| 1. |
- Guldåker, Nicklas, et al.
(författare)
-
Social stress och sociala risker i två städer – ett analysexempel
- 2014
-
Ingår i: Att laga revor i samhällsväven - om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden. - 9789187997006 ; 18, s. 60-82
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Människor som lever under social utsatthet bor ofta i särskilda delar av städer. I grannskap som präglas av strukturella riskfaktorer som arbetslöshet, otrygg boendemiljö, trångboddhet och territoriell marginalisering (utsatta bostadsområden), tenderar också befolkningen att utsättas för social stress, ohälsa, social oro och oönskade sociala händelser i högre utsträckning än andra. Detta tydliggörs genom högre ohälsotal och höga anmälningstal för brott, skadegörelse, klotter, vandalism, bränder och ibland konflikter mellan ungdomsgrupper och polis. Många samverkande risk- men få skyddsfaktorer kan leda till olika former av social utsatthet, social stress och sociala risker.Kapitlet inleds med en bakgrund och diskussion om teoretiska perspektiv på social stress och sociala stressorer samt vilka mätbara indikatorer (variabler) som är lämpliga för att bedöma dem och de är forskningsmässigt förankrade. Dessa variabler diskuteras och visualiseras var och en för sig i förhållande till hot spots av anlagda bränder i Malmö och Helsingborg. Det statistiska förhållandet (korrelationer) mellan de enskilda variablerna och anlagda bränder per 1000 invånare visas och diskuteras genom grafer. Vidare förenas variablerna i ett index kallat Index för levnadsvillkor (Index of Living Conditions- ILC). Detta steg är viktigt eftersom detta index kan ses som en mer övergripande indikator på människors levnadsvillkor i städers bostadsområden. Även detta index korreleras med anlagda bränder per 1000 invånare. Vidare presenteras och analyseras städernas områden utifrån ett perspektiv som omfattar både levnadsvillkor och anlagda bränder per 1000 invånare. Detta görs genom en så kallad klusteranalys. Avslutningsvis diskuteras analysens resultat utifrån kapitlets ställda frågeställningar, olika för- och nackdelar med analysen och vidare hur statistiska och rumsliga metoder kan användas vidare.
|
|
