| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Deldén, Maria, 1963-, et al.
(author)
-
Utbildning för hållbar utveckling i kurser i lärarutbildningen vid Högskolan Dalarna : Ett uppdrag inom pedagogiskt arbete
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- This report documents the results of an assignment commissioned by the School of Teacher Education at Dalarna University. The assignment includes investigation of how education for sustainability (EfS) has been integrated into the contents and teaching methods of courses in Educational Work, and what can be improved. The report also provides some suggestions on how EfS can be integrated in various courses in teacher education programs. Four university teachers, who have knowledge and experiences in teaching sustainability in different courses, were interviewed to explore how they integrated EfS in their courses and what challenges, if any, they have encountered. In addition to this, a literature review was also undertaken. The results indicate that in some natural science courses, sustainability has explicitly been addressed in the content, literature, and activities, whereas in some courses in other programs, it seems that sustainability has been integrated without having a clear link between teaching contents, learning goals, and activities. It is also found that the level of EfS integration in different courses depends on individual university teachers’ initiative, knowledge, and competencies. Although Dalarna University’s policy emphasizes the integration of sustainability throughout its activities, the implementation level of EfS in education programs at Educational Work is slow. To equip future teachers with knowledge, skills, and competences needed to work with sustainability, the School of Teacher Education needs to provide sustainability courses for students focusing on EfS and Agenda 2030, from basic to advanced levels. There is also a need for professional development training for university teachers to improve their knowledge and competences in EfS.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Enberg, Anton
(author)
-
Leksands IF:s samhällsekonomiska betydelse
- 2024
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport sammanfattar resultaten av det arbete som är genomfört inom ramen för ett KTP-projekt som syftade till att undersöka Leksands IF betydelse för kommun och omgivande samhälle. Arbetet har genomförts i fem delstudier vilka undersökt olika delar av Leksands IF:s verksamhet. En medborgarundersökning för att ta reda på vilken påverkan som Leksands IF har på invånarna i kommunen. En analys av koncernen Leksands IF:s bidrag till skatt samt lokala och regionala handeln. En studie av den turistekonomiska effekten från Leksands IF:s hemmamatcher och Leksands hockeyskola. En studie av den ekonomiska effekten från hockeygymnasiet vilket inkluderade ekonomisk ersättning och konsumtionen kopplat till gymnasiets elever samt kostnaden för driften av Leksands hockeygymnasium.Resultat från medborgarundersökningen visar att Leksands IF:s närvaro i kommunen värderas olika utifrån vilket engagemang som invånarna har till Leksands IF, vilken tätort i Leksands kommun de tillhör och om de har barn som är eller varit kopplade till föreningen. De värden som främst förknippas positivt med Leksands IF är att föreningen skapar en identitet, tillhörighet och stolthet för invånarna samtidigt som de anser att företagsverksamheten påverkas positivt i kommunen. Generellt upplever invånarna att Leksands IF har en liten negativ påverkan men där utvecklingsområden finns när det kommer till ekonomisk transparens, trafiksituationen under matchdagar, machokulturen inom ishockeyn och att kultur och andra föreningar tenderar att hamna i skymundan av Leksands IF.Den ekonomiska sammanställningen av koncernen Leksands IF visar att för räkenskapsåret 2022–2023 hade koncernen en total skattekontribution på 57,45 miljoner kronor. Under en treårsperiod har koncernen betalat totalt 132,16 miljoner kronor till underleverantörer i Dalarna, varav 69,89 miljoner kronor till företag i Leksands kommun. Av handeln med underleverantörer under de senaste tre åren har 57 % gått till företag i Dalarna, varav 30,5 % till företag i Leksands kommun. Sammanställningen visar också att Leksands kommun betalar en grundhyra till Leksands IF för att kunna nyttja och hyra ut istider. Grundhyran uppgår till 4,46 miljoner kronor och är justerat efter index till ca 6 miljoner kronor för 2023. Leksands IF tar också emot 50 000 kronor i form av sponsring genom kommunala bolag, i övrigt betalas inga kommunala stöd eller bidrag.De turistekonomiska effekterna från herrlagets hemmamatcher i SHL inklusive slutspelet uppskattas vara 17,36 miljoner kronor i Leksands kommun och generera 11,36 årsverken i kommunen. Den ekonomiska effekten i övriga Dalarna uppskattas till 3,90 miljoner kronor. Damernas matcher i SDHL uppskattas generera en turistekonomisk effekt på 145 663 kronor i Leksands kommun och 29 567 kronor i övriga Dalarna. Den turistekonomiska effekten från hockeyskolan uppskattas till 5,36 miljoner kronor och skapa 3,27 årsverken i Leksands kommun. Den uppskattade turistekonomiska effekten i övriga Dalarna uppskattas till 603 738 kronor.Den ekonomiska effekten från hockeygymnasiets elever och