SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "AMNE:(NATURVETENSKAP Geovetenskap och miljövetenskap Annan geovetenskap och miljövetenskap) srt2:(1980-1989)"

Sökning: AMNE:(NATURVETENSKAP Geovetenskap och miljövetenskap Annan geovetenskap och miljövetenskap) > (1980-1989)

  • Resultat 11-20 av 21
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
11.
  • Petersson, Göran, 1941 (författare)
  • Exposure to Traffic Exhaust
  • 1987
  • Ingår i: Traffic and Children´s Health; NHV 1987:2; Lennart Köhler & Hugh Jackson (eds). ; , s. 117-127
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Exhaust levels are high near to traffic, inside cars in queus and inside garages. Parents can warn their children to avoid places where exhaust can be smelt. Physical activity such as cycling increases uptake of the pollutants. Keeping a distance to vehicles is then particularly important.
  •  
12.
  • Biörnstad, Margareta, 1928-2019 (författare)
  • Grundläggningsarbeten i kulturhistorisk miljö
  • 1989
  • Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :3-4, s. 4-7
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Jag välkomnar det här symposiet som jag hoppas skall kunna fungera både som forum för utbyte av erfarenheter och som avstamp för ett fortsatt mer systematiskt arbete, sade riksantikvarie Margareta Biörnstad till symposiedeltagarna. Och det blir en fortsättning. Nyligen togs en första kontakt för bildandet av en referensgrupp som skall initiera en uppföljning av genomförda grundförstärkningar. Diskussioner kommer också att föras för val av framtida forskningsprojekt, eventuellt experimentbyggande.
  •  
13.
  • Swietlicki, Erik, et al. (författare)
  • PIXE elemental characterization of air masses using a multivariate statistical technique
  • 1987
  • Ingår i: Nuclear Inst. and Methods in Physics Research, B. - 0168-583X. ; 22:1-3, s. 264-269
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • An example is given to show the possibility of using a multivariate statistical evaluation technique in order to extract more information from a multielemental PIXE data set. Four weeks of continuous sampling was carried out at a background air pollution monitoring station in Sweden. Samples were collected both in fine and coarse mode, with a cutoff at 2 μm. In the subsequent PIXE analysis of the samples, 12-16 elements were detected in the fine fraction and 9-12 elements in the coarse fraction. The fine fraction PIXE data was further analysed using the multivariate statistical programme package SIMCA, which combines a pattern recognition technique and principal component analysis. Based on 1000 mbar back trajectories for the sampling period, principal component class models were constructed for Easterly and North-Westerly air masses using 15 elements (S, K, Ca, Ti, V. Cr, Mn, Fe, Ni, Cu, Zn, Ga. As, Br and Pb). For these elements, mean concentration values and standard deviations for the two classes are given. A methodology is presented which excluded outliers and facilitated the calculation of classes with a restricted and definable data distribution representative of the elemental composition of the air masses originating from the two source regions.
  •  
14.
  • Andersson, Tord (författare)
  • Tio miljoner mot luftangreppen
  • 1988
  • Ingår i: Kulturminnesvård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 0346-9077. ; :3
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Det är nödvändigt att kraftfulla åtgärder vidtas för att begränsa luftföroreningarnas skadeverkningar på värden i kulturmiljön, säger kulturministern i regeringens proposition om Kulturmiljövård(1987/88:104). Åtgärderna skall följa ett särskilt handlingsprogram och omfatta bl a inventering, insatser för konservering, forsknings- och utvecklingsarbeten. Men medlen skall inte ses som ett renodlat forskningsanslag utan skall i första hand användas till konkreta åtgärder. Riksantikvarieämbetet ges ansvaret för att programmet genomförs! Tord Andersson vid Tekniska Institutionen berättar här vad det innebär.
  •  
15.
  • Hannerz, Mats (författare)
  • KORPÅSEN : flora och markanvändning
  • 1985
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Korpåsens by och Laxbo hemman uppstod under 1700-talet som en av alla de finnbosättningar som blommade upp i Hälsingland från år 1600 och framåt. Byn var under 1800-talet ett livligt centrum för skogsbyggden och hade som mest 24 gårdar med 170 personer, vilket var större än t o m Halssela kyrkby. Byn avfolkades i snabb takt under 40- och 50-Talet, och 1965 flyttade den sista fast befolkningen. De flesta gårdarna är i dag rivna, men fortfarande används fem gårdar som fritidsbostäder. 1979 öppnades jordbruket på Lamsås och Laxbo genom Göran Sandells försorg.Jordbruket har bestått av vall-, havre- och kornodlingar på mindre stenrensade och utjämnade tegar och mellan dem har hackslåtter med lie bedrivits. Byn har varit avgränsad mot skogen med en gemensam gärdsgård och innanför denna har tidigare all mark utnyttjats för hötäkt. Slåtterängen mellan åkertegarna har beskrivits av Halden (1955) som löväng. Jordbruket har fortgått på detta sätt ända fram till nedläggningen på 50- och 60-talet, om än i avtagande skala.Det småskaliga jordbruket och de lokalt mycket varierande förhållandena i lutning, blockighet, översilning etc har gjort att området i dag är en mosaik av igenväxningen på slåtterängarna har gått mycket snabbt och i detta ligger det största hotet mot Korpåsens flora och leende landskap. Större delen av åkertegarna är dock fortflora öppna även om de som ligger på Iggesunds Bruks marker är i genplanterade med gran.Marken är kraftigt diabaspåverkad, och detta tillsammans med söderläget samt den för växttäcket positiva markanvändningen har gjort att flora i området är mycket rik och kan uppvisa ett flertal för Hälsingland ovanligare arter.I lunderna finns en rik flora av näringskrävande arter som kransrams, skogsvicker, vårärt, trolldruva, blåsippa, ormbär, tvåblad, grönkulla och tibast. På fuktängar och ikär återfinns som kung-Karls spria, kärrspria, gräsull, kärrull, tagelsäv, brudsporre, myggblomster, ängsnycklar och starrarter som Carex heleonastes, C. diandra och C. capillaris. I bäckar och vid källor växer fjälldunört, källdunört, storgröe, lundstjärnblomma, strutbräken, källört och starrarterna Carex media, C. disperma och C. loliaceae. Åkrarns flora domineras i dag av daggkåpearter och skogsnäva. På torrare partier på ängarna kan man finns brudsporre, fältgentiana, vanlig låsbräken, höstlåbräken, fältarv och blåsuga.
  •  
16.
  •  
17.
  •  
18.
  •  
19.
  •  
20.
  • Flensburg, M., et al. (författare)
  • The effective string and SU(2) lattice MC data
  • 1987
  • Ingår i: Zeitschrift für Physik C Particles and Fields. - 0170-9739. ; 36:4, s. 629-637
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • We present high statistics MC calculations of the static potential in three-dimensional SU(2) for a wide range of β values on a 243 lattice. The deviations from area law are unambiguously demonstrated by use of 2nd lattice R derivative. After a clear crossover at β=4.5 the data show signs of an effective string roughening up to β=6.5, while scaling is not strictly obeyed in this interval. Pure fermionic strings do not provide better fits. The effect of regularization prescription on the effective string model up to two-loop correction is discussed and is found to be small. We also make a comparative study of existing data on Z(2) and SU(3) together with new data on fourdimensional SU(2) presented here. It is pointed out that standard variance reduction methods as applied especially to Wilson lines are plagued by severe long range auto-correlations, whereas larger Wilson loops are less affected.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 11-20 av 21

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy