SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Langstrom N.) srt2:(2005-2009)"

Sökning: WFRF:(Langstrom N.) > (2005-2009)

  • Resultat 11-20 av 22
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
11.
  • Faxneld, Suzanne, et al. (författare)
  • The Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in Freshwater Biota (until 2018 year’s data)
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme for freshwater biota. Each monitored contaminant has been examined in pike, perch or Arctic char from 32 lakes from the north to the south in Sweden. No general trend could be seen for mercury, and all samples were above the EU threshold. Lead was generally decreasing and concentrations were below the target level in all lakes. Cadmium concentrations showed no consistent trends over the monitored period, and cadmium concentrations were below the target level in all lakes. Nickel, arsenic, and copper showed upward trends in 30-50 % of the sampling sites. For zink, silver, and aluminium there were no clear temporal trends. Tin concentrations were below the limit of quantification for most sampling sites and throughout all years of sampling.In general, downward trends were seen for; PCBs, HCHs, DDT, DDE and PCDD/Fs in all species (with a few exceptions). The chlorinated compounds generally showed a somewhat higher concentration in the southern parts of Sweden. Most chlorinated compounds were below the suggested target levels. No general trend was seen during the monitoring period for PBDEs. However during the most recent 10 year period, downward trends were seen in pike from Bolmen. The concentration of HBCDD was under LOQ in a majority of the samples.Several of the perfluorinated carboxylic compounds showed an increase in concentration in arctic char, while no trend was seen for PFOS. In perch, PFOS has decreased since 1980 while upward trends were seen for several carboxylic acids from 1980. Higher concentrations of perfluorinated compounds can in general be seen in the southern part of Sweden. In all lakes, PFOS is below the target level for all species.
  •  
12.
  •  
13.
  •  
14.
  • Frings, Oliver, et al. (författare)
  • Network Analysis of Functional Genomics Data : Application to Avian Sex-Biased Gene Expression
  • 2012
  • Ingår i: Scientific World Journal. - : Hindawi Limited. - 1537-744X. ; , s. 130491-
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Gene expression analysis is often used to investigate the molecular and functional underpinnings of a phenotype. However, differential expression of individual genes is limited in that it does not consider how the genes interact with each other in networks. To address this shortcoming we propose a number of network-based analyses that give additional functional insights into the studied process. These were applied to a dataset of sex-specific gene expression in the chicken gonad and brain at different developmental stages. We first constructed a global chicken interaction network. Combining the network with the expression data showed that most sex-biased genes tend to have lower network connectivity, that is, act within local network environments, although some interesting exceptions were found. Genes of the same sex bias were generally more strongly connected with each other than expected. We further studied the fates of duplicated sex-biased genes and found that there is a significant trend to keep the same pattern of sex bias after duplication. We also identified sex-biased modules in the network, which reveal pathways or complexes involved in sex-specific processes. Altogether, this work integrates evolutionary genomics with systems biology in a novel way, offering new insights into the modular nature of sex-biased genes.
  •  
15.
  •  
16.
  • Langlet, B, et al. (författare)
  • Predicting Real-Life Eating Behaviours Using Single School Lunches in Adolescents
  • 2019
  • Ingår i: Nutrients. - : MDPI AG. - 2072-6643. ; 11:3
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Large portion sizes and a high eating rate are associated with high energy intake and obesity. Most individuals maintain their food intake weight (g) and eating rate (g/min) rank in relation to their peers, despite food and environmental manipulations. Single meal measures may enable identification of “large portion eaters” and “fast eaters,” finding individuals at risk of developing obesity. The aim of this study was to predict real-life food intake weight and eating rate based on one school lunch. Twenty-four high-school students with a mean (±SD) age of 16.8 yr (±0.7) and body mass index of 21.9 (±4.1) were recruited, using no exclusion criteria. Food intake weight and eating rate was first self-rated (“Less,” “Average” or “More than peers”), then objectively recorded during one school lunch (absolute weight of consumed food in grams). Afterwards, subjects recorded as many main meals (breakfasts, lunches and dinners) as possible in real-life for a period of at least two weeks, using a Bluetooth connected weight scale and a smartphone application. On average participants recorded 18.9 (7.3) meals during the study. Real-life food intake weight was 327.4 g (±110.6), which was significantly lower (p = 0.027) than the single school lunch, at 367.4 g (±167.2). When the intra-class correlation of food weight intake between the objectively recorded real-life and school lunch meals was compared, the correlation was excellent (R = 0.91). Real-life eating rate was 33.5 g/min (±14.8), which was significantly higher (p = 0.010) than the single school lunch, at 27.7 g/min (±13.3). The intra-class correlation of the recorded eating rate between real-life and school lunch meals was very large (R = 0.74). The participants’ recorded food intake weights and eating rates were divided into terciles and compared between school lunches and real-life, with moderate or higher agreement (κ = 0.75 and κ = 0.54, respectively). In contrast, almost no agreement was observed between self-rated and real-life recorded rankings of food intake weight and eating rate (κ = 0.09 and κ = 0.08, respectively). The current study provides evidence that both food intake weight and eating rates per meal vary considerably in real-life per individual. However, based on these behaviours, most students can be correctly classified in regard to their peers based on single school lunches. In contrast, self-reported food intake weight and eating rate are poor predictors of real-life measures. Finally, based on the recorded individual variability of real-life food intake weight and eating rate, it is not advised to rank individuals based on single recordings collected in real-life settings.
