| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Thörn, Catharina, 1972, et al.
(författare)
-
Swedish cities now belong to the most segregated in Europe
- 2017
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - : Sveriges Sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 54:4, s. 293-296
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article presents our research on contemporary urban developments in major Swedish cities. First, we present an analysis of new forms of urban governance in major cities, particularly focusing on inner city developments. Second, we present research on the transformation of housing policies and the so-called Million Program. Third, we highlight new conflicts that have emerged as consequences of these developments, including urban collective action.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
-
Urban Uprisings: Challenging neoliberal urbanism in Europe
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This book analyses the waves of protests, from spontaneous uprisings to well-organized forms of collective action, which have shaken European cities over the last decade. It shows how analysing these protests in connection with the structural context of neoliberal urbanism and its crises is more productive than standard explanations. Processes of neoliberalisation have caused deeply segregated urban landscapes defined by deepening social inequality, rising unemployment, racism, securitization of urban spaces and welfare state withdrawal, particularly from poor peripheral areas, where tensions between marginalized youth and police often manifest in public spaces. Challenging a conventional distinction made in research on protest, the book integrates a structural analysis of processes of large scale urban transformation with analyses of the relationship between 'riots' and social movement action in nine countries: France, Greece, England, Germany, Spain, Poland, Denmark, Sweden and Turkey.
|
|
| 18. |
- Bertilsson, Jonas, et al.
(författare)
-
Discourses on transformational change and paradigm shift in the Green Climate Fund: the divide over financialization and country ownership
- 2021
-
Ingår i: Environmental Politics. - : Informa UK Limited. - 0964-4016 .- 1743-8934. ; 30:3, s. 423-441
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Green Climate Fund (GCF) provides climate finance to both adaptation and mitigation projects. Since its establishment in 2010 it has been committed to country ownership and the needs of recipient countries. Interpretations of this commitment are shaped by the GCF’s guiding principles of transformational change and paradigm shift. These principles are used as discursive resources to form the content in project proposals, and to legitimize a top-down financialization of recipient countries, while describing it as country ownership and responsiveness to their needs. This is an example of how climate finance governance becomes a gateway for a deeper financialization of recipient countries.
|
|
| 19. |
- Cassegård, Carl, 1971, et al.
(författare)
-
Climate justice, equity and movement mobilization
- 2017
-
Ingår i: Cassegård, C. Soneryd, L., Thörn, H. and Wettergren, Å. (eds.) Climate Action in a Globalizing World: Comparative Perspectives on Environmental Movements in the Global North.. - New York : Routledge. - 9781138667303 ; , s. 33-56
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 20. |
- Cassegård, Carl, 1971, et al.
(författare)
-
I apokalypsens skugga. Miljörörelser och industrikapitalism 1870–2020
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur kan det komma sig att miljörörelsen så fullständigt har misslyckats i sina försök att hejda ödeläggelsen av planeten och dess atmosfär? Denna fråga är utgångspunkten för Carl Cassegårds och Håkan Thörns undersökning av miljörörelsens ”långa historia”, "I apokalypsens skugga". Författarna visar hur det moderna industrisamhället har skapat förutsättningar för en aktiv miljörörelse och samtidigt begränsat dess handlingsutrymme. I fokus står Sverige och Japan, två länder som har tillskrivits ledande roller i industrikapitalismens utveckling och som på olika sätt utmärkt sig på både miljöförstöringens och miljöpolitikens områden. I ett antal närstudier belyser författarna de omständigheter, maktförhållanden och intressen som bidragit till att forma motståndet mot miljöförstöring, skogsskövling och andra former av exploatering i de båda länderna. Boken diskuterar också miljörörelsens förutsättningar och handlingsutrymme i ett mer övergripande perspektiv. För trots framgångar för miljöarbetet i form av nationell miljölagstiftning och internationell miljöpolitik befinner vi oss i en allt allvarligare klimat- och miljökris. Fortsatt massmobilisering är en förutsättning för att vi ska kunna hantera denna kris och på samma gång säkra och utveckla den moderna demokratin på ett sätt som värnar de fattigaste och mest sårbara. Kunskaper om miljörörelsens historia är i det sammanhanget en resurs för att – i ljuset av tidigare erfarenheter – utveckla nya perspektiv och former för handling.
|
|
