| 1. |
- Bäcklin, Britt-Marie, et al.
(författare)
-
2010 års knubbsälsjakt Undersökningar av insamlat material
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket beslutade 2010-04-28 (Dnr 412-2583-10 Nv ) att skyddsjakt efter knubbsäl skulle bedrivas för andra året i följd. Jakten pågick under perioderna 1/5-31/5 och 1/8-31/12 och inkluderade Västra Götaland och Hallands län (se Tabell 1). Svenska tillstånd för skyddsjakt omfattade totalt 90 knubbsälar. Kvoterna fördelades per län enligt en modell, som bl.a. bygger på förekomst av knubbsäl och faktorer som antal fiskare, fiskets inriktning, fångstvärde, sälskadornas värde samt sälskadornas varaktighet.Fälld säl rapporteras av jägaren till kustbevakningen som löpande sammanställer resultaten per län och skickar dessa vidare via e-post enligt sändlista. Naturvårdsverket beslutade även att fällda sälar skulle få behållas på villkor att prover och ifyllda uppgifter om de fällda sälarna i en s.k. jaktrapport skickades till Naturhistoriska riksmuseet (NRM), Enheten för Miljögiftsforskning.Nedan redovisas resultat från sammanställningar baserade på patologiska under-sökningar, åldersbestämning och uppgifter från jägare samt kustbevakningen.Undersökningarna har finansierats av Naturvårdsverkets enheter för Viltförvaltning respektive Miljöövervakning.Material och metoderI samband med jakten paketerar jägaren inre organ, underkäke, en bit späck med hud samt i förekommande fall penisben i plastpåsar tillsammans med jaktrapporten. Påsen fryses och skickas till utsett uppsamlingsställe eller direkt till NRM. På NRM har påsarna tinats och innehållet undersökts makroskopiskt. Vikt bestäms på hjärta, lever, binjurar och gonader. Provtagning för bakteriologisk eller parasitologisk undersökning utförs vid misstanke om infektion. Dessa undersökningar utförs i förekommande fall av Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) i Uppsala. Underkäkar kokas och tänder tas ut för snittning och åldersbestämning. För kvalitetssäkrad åldersbestämning har en oberoende avläsning gjorts vid minst två tillfällen per säl. Mag- och tarminnehåll har tillvaratagits för dietstudier. För framtida analyser har vävnadsprover och ben tagits till miljöprovbanken.Mikroskopisk undersökning av vävnader har ej utförts eftersom materialet ofta varit kadaveröst förändrat samt fryst. Frysning av vävnaden medför vissa skador på cellnivå. I den följande redovisningen varierar antal undersökta sälar, beroende på att organ saknats i vissa påsar och/eller att jaktrapporter varit ofullständigt ifyllda.Graden av sjukliga förändringar i organen har bedömts i fyra steg från -utan synlig sjuklig förändring, lindrig, måttlig, till - kraftig förändring. 3För bedömning och förekomst av tarmsår, som förekommer hos gråsäl i Östersjön (Bergman, 1999), har bakre delen avileum samt caecum och colon (tunntarmen nära blindtarmen, blindtarmen och grovtarmen) från varje säl samlats för jämförande bedömning vid samma tillfälle.Späcktjockleken (hullet) baseras på av jägaren ifylld uppgift i jaktrapporten. Somgott hull räknades en späcktjocklek överstigande 35 mm, medelgott hull 26-35 mm och mindre gott hull understigande 26 mm.Knubbsälshonor har räknats som könsmogna när en gulkropp (corpus luteum) har observerats i äggstockarna.
|
|