  •  
17.
  • Langlet, David, 1977, et al. (författare)
  • Affärsmässighet i kommunala bostadsbolag: effekter på energieffektivitet och andra hållbarhetsåtgärder
  • 2012
  • Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; 2012:3, s. 319-338
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sedan år 2011 gäller enligt en ny lag att allmännyttiga kommunala bostads- aktiebolag ska bedriva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer. De undantas därmed från förbudet för kommuner att bedriva verksamhet i vinstsyfte samt från den kommunala självkostnadsprincipen. Kravet på affärsmässighet har givit upphov till frågor om bolagens möjlighet att vidta åtgärder som främjar sociala och miljömässiga ändamål. I artikeln analyseras detta med särskilt fokus på utrymmet för att vidta energieffektiviseringsåtgärder. Även om kravet på affärsmässighet ger upphov till principiella svårigheter, efte rsom bolagen samtidigt ska fylla ett all- männyttigt syfte, tycks det även efter lagens ikraftträdande finnas betydande handlingsutrymme för bolagen. Innehålle t i bolagsordningar och andra styrdoku- ment behöver dock ses över.
  •  
18.
  • Langlet, David, 1977-, et al. (författare)
  • Ansvar för förorenad mark på båtuppläggningsplatser med fokus på ideella föreningar : [Liability for Contaminated Land at Leisure Boatyards with a Focus on Non-Profit Associations]
  • 2014
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Tidigare sammanställningar av utförda markundersökningar på 34 båtuppläggningsplatser i svenska kustkommuner har visat att sådana områden oftast är mycket förorenade av ett flertal kända farliga ämnen och föreningar såsom olika metaller (koppar, zink, bly, kvicksilver, kadmium) och organiska föreningar (tennorganiska föreningar (ex TBT), polyaromatiska kolväten (PAH:er) och polyklorerade bifenyler (PCB:er)). TBT, PAH, bly-, kadmium- och kvicksilverföreningar tillhör de prioriterade substanserna som enligt EU:s ramvattendirektiv och dess dotterdirektiv ska fasas ut då de anses innebära en betydande risk för vattenmiljön. Det är även dessa ämnen som är mest angelägna att få bort från mark.En grov uppskattning ger vid handen att det finns omkring 2500 platser i landet som kan ha förorenats till följd av uppläggning och underhållsarbete med fritidsbåtar. I den här rapporten analyseras vem eller vilka som bär det rättsliga ansvar som aktualiseras av sådana föroreningar. Tyngdpunkten ligger på det offentligrättsliga ansvaret för eventuell sanering och tillhörande undersökningar (”avhjälpandeåtgärder”) som kan krävas enligt miljöbalkens 10 kapitel men även de rättsliga konsekvenser som föroreningar kan få i relationen mellan markägare och arrendator uppmärksammas.Länsstyrelserna driver merparten av det s.k. efterbehandlingsarbetet utifrån en särskild prioriteringsordning baserad på riskklassning. Båtuppläggningsplatser hamnar vanligen i riskklass två av fyra. När det gäller båtuppläggningsplatser är det emellertid kommunerna som har rollen av tillsynsmyndighet och därmed mandat att bl. a. ålägga den som är ansvarig enligt miljöbalkens regler att vidta avhjälpandeåtgärder.Grundregeln avseende ansvar för förorenade mark- och vattenområden är att den som bedriver eller har bedrivit den verksamhet som gav upphov till föroreningen (kallad ”verksamhetsutövaren”) ansvarar för att avhjälpa den i den omfattning det kan anses skäligt. Den skälighetsbedömning