| 11. |
- Avango, Dag, et al.
(författare)
-
Kulturarvet som strategisk resurs i den gröna omställningen i norr: målkonflikt eller möjlighet?
- 2024
-
Ingår i: Bebyggelseshistorisk tidskrift. - 0349-2834. ; 86, s. 8-29
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln diskuterar kulturarvet i ljuset av den ’gröna omställning’ som svarar på EU:s mål och riktade finansiella satsningar för industriomvandlingen i norra Sverige. Det kan jämföras med den stora industriella omställningen vid 1900-talets början såväl genom att skapa nya möjligheter men också genom de målkonflikter som uppstår mellan nya och befintliga värden, både vad gäller naturförhållanden och ekonomi som kulturvärden och historiska lämningar av mänsklig verksamhet. Omställningen berör platser med en lång historia av mänskligt liv och arbete och som spelar en viktig roll för de som idag bor där och potentiellt för de som söker sig dit för att driva verksamhet eller för att bo, leva och arbeta. I många fall visar det sig svårt att ta denna potential tillvara av skäl som är strukturella, juridiska och politiska snarare än knutna till enskilda aktörer. Artikeln är författad av en multidisciplinär forskargrupp som använder ett praktikbaserat förhållningssätt och samskapande dialog för att undersöka hur förbättrade planeringsprocesser som tidigt involverar olika aktörer, intressen och expertis i förändringsprojekt kan bidra till att lösa målkonflikter och skapa möjligheter. Målkonflikter mellan exploatering och bevarandeintressen i samband med myndigheters och privata aktörers hantering av natur- och kulturmiljöer har länge varit i fokus för forskningen och artikeln syftar till att komplettera dessa perspektiv utifrån exempel som illustrerar möjligheter för att det fysiska kulturarvet ska ses som en strategisk historisk resurs i samhällsutvecklingen. En utgångspunkt är att kulturarv inte är statiskt utan värderas och omvärderas i en process där olika kulturvärden kan associeras med byggnader, platser och miljöer. Dessa kulturvärden förändras alltså över tid, och olika aktörer förhåller sig till dem på skiftande sätt. Genom processer som inbegriper förhandling med andra intressen kan landskap, platser, byggnader, föremål och deras användning förvandlas till kulturarv. Ett samskapande arbetssätt har möjliggjorts genom ett forsknings- och innovationsprojekt, finansierat av Vinnova, vilket genomförts genom en kombinerad metodansats med fallstudier, i projektet kallade lärcase, som ram för empiriska undersökningar och praktiskt genomförande. De lärcase som lyfts i denna artikel är dels Nautanen, en tidigare gruvmiljö i Norrbotten där nyetablering planeras av Boliden AB, dels Kvarnsvedens tidigare pappersbruk i Borlänge, där Northvolt etablerar en fabrik för produktion av bilbatterier vilket medfört rivning av en byggnad med konstaterade kulturhistoriska värden, den så kallade Bobergshallen. Med förslag till fortsatt forskning genom begreppsutveckling i en multidisciplinär och praktiknära kontext problematiserar artikeln begreppet cirkulär ekonomi i relation till kulturarvsfrågor och möjliggör att kulturarvet nyttjas som strategisk resurs i den gröna omställningen med förhoppning att realisera förväntningarna om grön nyindustralisering och attraktiva livsmiljöer.
|
|
| 12. |
- Avango, Dag, et al.
(författare)
-
Kulturarvet som strategisk resurs i den gröna omställningen i norr: målkonflikt eller möjlighet?
