| 1. |
- Hjerm, Mikael
(författare)
-
Arbetsliv
- 2004
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - : Sveriges Sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 41:1, s. 2-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Johansson, Jan
(författare)
-
Arbetsmiljö
- 1992
-
Ingår i: Miljö från A till Ö. - Höganäs : Bra böcker : Nationalencyklopedin. - 9171331174 ; , s. 12-13
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 3. |
- Schömer, Eva
(författare)
-
Arbetsmiljö
- 2013. - 3
-
Ingår i: Övningar för kurser i arbetsrätt. - Lund : Studentlitteratur AB. ; , s. 125-130
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Rydén, Lisbeth, 1967-
(författare)
-
Diskursiv arbetsmiljö : Ett nytt perspektiv på organisatorisk arbetsmiljö
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiens övergripande syfte är att bidra till kunskap om organisatorisk arbetsmiljö. Studiens specifika syfte är tudelat: dels att undersöka och utvärdera en diskursiv ansats för att bedöma och hantera organisatorisk arbetsmiljö, dels att undersöka och utveckla en modell för att bedöma och hantera organisatorisk arbetsmiljö med en diskursiv ansats. Den diskursiva ansatsen arbetades fram genom att fokusera på de grundläggande ontologiska och epistemologiska frågorna och utgår från en socialkonstruktivistisk syn på såväl organisationers som människors existens.Den diskursiva ansatsen uppmärksammar framförallt två övergripande faktorer i den organisatoriska arbetsmiljön. Den ena faktorn berör hur organiserandet påverkar såväl den individuella som den gemensamma förmågan att göra ett väl utfört arbete. Den andra faktorn berör de existentiella konsekvenserna som organiserandet, och det direkta tilltalet inom organisationen, kan medföra för de chefer och medarbetare som berörs.Modellen för att bedöma organisatorisk arbetsmiljö med en diskursiv ansats består av tio steg – från att generera ett relevant empiriskt material till att intervenera i den organisatoriska (diskursiva) arbetsmiljön. I arbetet med att utveckla modellen uppstod ett behov av ett begrepp för den ”form” de organiserande diskurserna skapar för chefer och medarbetare. Formen definierar hur organisationens medlemmar förväntas vara för att passa in i organiserandet. Den form som de organiserande diskurserna skapar benämns i avhandlingen organisatorisk idealkaraktär och är en viktig del av den analys som ingår i modellen för att bedöma organisatorisk arbetsmiljö med en diskursiv ansats.Modellen lyfter fram en problematisering, analys och bedömning baserad på de diskurser som styr organiserandet, det aktuella arbetets karaktär och den organisatoriska idealkaraktären. Är de tre aspekterna förenliga? Samverkar de så att de stärker förmågan att göra ett väl utfört arbete – på kort respektive lång sikt – eller försvagar de den?Diskursiv arbetsmiljö är ett samlingsbegrepp som betecknar den arbetsmiljö som skapas av de organiserande diskursernas samverkan och de risk- och friskfaktorer som kan uppmärksammas med en diskursiv ansats för att bedöma organisatorisk arbetsmiljö.
|
|
| 5. |
- Forsberg Kankkunen, Tina, et al.
(författare)
-
Från kvinnors arbetsmiljö till genus och arbetsmiljö : reflektioner om genus, arbetsmiljö och förändring
- 2015
-
Ingår i: Sprickor, öppningar & krackeleringar. - Sundsvall/Härmösand : Mittuniversitetet. - 9789188025425 ; , s. 125-142
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- När arbetsmiljö studeras i ett genusperspektiv talas i allmänhet i termer av kvinnors arbetsmiljö och förklaringar till ohälsa söks hos kvinnorna själva. Det talas sällan i termer av mäns arbetsmiljö. När det handlar om mansdominerade delar av arbetsmarknaden synliggörs istället arbetsvillkoren och ansträngningar görs för att förbättra dem. I detta bokkapitel argumenterar vi för att det är dags att sluta använda begreppet kvinnors arbetsmiljö. Arbetsmiljön är inte utformad efter kön och lösningarna hittas inte om analyser och åtgärder av arbetsmiljön baseras på särskiljande av kvinnor och män. Gör man det riskerar man att förklara arbetsmiljön med kön och riskerar att dölja att könsskillnader som syns i könsuppdelad statistik är konsekvenser av att arbetsmarknaden är segregerad och att det finns systematiska skillnader mellan typiskt kvinnliga och manliga verksamheter. För att synliggöra och förändra sådana könsskillnader i arbetsmiljön behövs ett fokus på de organisatoriska sammanhang som flertalet kvinnor och män finns i. Kapitlet handlar om hur arbetsmiljön kan förstås och studeras med ett genusperspektiv som tar fasta på den horisontella könssegregeringen och på hur de könssegregerade arbetsplatserna är organiserade.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hult, Carl, 1953-, et al.