besökare uppskattas till 5,05 miljoner kronor i Leksands kommun och skapa 1,89 årsverken. Den totala ekonomiska effekten från de samverkansavtal som skrivs mellan elevernas hemkommuner, ersättningar till elevernas hemkommuner och kostnaden för driften av hockeygymnasiet uppskattas till ett plusresultat på 4,13 miljoner kronor till Leksands kommun. Den totala ekonomiska effekten från Leksands hockeygymnasium uppskattas till 9,18 miljoner kronor.Summeringen av den totala ekonomiska effekten från de ekonomiska analyserna av herrlagets hemmamatcher, Leksands hockeyskola och Leksands hockeygymnasium inklusive slutspelet i SHL uppskattas till 31,90 miljoner kronor i Leksands kommun, vilket i sin tur uppskattas generera 17,96 årsverken i kommunen. Den ekonomiska effekten i övriga Dalarna uppskattas till 4,64 miljoner kronor. Då det finns en osäkerhet i hur många av besökarna från damlagets hemmamatcher i SDHL som inkluderas i analysen från herrlagets matcher i SHL presenteras den ekonomiska effekten från damlagets hemmamatcher separat. Den ekonomiska effekten från damlagets matcher i SDHL uppskattas till ca 145 000 kronor i Leksands kommun och 30 000 kronor i övriga Dalarna.
|
|
| 16. |
- Fjellfeldt, Maria
(author)
-
Implementering av samverkan inom området barn och ungas psykiska hälsa : En forskningsrapport om regionala och lokala aktörers respons på nationell styrning
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Bakgrund: psykisk ohälsa beskrivs som en växande samhällsutmaning. År 2016 initierades något som kan tolkas som ett perspektivskifte i svensk policy inom området.Syfte: i denna rapport utforskas regionala och lokala aktörers respons på nationell styrning inom området psykisk hälsa. Ett särskilt fokus läggs på samverkansinsatser som rör främjande av barn och ungas psykiska hälsa.Metod: en fallstudie genomfördes. En policyanalys av 127 nationella och regionala policydokument kombinerades med en intervjustudie där tre exempel på samverkansinsatser strategiskt valdes ut och nitton nyckelpersoner intervjuades.Resultat: i länsgemensamma handlingsplaner för psykisk hälsa identifierades insatser med ett starkt fokus på individuella faktorer. Beträffande lokala samverkansinsatser för barn och ungas psykiska hälsa visade det sig att den insats som hade stark koppling till den nya policyn hade svag förankring i den egna organisationen. Den insats som var mest integrerad saknade helt koppling till den nya policyn.Slutsatser: (i) psykisk ohälsa beskrivs som ett problem som ska hanteras genom att påverka individuella faktorer. Detta trots att aktuell forskning visar att även familjerelaterade, samhällsrelaterade och strukturella bestämmelsefaktorer behöver adresseras för att uppnå psykisk hälsa. Fokuset på individuella faktorer kan innebära en risk att människor förstår psykisk ohälsa som ett individuellt problem och ansvar, och (ii) det tar tid att implementera samverkan mellan olika aktörer som arbetar med barn och ungas psykiska hälsa och ohälsa. Långsiktiga styrstrategier behövs.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Hansen, Fredrik
(author)
-
Åkeriägaren, hastigheten och den ekonomiska beslutssituationen
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Vägverkets hastighetsmätningar visar att lastbilstrafiken kör för fort. I denna rapport analyseras denna problematik med fokus på åkeriägaren och dennes ekonomiska beslutssituation. I den teoretiska ansatsen inhämtas resultat från beteendeekonomin, en ny inriktning inom nationalekonomi som rönt stor popularitet. Den empiriska delen rapporterar från intervjuer med åtta åkeriägare. Även lämpliga frågor för en eventuellt kommande enkät redovisas.Till att börja med rapporterar vi från de hastighetsmätningar som Vägverket och NTF gjort den senaste tiden. Vi tittar även på de informationskampanjer som nyligen varit. Även den svenska åkerinäringen presenteras kort eftersom åkeriägaren är långt ifrån en homogen grupp. Semistrukturerade intervjuer utfördes med åtta åkeriägare verksamma i olika branscher och i olika delar av Sverige. Deltagarna fick svara på frågor kring hur de såg på dagens marknad, Vägverkets information om ekonomiska förtjänster att hålla hastigheten, varför det körs för fort, hur man fattade ekonomiska beslut samt kontraktets funktion.Resultaten från intervjuerna är att deltagarna är medvetna och håller med om det ekonomiska motivet att hålla 80 km/h. Dock verkar det finns en toleransnivå bland de flesta och detta ända upp till 85 km/h. Detta tillsammans med vilka tidsmarginaler åkeriägare har i sin planering bör undersökas närmare. Nästan alla deltagare hade fordonsdatorer eller funderade på att skaffa och såg inga problem att kontrollera sina chaufförer. Dock kan man enbart kontrollera överhastigheter över 80 km/h. Bränslepriset sågs inte som ett nämnvärt problem eftersom ett högt bränslepris drabbade konsumenten till sist.Rapporten föreslår även att vidare studier bör utföras kring både hur den digitala färdskrivaren och marknadsstrukturen som svenska åkerier möter kan påverka trafiksäkerheten. Dessutom föreslås att Vägverkets hastighetsmätningar blir mer specifik, liknande de som NTF gjort, för att göra det möjligt med mer riktade informationskampanjer i framtiden Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Vägverkets Skyltfond.
