| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Heikkinen, Satu, et al.
(författare)
-
Aktörer på äldrebilförar-arenan
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den ökande andelen äldre i befolkningen är en av de stora samhällsfrågorna idag. Transportsektorn utgör inget undantag. Äldre bilförare är en omdiskuterad grupp samtidigt som kunskapen om hur olika aktörer påverkar dem är liten. Denna rapport beskriver därför hur olika organisationer influerar äldre förare ur ett brett perspektiv. Både trafiksäkerhet och mobilitet beaktas.På politiskt håll hade en utredning om äldre bilförare gjorts. Dess fokus var på trafiksäkerhet ur ett trafikmedicinskt perspektiv. Vi kunde inte finna någon motsvarande utredning med fokus på äldre bilförare och mobilitet. Mönstret återspeglades hos andra aktörer. Det fanns en medvetenhet om äldre bilförare i relation till trafiksäkerhet men mera sällan i relation till äldres mobilitet. Internationellt kunde man skönja en annan trend där brist på mobilitet identifierats som kanske det största problemet för äldre. I den sociala sektorn föreföll det finnas medvetenhet om att bristande mobilitet hos äldre kan bli kostsamt för samhället, ifall äldre passiviseras och inte klarar ett självständigt boende. Bilkörningens förhållande till mobilitet hade man dock inte studerat. Hos några aktörer började ett synsätt på transportsektorns beroende av andra sektorer skymta. Man såg att bebyggelseplanering påverkade mobilitetsbehovet. Många aktörer såg funktionshindrade och äldre som en grupp. Det medförde att vissa grupper av äldre föreföll bortglömda.Metoden var kvalitativ och explorativ. Många källor användes för att hämta information: intervjuer, hemsidor, litteratur med mera. För att kunna göra informativa beskrivningar över organisationerna valdes några branscher ut. Departement, Vägverket, länsstyrelser, landsting, kommuner, försäkringsbolag, trafikskolor och äldreorganisationer var några av de aktörer som ingick i studien.
|
|
| 16. |
- Heikkinen, Satu, 1969-
(författare)
-
Att köra eller inte köra : Hur de äldre, åldrande och bilkörning har diskuterats i svensk transportpolitik
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The objective of this study is to analyse the formation of older and ageing drivers in Swedish transportation policy. Documents from the Swedish Government, the Riksdag and, in a few cases, public authorities and newspapers are analysed. The discourse-analytical framework is inspired by Foucault’s archaeology, which is used as a tool box. The study identifies/constructs three periods in the formation of older and ageing drivers. In the first period (1934–1967) there is a discursive gap between statements about driver selection and traffic safety. Driving in ‘old age’ is a problem for medical expertise and mandatory tests are proposed. The proposals are rejected, as older people’s driving is not a problem in the discourse of traffic safety. In the second period (1967–1991) ‘older drivers’ is made up as a category of interest. ‘Older drivers’ become an accident population in the discourse of traffic safety due to changes in statistical practices. In the third period (1991–2006) a discourse of older peo-ple’s mobility is appearing alongside the discourses of traffic safety and driver selection. Moreover, the study traces how the statements of older and ageing drivers are ordered by more general ideas of the aged and ageing. Double discourses of ageing are followed by a dichotomisation in ‘healthy’ and ‘sick older drivers’ in the 1990s. The idea of an abrupt exit in old age alters to a more gradual exit, in its turn followed by challenging the very idea of exit.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Heikkinen, Satu, 1969-, et al.
(författare)
-
Dancing my age : Emotions, interactions, and bodily sensations
- 2022
-
Ingår i: Frontiers in Sports and Active Living. - : Frontiers Media S.A.. - 2624-9367. ; 4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- While there is a growing body of research on the social aspects of older people's dance, studies focusing on emotions are rare. In this study, we use an interactionist sociological perspective to examine the role of emotions in older social dancers' experiences in Sweden. Through qualitative interviews with 29 active or previously active dancers, we found that their experiences of emotional energy and experiences of flow override concerns of age and aging. Age, however, did become significant as the age differences at dance events could bring forth feelings of alienation associated with feeling old. In addition, cultural and gendered norms of appropriate age differences between dancing partners produced shame and pride as well as feelings of being either old or young. Moreover, certain bodily experiences were interpreted in terms of age. Overall, the study contributes to the discussions of the complexity of subjective experiences of age by highlighting its emotional aspects through social partner dancing.
|
|
| 19. |
- Heikkinen, Satu, 1969-
(författare)
-
Dancing through life in a changing world : Life course, historical time and serious leisure
- 2021
-
Ingår i: Leisure/ Loisir. - : Taylor & Francis. - 1492-7713 .- 2151-2221. ; 45:2, s. 301-330
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is a lack of studies taking a life course perspective in the growing field of research on the social aspects of older people’s dance. This study aims to redress this negligence by exploring older people’s experiences of social dance through life by using a life course perspective. In the process of analysis, the theoretical framework was informed by the serious leisure perspective. Twenty-six qualitative interviews were conducted with older people active in dances originating from the Swedish folk park tradition. The results demonstrate how life events, historical events, social change, and individuals’ involvement affect experiences of social dance through life. The study also highlights experiences of discontinuity caused by social change, i.e. changes in the social world of folk park dance. By combining the life course perspective with assumptions from the serious leisure perspective the study contributes to research discussions about the need to contextualize the serious leisure perspective.
|
|
| 20. |
|
|