(författare)
-
Intendenturpersonalens arbetsmiljö : arbetsmiljö, arbetsupplevelser, motivation och sjukskrivningar på passagerarfartyg
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här projektet undersöker arbetsmiljön för intendenturpersonalen på svenska passagerarfar-tyg. Bakgrunden till projektet ligger i upptäckten att intendenturpersonal ombord passagerar-fartyg år 2010 uppvisade en betydligt högre upplevelse av utmattning, jämfört med andra per-sonalgrupper. Utmattningsupplevelsen indikerades med ett utmattningsindex bestående av ett flertal upplevelseaspekter rörande trötthet och stress i arbetet. Passagerarfartygens intendentur-personal har även rapporterat högre ohälsotal än andra personalkategorier i svensk sjöfart.Projektet innefattar en jämförelse av svenskregistrerad sjöpersonals upplevelser av utmattning fördelat på ombordfunktioner och fartygstyp vid mellan 2010 och 2015, samt förhållandet mel-lan arbetstillfredsställelse, motivation och utmattningsupplevelse inom intendenturen år 2015. I projektet analyseras även Försäkringskassans sjukskrivningsstatistik för åren 2011–2014 med avseende på sjuktalen för långa sjukskrivningar över 60 dagar och diagnosfördelning för inten-denturpersonalen, samt om det möjligt att göra en analytisk koppling till upplevelsen av utmatt-ning. Genom intervjuer och observationer med chefer och medarbetare ombord och iland un-dersöks vilka fysiska, organisatoriska och sociala faktorer som upplevs vara av betydelse för arbetsmiljön.Det övergripande målet är att identifiera friskfaktorer för att minska risken för utmattning och ohälsa som kan leda till långa sjukskrivningar och lämna välgrundade rekommendationer för branschen.Resultaten visar att passagerarfartygens besättning rapporterar högst utmattningsupplevelse både 2010 och 2015. Intendenturpersonalen är också klart överrepresenterade i sjukskrivnings-statistiken och sjuktalen, vilket kan kopplas till upplevelsen av utmattning.Enkätundersökningen 2015 visar att intendenturpersonalen rapporterar mest negativa upplevel-ser av arbetssituation, kamratskap och ledarskap jämfört med andra avdelningar. Det är dock en generellt motiverad yrkesgrupp med hög arbetstillfredsställelse. Friskfaktorer som visat sig lindra utmattningsupplevelsen (bemanning, vila, ledarskap, relationer till andra avdelningar) stärker personalens motivation att arbeta till sjössÖkad delaktighet hos intendenturpersonalen i arbetsmiljöarbete och arbetsplatsens utformning kan minska de negativa och höja de hälsofrämjande effekterna av förändringsarbete ombord. Den sociala arbetsmiljön är en viktig del av arbetet till sjöss och omfattar även den lediga tid som tillbringas ombord. Arbetsmiljöarbete bör därför omfatta åtgärder som bryter ner gränser mellan avdelningar, skapar sammanhållning och en gemensam identitet för intendenturen och besättningen i stort.
|
|
| 8. |
- Nilsson, Kerstin
(författare)
-
Äldre medarbetares attityder till ett långt arbetsliv. : Skillnader mellan olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården.
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the health and medicine care service there are employees from different kind of occupations who can and want to work until they are 65 years or older. There are also employees from different occupations who can not or do not want to work until they are 65 years old. This study includes answers from 1,949 employees in nine different occupations in health and medical care service. The aim of the study is to investigate if there are any distinctions between the employees in the different occupations in relation to work until 65 years of age. To sum up the result, there are differences between the occupations. These differences seem to depend on where the employed and the professions are placed in the organisations hierarchy. Probably prompted because different profession put the employees in to different physical and mental stress, and also because different professions have different status in the organisation. This seems to contribute that elderly employees in the higher part of the organisation hierarchy more than others prefer to work until 65 years or older.
|
|
| 9. |
- Holm, Johan, 1976-
(författare)
-
Ett hållbart arbetsliv : arbetsgivarens rättsliga ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This doctoral thesis investigates and analyses the Swedish employers’ legal responsibility for the work environment and rehabilitation efforts. The focus of analysis is on the legal requirements to be met by the employer and the legal mechanisms available to enforce the requirements. The measures the employer must take regarding the work environment and rehabilitation are regulated by different types of rules that impose some clear and some less clear requirements. Some rules are statutory, and some instead have been imposed by governmental regulations. In order to define the responsibilities of the employer, this study categorizes all of these requirements according to their design: they may constitute specification standards, performance standards, process-based standards, or general duties. To define the employers’ legal responsibility, the conditions that must be fulfilled for the legal enforcement of the requirements also need to be clarified. Enforcement is accomplished through, among other mechanisms, injunctions, fines, criminal sanctions and employment protection rules.The study describes and demonstrates the links between, on the one hand, the design of the requirements and, on the other hand, the legal possibilities for enforcement. It also shows that an employer’s overall legal responsibility for the working environment and rehabilitation is complex. There are differences in the design and functioning of the employer’s proactive responsibility – the responsibility to prevent ill health and to promote health – and the reactive responsibility – responsibility for rehabilitation. There are also major differences in the regulation of different aspects of work environments, with rules varying based on types of work done and risks faced, and based on how the organizational rehabilitation responsibility is designed compared to the responsibility for the individual worker’s rehabilitation. The study also clarifies how the legal regulation of the employer’s responsibility for the work environment and for rehabilitation can contribute to the overall policy objective of ensuring for every worker a sustainable working life.
|
|
| 10. |
- Hedlund, Ann, 1964-, et al.
(författare)
-
Förarens arbetsmiljö
- 2015
-
Ingår i: Skogens energi – en källa till hållbar framtid. - Uppsala : Skogforsk. - 9789197969475 ; , s. 82-83
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sedan 2009 har Tema Arbetsliv vid Högskolan Dalarna arbetat med arbetsmiljöfrågor vid hantering av skogsbränsle. I det tidigare ESS-programmet studerades bland annat kunskapsutbyte mellan entreprenörer, skogsenergibranschens attraktivitet, beställaransvar, mögeldamm och systematiskt arbetsmiljöarbete. Under programperioden 2011–2014 har fördjupade studier genomförts kring buller, damm och mögel, helkroppsvibrationer samt service- och reparationsarbete. Dessutom har förarnas uppfattning om arbetsförhållanden och arbetsmiljörisker följts upp i en enkät. Resultaten från dessa studier redovisas här.
|
|