|
|
| 19. |
- Hedlund, Ann, et al.
(author)
-
Arbetsmiljö vid hantering av skogsenergi : En redovisning av fallstudier
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Uttaget av skogsbränsle har ökat kraftigt i Sverige under senare år och tillkomsten av nya entreprenörer i denna nisch inom skogsbranschen ökar. Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om förhållanden inom skogsenergiområdet avseende arbetsmiljö, ergonomi och arbetens attraktivitet. Detta har gjorts genom litteraturstudier, fallstudier och djupintervjuer. Litteraturstudien visar att kunskapen om risker i skogsenerginischen specifikt är begränsad. Det gäller såväl yrkeshygieniska, ergonomiska, psykosociala risker såväl som olycksfallsrisker. Specifikt har damm av olika typer, vibrationer, buller och exponering för kemikalier uppmärksammats. I denna studie har arbetsmiljöanalyser i form av fallstudier genomförts för processer kopplade till de olika sortimenten GROT(grenar och toppar), stubbar och klenskog innehållanden arbetsmoment för skördning, transport, sönderdelning och kvalitetskontroll. Många av arbetsmiljöproblemen som finns i skogsbranschen, t ex monotona arbetsställningar, vibrationer, stötar/slag, hand/armrörelser, finns också vid uttag av flis. Många arbetar ensamma, saknar rutiner för regelbundna kontakter och rastkoja. Ensamarbete sker delvis också i mörker och med långa avstånd till bebyggelse. Det finns ett antal specifika risker i arbetsmiljön vid hantering av flis, t ex flygande föremål och damm. Stubbrytning och sönderdelning, liksom längre tids lagring av råvaran är nya moment. Denna studie har t ex visat på trånga hytter med avsaknad av vibrationsdämpning, dålig ljudisolering och bristande hyttklimat. Kartläggning av arbetets attraktivitet visar att merparten av de intervjuade i denna studie tycker att arbetet är attraktivt. Det som främst bidrar till detta är friheten att styra sitt arbete under eget ansvar, att vara i skog och natur, få arbeta med maskiner samt upplevelsen av att ha en bra arbetsgivare som arbetar för att både verksamhet och de anställda ska få utvecklas. De fallstudier som genomförts är slumpmässigt utvalda inom ett begränsat geografiskt område. Denna studie ska ses som en översiktlig kartläggning av arbetsmiljöförhållanden inom skogsenerginischen där de framkomna resultaten ger indikationer på områden för fördjupade studier. Utifrån studiens resultat kan följande slutsatser dras: • Det finns brister avseende arbetsmiljön, varav några är generella för skogsbranschen och andra unika för skogsenerginischen. • Speciellt allvarliga risker är olycksfallsrisker; helkroppsvibrationer, stötar och slag; buller; ensamarbete; samt monotont och ensidigt arbete. • Det finns brister i kommunikationen mellan utförare av olika delprocesser. • Genom att införa fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete kan säkerhetskulturen förbättras. • Det finns lokal kunskap om bra tekniska och organisatoriska lösningar, men den är inte spridd. • Merparten av de intervjuade i nischen tycker att arbetet är attraktivt, det som främst bidrar är friheten att styra sitt eget arbete och att vara utomhus, eget ansvar samt nuvarande arbetsgivare. • Hälften av intervjupersonerna, både de med VD-roll och anställda, uttrycker en oro kring att i framtiden kunna rekrytera kompetent personal. Förslag på fortsatt utvecklingsarbete är bland annat att studera arbetsmiljöförhållanden under andra årstider än hösten, fördjupade studier av vibrationer, slag och stötar samt hyttklimat. Det är också angeläget att utveckla ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete och hitta former för skogsenerginischens speciella förutsättningar. En vidgad studie kring arbetenas attraktivitet bland presumtiv arbetskraft är ett annat angeläget område.
|
|
| 20. |
- Hedlund, Ann, et al.
