11. |
- Agnidakis, Paul, 1974-, et al.
(författare)
-
I riktning mot en normkreativ kulturmiljövård : Metodutveckling utifrån exemplet Statens fastighetsverk i Sverige
- 2018
-
Ingår i: Kulturstudier. - København : Dansk Historisk Fællesråd. - 1904-5352. ; 9:1, s. 167-198
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Utifrån tvärvetenskapliga perspektiv och metoder, hämtade från etnologin och kulturgeografin, och med en empirisk utgångspunkt i tre kulturmiljöer som förvaltas av Statens fastighetsverk (SFV) i Sverige, analyserar artikeln historiebruk i form av kulturarvsproduktion och föreslår ett applicerbart normkritiskt samt i förlängningen normkreativt angreppssätt för att möjliggöra alternativa, varierade och mer inkluderande historieskildringar kring kulturmiljöer. Genom att utveckla och integrera dessa synsätt och verktyg vill artikeln argumentera för att man får tillgång till nya berättelser om platsen; berättelser som går utöver den traditionella, „normala“ historien om staten, enskilda byggnaders materiella utformning och den sociokulturella och ekonomiska eliten. En långsiktig effekt blir att det möjliggör ökad mångfald och inkludering både i fråga om förmedling och representation av platser som komplexa rumsliga och sociokulturella helheter.
|
|
12. |
- Hillén, Sandra, 1977, et al.
(författare)
-
Barn som samhällsbyggare. Delaktighetsprocesser och samarbetsformer i Hammarkullen.
- 2020
-
Ingår i: En lag för barn : kulturvetenskapliga perspektiv på barnrättskonventionen / Tarja Karlsson Häikiö, Jeanette Sundhall, Maj Asplund-Carlsson (red.).. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144137483 ; , s. 55-94
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I kapitlet diskuteras beskrivs ett tvärdisciplinärt forskningsprojekt och hur barn kan göras delaktiga och få inflytande i stadsplaneringsprocesser. Barnrättskonventionens artiklar 3 och 12, barns rätt att uttrycka åsikter och bli lyssnade till samt deras rätt till delaktighet i beslut som rör dem själva, fungerar som utgångspunkter. Göteborgs stad arbetar aktivt med att införliva barnperspektivet i det kontinuerliga arbetet, och det återfinns bland annat i policydokument, visioner och riktlinjer. Staden har också utvecklat en modell för barnkonsekvensanalys med intentionen att ”stärka och utveckla barnperspektivet och barns eget perspektiv i planeringen”. Forskningsprojektet ”Barn som medskapare av stadens rum” har haft som syfte att sammanföra barn, skolpersonal, forskare och planerare kring gemensamma frågor om hur barn kan göras delaktiga i stadsplaneringsprocesser och hur det arbetet kan det ingå i skolans ordinarie verksamhet.
|
|
13. |
- Hillén, Sandra, 1977-
(författare)
-
Läsfrämjande i praktiken. : En rapport om projektet Stärkta bibliotek - Staden där vi läser!
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten summerar följeforskning av det första året av det läsfrämjande projektet "Stärkta bibliotek - Staden där vi läser för våra barn!" Projektet drivs av Kulturförvaltningen i Göteborg och fokuserar folkbibliotekens läsfrämjande arbete mot målgruppen barn och unga och deras familjer. Projektet är en del av Kulturrådets satsning "Stärkta bibliotek" som syftar till att stärka landets biblioteksverksamhet. Följeforskningen följde det läsfrämjande arbetet som genomfördes på tre arenor: på biblioteken, genom uppsökande verksamhet och digitalt. Särskilt uppmärksamhet har ägnats läsfrämjande praktiker och samverkan, fortbildning och utbildning samt praktiker kring bokgåvor. Även jämlikhetsfrågor var viktig för följeforskningen då projektet genomfördes inom ramen för Göteborgs verksamhetsövergripande satsning på mobiliseringen "Staden där vi läser för våra barn".
