SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Sandkvist Filip) srt2:(2018)"

Sökning: WFRF:(Sandkvist Filip) > (2018)

  • Resultat 1-2 av 2
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Andersson, Tova, et al. (författare)
  • Ekonomisk jämförelse av två system för fastighetsnära insamling av avfall
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Fyrfack och optibag är två system för fastighetsnära insamling (FNI) av förpacknings- och tidningsavfall samt matavfall. De är olika uppbyggda och har olika för- och nackdelar, vilket beskrivits i ett flertal tidigare rapporter. Fyrfacksystemet finns idag i 30 svenska kommuner och har utvecklats där under knappt två decennier, medan optibag varit vanligare i till exempel Norge och bara finns i tre svenska kommuner. Statistik och erfarenheter från optibag-systemet har varit mindre tillgängliga än för fyrfacksystemet, vilket försvårat jämförelser. Denna rapport bygger till stor del på data från rapporten Beräkning av avfallshanteringskostnader i svenska kommuner från Avfall Sverige. Dock används även uppdaterade data från Eskilstuna kommun, den enda i Sverige med lång erfarenhet av optibag-systemet. Genom att basera beräkningar på faktiska förhållanden i Eskilstuna erbjuder denna rapport en mer verklighetsnära uppskattning av kostnaderna för optibag-systemet och utgör därmed ett värdefullt komplement till tidigare rapporter. Speciellt för denna rapport är att kostnader beräknas utifrån två fall. Fall A – initiering, efterliknar situationen i Eskilstuna där befintliga kärl och insamlingsfordon kunde användas för optibag, vilket inte hade varit möjligt för fyrfacksystemet. I Fall B – barmark, beräknas kostnader om all utrustning hade köpts in ny i bägge systemen. Fall A representerar sannolikt förhållandena i många svenska kommuner som överväger att inför någon form av fastighetsnära insamling av förpacknings- och tidningsavfall samt matavfall. Optibag-systemet framstår som ett billigare system än fyrfack, sett till både investeringar och årskostnader, framförallt om befintliga kärl och fordon kan användas. Kapitalkostnaderna skiljer sig kraftigt mellan de två systemen medan driftkostnaderna är snarlika. Vilka kostnader som dominerar varierar stort mellan systemen, sorteringsanläggning och påsar för optibag eller kärl, fordon (inklusive drift) och eventuellt omlastningsstation för fyrfack. Möjligheten att påverka de kostnaderna varierar vilket gör att totala kostnader skulle se annorlunda ut i andra kommuner, resultaten är alltså inte helt generella. Att optibag-systement normalt inte hanterar glasförpackningar verkar inte vara ett avgörande problem ur användarsynpunkt eller sett till sorteringsgrad. Baserat på tillgänglig statistik verkar det som att sorteringsgraden över lag är bättre för fyrfacksystemet, men skillnaderna är små och påverkas även av lokala förhållanden såsom anslutningsgrad.
  •  
2.
  • Hultén, Johan, et al. (författare)
  • Potential för ökad återanvändning – fallstudie återvinningscentraler Återanvändbara produkter och farliga ämnen i avfall
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Plockanalys innebär en metodisk eftersortering av avfall. I projektet gjorde vi uppdelning i olika produktgrupper och utefter potential för återanvändning. Avfallet samlades in från två återvinningscentraler, höst och vår, från fyra olika insamlingsfraktioner. Mätning med XRF-skanner av drygt 300 produkter utfördes vid plockanalyserna, varav 30 produkter även analyserades på laboratorium. Farliga ämnen hittades i många produkter, men i små mängder.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-2 av 2

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy