| 11. |
|
|
| 12. |
- Brånin, Bertil, 1944-
(författare)
-
Vattenfysikalisk-kemiska och bottenfaunaförhållanden i ett norrländskt vattendrag påverkat av utsläpp från sulfidmalmbrytning och anrikning
- 1979
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gruvbrytnings- och anrikningsverksamheten av komplexa zink-och kopparsulfidmalmer orsakar på flera håll i Västerbottens län vattenföroreningsproblem. För att studera effekterna av utsläppen i recipienten, har undersökningar och utvärderingar gjorts av de fysikalisk-kemiska och biologiska förhållandena i Vormbäcken 1971 - 1975.Vattenmiljön förändras främst genom utsläppen av svavel, kalcium och tungmetaller. Förutom haltförhöjningarna av ett antal enskilda ämnen sker också en försurning som tydligast märks i de nedre delarna av bäcksystemet. pH-sänkfiingen är. störst under sommaren och hösten, då också metallhalterna är som högst. Flera av de fysikalisk-kemiska parametrarna är nära korrelerade. Mest tydligt är det positiva sambandet mellan konduktivitet och sulfat. Men även grumlighet, järn och färg samt i viss mån pH är på olika sätt relaterade till varandra. Detta betyder att ur översiktlig vattenkvalitetsbedömning ett överflöd av information finns i det omfattande materialet av mätdata. Inom ramen för det nuvarande kontrollprogrammet skulle därför ett noggrannare urval av parametrar och provtagningstidpunkter ge en betydligt bättre bild av de fysikalisk-kemiska effekterna.Bottenfaunan i bäckens forsar, som undersökts med en enkel håvmetodik, är kvalitativt förändrad i hela recipienten. De känsligaste evertebratgrupperna är musslor, dagsländor och bäcksländor. Av basresultaten framgår att antalet taxa både totalt och för dag-, bäck- och nattsländor hopslaget har mindre spridning och osäkerhet jämfört med totalindividtal och individtal för enskildataxa. Antalet taxa följer också de förändrade fysikalisk-kemiska förhållandena bättre än ett ofta använt diversitetsindex, Shannonindexet. Antalet bottenfaunataxa är i recipienten lägst under sommaren och hösten.Förändringarna av antalet bottenfaunataxa och Shannonindexen är tydligast relaterade till de ospecifika parametrarna färg, konduktivitet, pH och grumlighet. Det minskade antalet fors-faunataxa hänger också samman med minskningen av primärproduktionen i form av påväxtalger och mossor.Utifrån dessa resultat föreslås vissa förändringar av kontrollprogrammet. Som nödvändigt komplement till detta bör bottenfalanaundersökningar läggas in varje år under senhösten. Detta som indikator på de biologiska förändringar som gruv-utsläppen ger, och som hjälp att utforma reningsåtgärder som ger avsevärt mindre påverkan på Vormbäckens ekosystem.
|
|
| 13. |
- Kihlström, Leif
(författare)
-
Naturinventering vid Körsjön
- 1973
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Köröns flora är unik. Endast på mycket få specifika platser i Norrland kan man påträffa med likande sammansättning av arter.Flera arter förekommer ej på annan plats i kommunen och en del arter har märkliga nordliga utposter inom landet.Körön som är områdets, ur botanisk synpunkt, intressantaste plats har bl.a. Sveriges tredje nordligaste spontana bestånd av ek (Querqus robur).
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Aramant, Robert, et al.
(författare)
-
Distribution of monoaminergic neurons in the nervous system of non-Malacostracan crustaceans
- 1976
-
Ingår i: Cell and Tissue Research. - 1432-0878. ; 166, s. 1-24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A comparative investigation of the distribution of monoaminergic neurons in non-malacostracan crustaceans was performed with the histochemical fluorescence method of Falck-Hillarp.Two fluorophores were found: the more widespread of the two emits a green fluorescence; and the more sparsely distributed emits a yellow to brown-yellow fluorescence.Specific green fluorescent areas were shown to exist in the protocerebrum. The central body and the optic ganglia of the compound eye (where present) are always fluorescent. Moreover, the centre of the nauplius eye may have a green fluorophore, as in ostracods, and a neuropile area, here called the frontal area. These neuropile centres are known from ordinary histological studies of the nervous system. In addition, there are specific monoaminergic centres, such as the so-called dorsal area of phyllopods and anostracans as well as the copepod specific areas. Specific monoaminergic areas appear in the deutocerebrum and the suboesophageal ganglion where they are particularly well developed.Presumed sensory neurons in the cavity receptor organ of Artemia salina are shown to be monoaminergic. Monoaminergic sensory neurons have not been described previously in Arthropods.Presumed motor innervation of hind-gut and trunk muscles is also found, and it is concluded that in crustaceans neurons of every type (sensory, internuncial, motor) may be monoaminergic.
|
|
| 17. |
- Aramant, Robert, et al.
(författare)
-
Monoaminergic neurons in the nervous system of crustaceans.
