| 11. |
- Amundin, Mats, et al.
(författare)
-
A proposal to use distributional models to analyse dolphin vocalisation
- 2017
-
Ingår i: Proceedings of the 1st International Workshop on Vocal Interactivity in-and-between Humans, Animals and Robots, VIHAR 2017. - 9782956202905 ; , s. 31-32
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper gives a brief introduction to the starting points of an experimental project to study dolphin communicative behaviour using distributional semantics, with methods implemented for the large scale study of human language.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- De Jong, Adriaan
(författare)
-
Övervakning av vårrastande gäss, svanar och tranor i Norrbottens och Västerbottens kustland 2012
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stora mängder gäss, svanar och tranor rastar om våren på jordbruksmarkerna längs norra norrlandskusten. I denna rapport redovisas första årets resultat från ett nytt övervakningsprogram finansierat av Trafikverket Region Nord och länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten. Studien bygger vidare på räkningarna som genomförts sedan 2004. Samtliga arter gäss, svanar och tranor räknades varannan dag inom fyra undersökningsområden (Umedeltat, Brånsjön, Skellefteå och Luleå), var och ett uppdelat i ett antal delområden. Varje delområde räknades och bokfördes separat. Fåglarnas räknades under dagtid då de söker föda eller vilar på jordbruksfälten. Förekomsten av taiga- och tundrasädgäss studerdeas särskilt med hjälp av sädgåsexperten Thomas Heinicke, Tyskland. Resultaten av årets räkningar visar att det under perioden 25 mars - 6 maj fanns mer än 2000 individer av de berörda arterna inom studieområdet medan antalet var cirka 10 000 individer mellan 16 och 26 april. I Umedeltat räknades 68% av alla dessa fåglar, kring Skellefteå och Luleå cirka 12% vardera. Brånsjön är en blygsam rastlokal i jämförelse med de övriga men kunde ändå husera upp till ett tusental fåglar samtidigt. De olika arterna var ojämnt fördelade över de fyra undersökningsområdena. Sångsvanar och kanadagäss rastade i huvudsak i Umedeltat medan tranor var särskilt talrika kring Skellefteå. Grågäss var generellt fåtaliga medan sädgässen utgjorrde ett betydande inslag inom alla områden och var efter sångsvanen den talrikaste arten. Andelen tundrasädgäss bland sädgässen var betydande, speciellt senare på säsongen och då speciellt kring Luleå. Även i Umedeltat observerades dock upp till ett tusen rastande tundrasädgäss samtidigt.
|
|
| 17. |
- De Jong, Adriaan
(författare)
-
Övervakning av vårrastande gäss, svanar och tranor i Norrbottens och Västerbottens kustland 2013
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stora mängder gäss, svanar och tranor rastar om våren på jordbruksmarkerna längs norra norrlandskusten. I denna rapport redovisas andra årets resultat från ett övervakningsprogram finansierat av Trafikverket Region Nord och länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten. Studien bygger vidare på räkningarna som genomförts sedan 2004. Samtliga arter gäss, svanar och tranor räknades varannan dag inom fyra undersökningsområden (Umedeltat, Brånsjön, Skellefteå och Luleå), var och ett uppdelat i ett antal delområden. Varje delområde räknades och bokfördes separat. Fåglarnas räknades under dagtid då de söker föda eller vilar på jordbruksfälten. Förekomsten av taiga- och tundrasädgäss studerades särskilt med hjälp av sädgåsexperten Thomas Heinicke, Tyskland. Totalt inräknades närmare 38 tusen individer (mot närmare 127 tusen våren 2012). Fler än 2000 individer av de berörda arterna per dag räknades in endast under perioden 20 april - 2 maj, en mycket kortare period än 2012 (25 mars - 6 maj). De totala dagssummorna nådde under våren 2013 aldrig över 6000 individer medan det räknades som mest 11659 individer i 2012 (22 april). Dessa låga antal (speciellt för Umedeltat) kan med all sannolikhet förklaras av den sena våren söder om och avsaknaden av bromsande förhållanden norr om studieområdet. Detta i kombination med stora arealer oskördade sädesfält och riklig förekomst av svämpölar på jordbruksmarkerna i hela kustlandet. I Umedeltat räknades 33% av fåglarna (68% i 2012), kring Brånsjön och Skellefteå cirka 15% vardera medan Luleå ledde med 37%. Högsta antalet sädgäss som räknades kring Brånsjön var i år nästan lika högt som i Umedeltat: 984 mot 1090. De olika arterna var ojämnt fördelade över de fyra undersökningsområdena. Merparten (46%) av sädgässen räknades kring Luleå medan Umedeltat stod för endast 19%, vilket var mindre än andelen för Brånsjön (24%). Sångsvanar och kanadagäss rastade i huvudsak i Umedeltat medan tranor i huvudsak nyttjade markerna kring Brånsjön och Skellefteå. Grågäss utgjorde 20-40 % av alla inräknade fåglar inom alla undersökningsområden utom Brånsjön där andelen var knappt 11 %. Andelen tundrasädgäss bland sädgässen var betydande (över 80%), speciellt senare på säsongen och då speciellt kring Luleå. Även i Umedeltat observerades dock upp till drygt 300 rastande tundrasädgäss samtidigt och mot slutet av sträckperioden (27 april) utgjorde tundrasädgäss 40% av sädgässen i Umedeltat.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Lehtonen, Topi K., et al.
(författare)
-
Adjustment of brood care behaviour in the absence of a mate in two species of Nicaraguan crater lake cichlids
- 2011
-
Ingår i: Behavioral Ecology and Sociobiology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0340-5443 .- 1432-0762. ; 65:4, s. 613-619
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In many taxa, parental strategies can vary among individuals. This is especially true in species with biparental care, with males, more often than females, deserting their mates. While there is an abundance of theoretical predictions and empirical data on factors inducing mate abandonment by males, much less is known about what consequences this may have on female behaviour, particularly in the field and in non-avian systems. Here, we compared brood defence rate, behavioural defence types, and brood success of solitary and paired females in two species of Neotropical cichlid fish in their natural habitat. In terms of the rate of territorial aggression towards potential brood predators, solitary females were able to fully compensate in the absence of a male but, in so doing, ended up maintaining smaller territories, which appeared to compromise offspring fitness in at least one of the two species. Hence, our results suggest that even extensive quantitative compensation in parental effort by solitary females may not be enough to ensure adequate qualitative compensation for the lack of male participation, highlighting the importance of distinguishing between these two aspects of compensatory parental care.
|
|
| 20. |
|
|