som följer av detta omfattar både miljörelaterade faktorer, inklusive planerad framtida markanvändning, och faktorer som har att göra med den ansvarige, bland annat hur lång tid som har förflutit sedan föroreningen ägde rum och vilken kunskap som då fanns om verksamhetens risker. Ansvaret för verksamhetsutövare är solidariskt vilket innebär att vem som helst av de verksamhetsutövare som bidragit till föroreningen kan åläggas att svara för avhjälpandet. Men om en verksamhetsutövare visar att hens bidrag till miljöskadan är så obetydligt att det inte ensamt motiverar något avhjälpande så ansvarar hen endast för den del som motsvarar det egna bidraget till skadan.I situationer där ingen verksamhetsutövare kan fås att utföra eller bekosta ett avhjälpande blir fastighetsägaren ansvarig för avhjälpandet även om hen inte haft något med den förorenande verksamheten att göra. Det gäller dock bara om fastighetsägaren förvärvat fastigheten efter den 31 december 1998 och då kände till eller borde ha upptäckt föroreningen.Om båtklubbar ska hållas ansvariga för markföroreningar beror på om de är att betrakta som utövare av den förorenande verksamheten vilket i sin tur är avhängigt av om de anses ha faktiska och rättsliga möjligheter att vidta åtgärder mot störningar och olägenheter. I rättspraxis finns tydligt stöd för att båtklubbar ska betraktas som utövare av den verksamhet som bedrivs av respektive förenings medlemmar och därmed ansvariga för eventuella föroreningar. Det utesluter emellertid inte att enskilda medlemmar också kan vara att anse som verksamhetsutövare. I de flesta situationer är dock enskilda medlemmars ansvar av mindre betydelse eftersom det ovan beskrivna undantaget från principen om solidariskt ansvar gör det praktiskt mycket svårt att ställa krav mot dem. Däremot bör en person som förorenat sin egen tomt genom båtuppläggning enklare kunna hållas ansvarig om den berörda kommunen skulle prioritera ett sådant fall.För båtklubbar som arrenderar marken där verksamheten bedrivs kan fastighetsägaren ha möjlighet att ställa krav på att marken återställs till det skick den hade innan arrendet påbörjades även om något sådant villkor inte finns uttryckligen i arrendeavtalet. Fastighetsägaren kan också ha möjlighet att kräva ersättning av arrendatorn på skadeståndsrättslig grund om till exempel värdet på marken minskar till följd av arrendatorns förorenande verksamhet.Viktigt är att det utöver ansvar för sanering också finns ett ansvar att förebygga skador från en pågående verksamhet. Kravet medför en skyldighet att vidta alla relevanta skyddsåtgärder som inte är orimliga med hänsyn till nyttan av åtgärderna jämfört med kostnaderna. Det gäller för såväl båtklubbar som för enskilda båtägare och kan vid behov preciseras genom förelägganden från tillsynsmyndigheten. För båtklubbarnas del är det viktigt att ha tydliga regler för medlemmarna och även kontrollera att dessa efterlevs.Arrendeavtal kan också vara ett viktigt instrument för att reglera hur marken får användas, inklusive ämnen som är otillåtna och åtgärder som ska vidtas för att förhindra spridning av redan använd giftig färg eller andra förorenande ämnen.Från politiskt håll finns anledning att överväga om båtuppläggningsplaster bör göras tillståndspliktiga för att därigenom förtydliga ansvarsförhållandena och sända en signal om verksamhetens potentiellt allvarliga konsekvenser.
  •  
19.