- 1976
-
Ingår i: Cell and Tissue Research. - 1432-0878. ; 170, s. 231-251
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Certain neurons in the nervous system of the malacostracan crustaceans give rise to a predominantly green and a sparse yellow fluorophore in the histochemical fluorescence method of Falck-Hillarp. The same applies to the whole of Crustacea. The green fluorophore is probably a catecholamine; the yellow to brown-yellow has not yet been identified.The biogenic amine responsible for the green fluorescence, besides being found in diffusely distributed fibres, also appears in distinct areas of fibre concentrations in the central nervous system. The protocerebrum of the malacostracans contains three areas: the central body and two areas in the top of the brain, one anterior and one posterior. The latter two are not recognized as separate areas in ordinary histological preparations. In addition, the optic neuropiles are fluorescent, some with a distinct stratification of the fluorophore. The deuto and tritocerebrum and the ventral nerve cord also contain monoaminergic neurons. Of the brightly fluorescent areas in the whole of Crustacea, only the central body consistently exists in all species. The other areas of concentrated fluorescent neuropile are restricted to smaller taxonomic units and differ from each other. p The monoaminergic neurons in Crustacea are sensory, motor, and internuncial, and also belong to a fourth type which mimics the neurosecretory neurons in neurohaemal organs. Only one example of a monoaminergic sensory neuron is known (in Anemia, a non-malacostracan, Aramant and Elofsson 1976), a few motor and a few neurosecretory mimics (the latter in malacostracans). Most are internuncials.
|
|
| 18. |
- Aspenberg, Per, et al.
(författare)
-
Gävle Skärgård Naturvårdsinventering 1971-72 avseende RÖRLIGT FRILUFTSLIV och FÅGELLIV
- 1972
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av länsstyrelsen i Gävleborgs län utfördes en naturvårdsinventering, som syftade till att samla beslutsunderlag i frågor om rörligt friluftsliv och fågelliv.Inventeringen gällde kustområdet från länsgränsen i söder t.o.m. I ggön inorr och genomfördes somrarna 1971 och 1972 . fältarbetet bestod dels av en taxering av häckande fågla, dels av en intervjuundersökning jämte kompletterande iakttagelser i syfte att samla material om det rörliga friluftslivet .Den ornitologiska inventeringen avslöjade inte några anmärkningsvärda fågelförekomster i Gävle skärgård, med undantag för ett par av landets större kolonier av silver tärna. I området häckade dock arter som skräntärna (1971) ock labb. Av änder dominerade vigg med ca 170 par, följd av svärta och småskrake. Bland vadarna var strandskata, roskarl och rödbena särskilt väl representerade. Anmärkningsvärt mycket vitfågel häckade i området, mest fiskmås (ca 1000 par) men också en hel del silltrut och gråtrut. Den begränsade övärlden är i jämförelse med innanför liggande strand relativt
|
|
| 19. |
- Aspenberg, Per, et al.
(författare)
-
Mellanljusnans Djurliv.
- 1973
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som ett i de zoologiska undersökningarna för den s k Sehlstedtska utredningen 1) insamlades uppgifter om djurlivet vid Mellanljusnan. Det fanns ett särskilt intresse för denna del av Ljusnas mellan Laforsen och Karsjö (söder om Järvsö), eftersom man här planerar att uppföra fyra nya kraftverk.Inom den här presenterade Mellanjusnan -utredningens ram har i första hand samlats uppgifter från lokala naturintresserade, men också från biologisk expertis. Tillgänglig faunistisk litteratur har läts medan studier i fält bedrivits bara i liten omfattning. Arbete begränsades till ryggradsdjur utom fiskar, dvs däggdjur, fåglar, groddjur och kräldjur. För dem skapades en så detaljerad förekomstbild som möjligt genom att för fåglarna uppskatta antal häckande par 1973 och för övriga djurgrupper ange kvalitativa förekomsttal.Vid sidan av en beskrivning av befintligt djurliv ingick som under sökningens mål att göra skyddsvärdesbedömningar samt diskutera tänkbara faunaförändringar efter en exploatering.Den särskilt skyddsvärda faunan befanns huvudsakligen utgöras av fåglar. Här häckar den i inlandet för övrigt så sällsynta silltruten. Andra företrädesvis kusthäckande fåglar återfinns här, av vilka åtminstone småskraken bör nämnas. Bläsand, jorduggla och strömstare är ytterligare några anmärkningsvärda fågelarter, som förhöjer områdets skyddsvärde. Också för att numera så sällsynta uttern finns kvar vid Mellanljusnan är älvsträckan värdefull.Forsarna, och över huvud taget det strömmande vattnet, erbjuder den unika biotop som utgör en av grundvalarna för det säregna djurlivet.I övre delen av Mellanljusnan är niporna och en del fuktiga strandområden betydelsefulla avbrott i det torra hedlandskapet.En tredje egenart är att Ljusnans till stor del uppodlade dalgång ur ett större perspektiv bryter av mot omkringliggande land.Sådana fåglar som hornuggla tycks ha ett säkert fäste i kulturbygden. En bedömning av faunaförändringar efter en utbyggnad är vansklig att göra, men klart är att den unika älvbiotopen försvinner till förmån för en zoologiskt vida mer trivial miljö. Tillsammans med den genuina älvbiotopen försvinner säkert utter och strömstare, troligen även silltrut och småskrak.Sådana faktorer som att grunda vatten blir sällsynta, holmarna i älven minskar i antal och att flera värdefulla strandområden spolieras bidrar sannolikt till att Mellanljusnans i dag mycket intressanta djurliv fördärvas. Det vore stor skada för såväl forskningen.
|
|
| 20. |
- Axelsson, S, et al.
(författare)
-
In vitro-uptake of L-Dopa and catecholamines into the epidermal Langerhans cell
- 1978
-
Ingår i: Acta dermato-venereologica. Supplementum. - 0365-8341. ; 79, s. 31-35
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Langerhans cells are capable of taking up L-dopa and the catecholamines dopamine and noradrenaline when exposed to these substances in vitro. Within the cell L-dopa is found in the cytoplasm as well as in the nucleus, whereas the catecholamines are confined to cytoplasmic granules. The L-dopa uptake is most probably carrier-mediated and the hypothesis is brought forward that L-dopa enters the cell by exchange diffusion. At present little is known about the nature of the amine uptake mechanism.
|
|