|
|
14. |
- Nylund Skog, Susanne, 1962-
(författare)
-
Luciatåg : en levande tradition i ständig förändring
- 2021
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I Isofs arkiv finns ett rikt material om luciafirandets brokiga och föränderliga historia. En ny webbfrågelista visar att luciatåget är en levande tradition och luciafirandet en högtid som många uppmärksammar och uppskattar.
|
|
15. |
- Nylund Skog, Susanne, 1962-
(författare)
-
Tillsammans i glädje mot gemensamma mål
- 2021
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Föreningslivet är viktigt för den enskilda personen men också för samhället och för demokratin. Det visar svaren på en webbfrågelista om föreningsliv som Isof skickat ut i samband med demokratiåret 2021.
|
|
16. |
- Pasquini, Mirko, 1991
(författare)
-
The Negotiation of Urgency: Economies of Attention in an Italian Emergency Room
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Urgency in a hospital Emergency Room (ER) is not a self-evident state. Urgency is made, by establishing priorities, distributing attention and material resources, and deciding who and what needs to be attended to first – and, simultaneously, who and what has to wait. The process of determining urgency is known as “triage” (from the French verb, trier, “to choose”). This thesis is about the vicissitudes of triage in an Italian ER. Based on one year of ethnographic fieldwork, the thesis explores what happens when urgency is at stake; when it is contested and caught up between different, and frequently conflicting, perspectives. It explores how urgency is determined in practice, and shows how triage always is a vulnerable process of negotiation guided by economies of attention. How is urgency actually shaped in interactions between patients, their families and friends, and the ER staff? The different chapters explore how time in the ER is created through shifting registers of attention, and how attention in the ER is affected by widespread economic and social precarity, and neoliberal national policies of governance. It discusses how triage increasingly is structured by attitudes of mistrust; and also by potential or real outbreaks of violence. Addressing the particular positioning of the ER as a thick space of conjunction between neoliberal state politics and people's increasing need for care and recognition, the thesis aims to contribute to medical anthropology literature by analyzing triage not as a neutral medical way of sorting, but as a practice that actively creates difference. It explores both the limits of triage, and how those limits can spark improvisation and creative reinvention.
|
|
17. |
|
|
18. |
- Rodéhn, Cecilia, 1977-
(författare)
-
Landskapsbruk och Museipedagogik
- 2018
-
Ingår i: Framtidens naturvärden i kulturmiljöer. - Uppsala : Institution för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet. - 9789163969423 ; , s. 31-76
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
19. |
-
Sounds of Migration : Music and migration in the Nordic countries
- 2021
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- In recent years, we have seen a renewed interest in the study of music and migration in the Nordic countries, following from the extensive migration waves in recent decades and the increasingly charged political discourse on refugees and integration. Many of these studies focus on the role of music as a collective emblem, a social catalyst and a unifying force for people in vulnerable situations.In April 2019, Nordic ethnomusicologists gathered in Stockholm to discuss how experiences and knowledge from previous studies could enrich today's research. This book is the result of this meeting.
|
|
20. |
- Berg, Linda, 1974-, et al.
(författare)
-
Testinaming : Strategic molecularizations through endocrine and genetic testing
- 2024
-
Ingår i: NORA. - : Routledge. - 0803-8740 .- 1502-394X. ; 32:3, s. 195-208
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- What do tests performed on human bodies tell us? Hormones and genetics have become increasingly central to contemporary understandings of identities and kinship. In this article, narratives around hormone and genetic testing are examined through two examples: the use of DNA testing in migration control and hormone testing in sports. In the name of “fair sport” and “fair migration”, people are being tested because of regulations by the federation or by the state. Testing is said to produce better knowledge, where knowledge without testing is unreliable and defined as a problem which constitutes a risk to fair participation or belonging. In the narratives examined in this article, there is a simultaneous stabilization and destabilization of identity, gender and race. We argue for a slightly different articulation of molecularization, compared to how it has previously been conceptualized in canonized scholarly work. When considered as strategic and entangled with gender, race, and sexuality, molecularization appears as not only a development within or from biopolitics but also as a part of necropolitics. The relation between politics and molecularization is here centred on control by knowing the individual through biological tests, a form of control which we call testinaming.
|
|