(author)
-
Arbetsmiljöfaktorer i skogsenergibranschen : Fallstudier med fokus på buller, vibrationer och damm
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport är en komplettering till den tidigare rapporten Arbetsmiljö vid hantering av skogsenergi (Hedlund m fl, 2010). Syftet med denna studie är att ytterligare öka kunskapen om förhållanden inom skogsenergibranschen avseende arbetsmiljö och ergonomiska möjligheter. Mer specifikt var målet att genom fallstudier studera skördning och skotning av stubbar samt mäta exponering av damm, buller och vibrationer vid olika delprocesser. I denna studie har arbetsmiljöanalyser i form av fallstudier genomförts för processerna skotning av stubbar med skotare, skördning av stubbar med grävmaskin försedd med stubbrytningsaggregat, samt sönderdelning av GROT med skotare och lastbil försedda med sönderdelningsaggregat. Arbetsmiljöanalyserna har fokuserat på buller, vibrationer och damm, därtill har ergonomisk checklista använts för att undersöka de ergonomiska förhållandena. Fallstudierna har genomförts i Dalarna, Närke och Gästrikland, samt i Finland. Den ekvivalenta ljudnivån i maskinerna varierade mellan 68 och 82 dB(A). I två av åtta fall översteg ljudnivån insatsvärdet. De fall ljudnivån kom upp till eller översteg insatsvärdet var vid skördning av stubbar, 80 dB(A) och i kranhytt på lastbil vid sönderdelning av GROT, 82 dB(A). Uppmätta maximala ljudnivåer visar att inget ekipage översteg insatsvärdet för maximal A-vägd ljudtrycksnivå, 115 dB(A). Mätningarna och uppgifter från förare indikerar att ljudnivån vid sönderdelning ökar vid sönderdelning av större dimensioner. I två av fyra fall överskreds insatsvärdet för helkroppsvibrationer. Vid sönderdelning av GROT (ett av två ekipage) och vid stubbskördning (ett av två ekipage) överskreds insatsvärdena i x-led. Vid sönderdelning av GROT har genom mätningar med PIMEX identifierats att det främst var kranrörelser som påverkade vibrationsnivåerna. Därtill kan markförhållanden i form av ytstruktur och bärighet, samt hur hårt stubbarna sitter i marken (integrering) påverka vibrationsnivåerna. Vid skördning av stubbar visade mätningar med PIMEX att exponeringstoppar förekom vid skakning av stubbar, vridning av hytt, när skördningsaggregatet används till att skjuta iväg stubbar utmed marken eller till att jämna till marken och vid förflyttning. Resultaten från denna, såväl som tidigare studier, visar att helkroppsvibrationsnivåerna varierar mellan olika maskiner och olika arbetssituationer. Dammnivåerna i hytterna var låga, men höga och korta exponeringstoppar förekom vid servicearbete på sönderdelningsaggregaten. Trots torr väderlek och sönderdelning av brun GROT med mycket synligt damm utomhus var nivåerna inne i hytterna låga. PIMEX visar att de högsta exponeringstopparna förekom i samband med att föraren gick i och ur maskinen, samt vid byte av knivar i sönderdelningsaggregat. Regelbundna byten av luftfilter, noggrann montering av filter samt hur föraren positionerar maskinen i förhållande till vindriktningen är här av betydelse. Förarergonomin är relativt god i ordinära skogsmaskiner, medan den är bristfällig i kranhytt på lastbil. Dock förekom hos skotarna en till tre röda markeringar som innebär uppenbar risk för hälsoproblem, sjukdom eller skada. Kranhytten som ingått i studien har sämre ergonomi och klimatförhållanden (totalt sex röda makeringar). Genom att använda PIMEX har exponeringsnivåer för buller, vibrationer och damm kopplats till aktuella arbetsmoment vilket kan användas som underlag för att minska exponeringen.
|
|