- 2024
-
Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift. - 0349-2834 .- 2002-3812. ; 86, s. 8-29
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln diskuterar kulturarvet i ljuset av den ’gröna omställning’ som svarar på EU:s mål och riktade finansiella satsningar för industriomvandlingen i norra Sverige. Det kan jämföras med den stora industriella omställningen vid 1900-talets början såväl genom att skapa nya möjligheter men också genom de målkonflikter som uppstår mellan nya och befintliga värden, både vad gäller naturförhållanden och ekonomi som kulturvärden och historiska lämningar av mänsklig verksamhet. Omställningen berör platser med en lång historia av mänskligt liv och arbete och som spelar en viktig roll för de som idag bor där och potentiellt för de som söker sig dit för att driva verksamhet eller för att bo, leva och arbeta. I många fall visar det sig svårt att ta denna potential tillvara av skäl som är strukturella, juridiska och politiska snarare än knutna till enskilda aktörer. Artikeln är författad av en multidisciplinär forskargrupp som använder ett praktikbaserat förhållningssätt och samskapande dialog för att undersöka hur förbättrade planeringsprocesser som tidigt involverar olika aktörer, intressen och expertis i förändringsprojekt kan bidra till att lösa målkonflikter och skapa möjligheter. Målkonflikter mellan exploatering och bevarandeintressen i samband med myndigheters och privata aktörers hantering av natur- och kulturmiljöer har länge varit i fokus för forskningen och artikeln syftar till att komplettera dessa perspektiv utifrån exempel som illustrerar möjligheter för att det fysiska kulturarvet ska ses som en strategisk historisk resurs i samhällsutvecklingen. En utgångspunkt är att kulturarv inte är statiskt utan värderas och omvärderas i en process där olika kulturvärden kan associeras med byggnader, platser och miljöer. Dessa kulturvärden förändras alltså över tid, och olika aktörer förhåller sig till dem på skiftande sätt. Genom processer som inbegriper förhandling med andra intressen kan landskap, platser, byggnader, föremål och deras användning förvandlas till kulturarv. Ett samskapande arbetssätt har möjliggjorts genom ett forsknings- och innovationsprojekt, finansierat av Vinnova, vilket genomförts genom en kombinerad metodansats med fallstudier, i projektet kallade lärcase, som ram för empiriska undersökningar och praktiskt genomförande. De lärcase som lyfts i denna artikel är dels Nautanen, en tidigare gruvmiljö i Norrbotten där nyetablering planeras av Boliden AB, dels Kvarnsvedens tidigare pappersbruk i Borlänge, där Northvolt etablerar en fabrik för produktion av bilbatterier vilket medfört rivning av en byggnad med konstaterade kulturhistoriska värden, den så kallade Bobergshallen. Med förslag till fortsatt forskning genom begreppsutveckling i en multidisciplinär och praktiknära kontext problematiserar artikeln begreppet cirkulär ekonomi i relation till kulturarvsfrågor och möjliggör att kulturarvet nyttjas som strategisk resurs i den gröna omställningen med förhoppning att realisera förväntningarna om grön nyindustralisering och attraktiva livsmiljöer.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Avango, Dag, et al.
(författare)
-
‘The essence of the adventure’ : Narratives of Arctic work and engineering in th early 20th century
- 2010
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Why do people decide to leave everything behind to find work in harsh Arctic environments? This is an important question, if we want to explain the development of industry in the Polar Regions. In this presentation we will try to answer it, by analyzing the stories of employees in the Spitsbergen mining industry in the early 20th century.The late 19th and early 20th centuries experienced the culmination of an exceptional hero cult surrounding polar scientists and explorers. Far less celebrated, but probably no less important, were the numerous mining workers and engineers present and active in industrial enterprises in the High Arctic at about the same period. While the motives and driving forces of polar scientists and explorers have been relatively carefully examined, very little attention has been paid to these, less glamorous, people and their choice to earn a living in an Arctic industrial community.By examining a unique material of written accounts, diaries, newspaper articles and images from the Swedish coal mining establishment of Sveagruvan (the Svea Mine) on Spitsbergen, in production during the first two decades of the 20th century, we will analyze the narratives of workers, foremen and managers, men and women, expressing their views of the time they spent on Spitsbergen. The material will be discussed from four identity creating perspectives: gender, nationality, class and profession. How did individuals in different positions narrate their life and work at the Svea Mine? What was the source of inspiration for those narratives? To what extent were they inspired by the established heroic picture of the Arctic scientists and explorers? What does this tell us about the motives for working in the High Arctic?
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Baraldi, Enrico, et al.
(författare)
-
Conclusions
- 2006
-
Ingår i: Taking Place. The Spatial Contexts of Science, Technology and Business. - : Science History Publications, USA, Watson Publishing International. - 0881352527 ; , s. 373-389
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Ferring, Mari, 1964-, et al.
(författare)
-
Alvar Aalto i Stockholm : Kampementsbacken och morgondagens land
- 1998
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :1-2, s. 88-93
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Våren 1957 utlystes en arkitekttävling om stadsplan för Kampementsbacken på Ladugårdsgärdet i Stockholm. Två förslag fick dela på prissumman. Husen vi ser idag är ritade av den svenske arkitekten Lars Bryde, men själva hustypen bär spår av Alvar Aaltos arkitektur.
|
|
