| 1. |
- Hald, Niklas
(author)
-
Slutrapport, Om inhopp i teater för barn och unga
- 2020
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Ju fler kollegor jag talade med, desto mer uppenbart blev det hur ofta inhopp i olika former förkommer – känslan var också att inhopp blivit vanligare i vår tid där projektanställningar dominerar över fasta, eller längre anställningar – något som ger en ökad rörlighet på arbetsmarknaden – varav fler avhopp och inhopp i teaterproduktioner är en av följderna.Jag fascinerades över att så många skådespelare var positiva till inhopp, trots bristen på möjligheter till egna konstnärliga val kombinerat med korta repetitionstider. En av anledningarna är att det trots allt genererar arbete, en annan är att många också stundtals verkar uppskatta den frihet från ansvar som bristen på konstnärlig frihet i sig innebär – ”Det är bara att gå in och köra!”När jag började mitt projekt var jag i huvudsak intresserad av den som hoppar in och de förutsättningar som ges till den/dem. Efterhand blev jag mer och mer intresserad av de som så att säga ”blir kvar” i en ensemble. Det emotionella i att någon lämnar och någon ny kommer in. De personliga relationerna påverkar arbetet i stor grad, även om vi sällan adresserar dem.Det faktum att den inhoppade skådespelaren ofta har en ytterst begränsad repetitionstid gör att det finns något nästan spektakulärt över processen, känslan av att göra något omöjligt. I praktiken innebär det att jag inte hinner tveka, inte får dröja i mitt arbete, utan måste spela ut för ”fullt” redan på ett tidigt stadium innan jag egentligen har koll på vad jag håller på med. Den blandningen av skörhet, förvirring och satsning gör att jag snabbt kommer in till någon sorts kärna i skådespeleriet, en skärningspunkt där det enda som existerar är nuet. Delvis beroende på att nuet är det enda jag vet något om då all tankekraft går åt till ta mig genom moment för moment då jag ännu inte lärt mig navigera i den aktuella uppsättningens rytm, tidslinje och helhet.
|
|