  • Langlet, David, 1977, et al. (författare)
  • Energy efficient transition in Sweden: triggers and barriers for retrofitting processes in municipality owned housing companies
  • 2014
  • Ingår i: ENHR Edinburgh July 1-4, 2014. Book of abstracts.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Globally and in Europe, the housing sector is responsible for a large share of the energy use, and large efforts have therefore been directed towards reduced energy use in the housing sector. In Sweden 39 percent of the energy use relate to “housing and business locations”, there is an ambition to reduce the energy use with 20 percent until year 2020, following the EU directive of energy efficiency. However, the national government has up to present responded quite hesitantly to the energy efficiency debate, possibly as the National Institute of Economic Research (NIER) claims that relevant transition measures will be met regardless of any specific measures directed to the sector of housing. Yet, the project group Collaborative learning for urban energy efficiency (the ClueE-project) has studied a number of examples where energy efficient retrofitting takes place in sub-urban areas. A central question for the overall project was: What are the major triggers and barriers in retrofitting processes, with special regards to the social sciences? From a financial point of view, the costs of energy efficient retrofitting are demanding, as most of the heating in these areas to 90 percent are sustainable district-heating. But seen from the perspective of the ‘third generation of energy policies’, there is an increasing potential today for local energy production solutions, zero-houses, or even houses that generates a surplus of energy, energy-plus-houses. The judicial tools used in these processes does not relate to minimum quality levels, rather, a more conscious use of the public procurement act is activated, as wise use of partnering contracting. The ClueE study also found that it is not specifically environmentally interested tenants that have been attracted by the energy efficient apartments, rather that has been the opportunity at hand. The lower ecological footprints of these tenants are supported as these groups are among the poorest segments of the population. To conclude, the core triggers found were: the necessity of broad political anchoring across majority and opposition, inclusive and transparent tenant-dialogues, comparable indicators in relation to evaluations and benchmarking. A more general conclusion is that more attention needs to be directed towards business locations, as the private homes’ market.
  •  
20.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 11-20 av 22
Typ av publikation
tidskriftsartikel (11)
konferensbidrag (4)
rapport (2)
doktorsavhandling (2)
bokkapitel (2)
bok (1)
visa fler...
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (12)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (8)
populärvet., debatt m.m. (2)
Författare/redaktör
Faxneld, Suzanne (3)
Langlet, David, 1977 (3)
Laue, Jan (1)
Thynell, Marie (1)
Li, Y. (1)
Fischer, Andreas (1)
visa fler...
Sonnhammer, Erik L L (1)
Liwicki, Marcus (1)
Eklund, David (1)
Granlund, Mats (1)
Ibrahim, S (1)
Chowdhury, S (1)
O'Brien, E (1)
Björck-Åkesson, Eva (1)
Benedetto, C (1)
Anvret, A. (1)
Alexeyenko, Andrey (1)
Alberti, Michele (1)
Pondenkandath, Vinay ... (1)
Ingold, Rolf (1)
Påhlsson, Peter, 196 ... (1)
Frings, Oliver (1)
Sandoff, Anders, 196 ... (1)
Dreij, K (1)
Mank, Judith E. (1)
Lind, L (1)
Danielsson, Sara (1)
Gutierrez, M (1)
Tedengren, Michael (1)
Ramström, Sofia, 197 ... (1)
Sandberg, A. (1)
Persson, Jan-Olov (1)
Danielsson, KG (1)
Maglaveras, N. (1)
Nyberg, Elisabeth (1)
Galimberti, D (1)
Berger, Urs (1)
Norén Bretzer, Ylva, ... (1)
Bengtson, Per (1)
Larson, Göran (1)
Lundblad, Arne, 1937 ... (1)
Malyutina, S (1)
Staessen, JA (1)
Thijs, L (1)
Ioakimidis, I (1)
Eklund, Britta (1)
Jörgensen, Tove L. (1)
Helander, Björn (1)
Miller, Aroha (1)
Jeppesen, J (1)
visa färre...
Lärosäte
Stockholms universitet (8)
Karolinska Institutet (5)
Södertörns högskola (3)
Göteborgs universitet (2)
Uppsala universitet (2)
Luleå tekniska universitet (2)
visa fler...
Umeå universitet (1)
Kungliga Tekniska Högskolan (1)
Örebro universitet (1)
Linköpings universitet (1)
Jönköping University (1)
Naturvårdsverket (1)
Chalmers tekniska högskola (1)
Linnéuniversitetet (1)
Naturhistoriska riksmuseet (1)
visa färre...
Språk
Engelska (22)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy