| 11. |
- Nergelius, Joakim, 1962-
(author)
-
Prejudikat(o)bundenhet inom den konstitutionella rätten : - var ne bis in idem ett unikum?
- 2017
-
In: Svensk Juristtidning. - Stockholm : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :10, s. 783-794
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Bristen på rättspraxis inom den svenska konstitutionella rätten gör det svårt att tala om existensen av en prejudikatlära på områden, men några centrala avgöranden från 2013-16 tyder ändå på att en sådan sakta håller på att växa fram.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Ramberg, Christina, 1962-
(author)
-
Fullmakten och döden
- 2017
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 464-464
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Ulander-Wänman, Carin
(author)
-
Arbetsbrist och arbetstagares rätt till kompetensutveckling
- 2017
-
In: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :8, s. 613-630
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- En arbetstagares kompetens har betydelse för möjligheterna att behålla ett arbete hos nuvarande arbetsgivare. Förändringar i arbetsgivarens verksamhet kan leda till behov av ny kompetens och att befintliga arbetstagare inte uppfyller de nya arbetskraven. Mot den bakgrunden är det intressant att undersöka vilken rätt eller skyldighet till kompetensutveckling en arbetstagare har med stöd av lagen om anställningsskydd (LAS).2 Det finns även ett värde i att undersöka om arbetstagares kompetensutveckling har haft någon betydelse i Arbetsdomstolens tvister som rört uppsägningar på grund av arbetsbrist och arbetstagares kvalifikationer
|
|
| 17. |
- Unnersjö, Alexander
(author)
-
Makten över regressrätten
- 2017
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :7, s. 478-494
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- En gäldenär som betalar en solidarisk skuld får i regel regressrätt mot övriga gäldenärer. Om borgenären dessförinnan har eftergett sin fordran mot en gäldenär kan förhållandena mellan borgenären och de återstående gäldenärerna förändras, men frågan är när och hur. Av NJA 2016 s. 1176 följer att eftergiften också får verkan mot övriga gäldenärer på så sätt att deras solidariska ansvar mot borgenären omvandlas till ett delat ansvar, men endast under förutsättning att borgenären befriat eftergiftsgäldenären från regressansvar. Menar Högsta domstolen därmed att det inte är gäldenärerna själva utan borgenären som styr över gäldenärernas regressrätt? Kan det i så fall stämma?
|
|
| 18. |
- Wallerman, Anna, 1985
(author)
-
Fakultativa regler: En taxonomi
- 2017
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 102:5-6, s. 399-415
-
Journal article (peer-reviewed)
|
|
| 19. |
- Warnling-Nerep, Wiweka, et al.
(author)
-
Kan det vara ”barnets bästa” att lära sig simma eller är det tvärtom?
- 2017
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 689-709
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Simkunnighet är både en svensk tradition grundad på säkerhet och hälsa och ett viktigt instrument för integration och likabehandling i det svenska samhället. Skolorna har ett ansvar för att varje barn lär sig simma, ett ansvar som inte kan begränsas till enbart en kontroll av simkunnigheten. Skolan kan därför kräva att alla elever deltar i simundervisningen. Möjligheterna till dispens är mycket begränsade och religionsfriheten ger inte elever och föräldrar rätt att kräva befrielse. Proportionalitetsavvägningar ska dock alltid göras mellan barnets och skolans/samhällets intressen och skolan måste genom anpassningar och kompromisser lösa de praktiska problem som kan uppkomma.
|
|
