SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Nelson D R) srt2:(2020-2024)"

Sökning: WFRF:(Nelson D R) > (2020-2024)

  • Resultat 11-20 av 100
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
11.
  • Wang, Yongzhi, et al. (författare)
  • Sepsis-induced leukocyte adhesion in the pulmonary microvasculature in vivo is mediated by CD11a andCD11b.
  • 2013
  • Ingår i: European Journal of Pharmacology. - : Elsevier BV. - 1879-0712 .- 0014-2999. ; 702:1-3, s. 135-141
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Leukocyte accumulation is a rate-limiting step in inflammatory lung injury. The aim of this study was to define the role of CD11a/CD18 and CD11b/CD18 in sepsis-induced leukocyte rolling and adhesion in lung arterioles, capillaries and venules in male C57BL/6 mice using intravital fluorescence microscopy. Cecal ligation and puncture (CLP) markedly increased leukocyte rolling in arterioles and venules but not in capillaries in the lung. Immunoneutralization of CD11a, but not CD11b, decreased CLP-provoked leukocyte rolling in lung arterioles. Inhibition of CD11a or CD11b abolished CLP-induced arteriolar and venular leukocyte adhesion. Immunoneutralization of CD11a and CD11b reduced sepsis-induced leukocyte sequestration in pulmonary capillaries. Moreover, blocking CD11a or CD11b function improved microvascular blood flow in the lung of CLP animals. Considered together, our novel findings show that CD11a and CD11b mediate leukocyte adhesion in both arterioles and venules as well as trapping in capillaries in the lung. In addition, our data demonstrate that CD11a but not CD11b supports leukocyte rolling in pulmonary arterioles. Thus, these findings elucidate the molecular mechanisms behind leukocyte-endothelium interactions in the lung during systemic inflammation.
  •  
12.
  • Belle, Elise M S, et al. (författare)
  • Why are young and old repetitive elements distributed differently in the human genome?
  • 2005
  • Ingår i: J Mol Evol. - 0022-2844. ; 60:3, s. 290-6
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Alu elements are not distributed homogeneously throughout the human genome: old elements are preferentially found in the GC-rich parts of the genome, while young Alus are more often found in the GC-poor parts of the genome. The process giving rise to this differential distribution remains poorly understood. Here we investigate whether this pattern could be due to a preferential degradation of Alu elements integrated in GC-poor regions by small indel mutations. We aligned 5.1 Mb of human and chimpanzee sequences and examined whether the rate of insertion and deletion inside Alu elements differed according to the base composition surrounding them. We found that Alu elements are not preferentially degraded in GC-poor regions by indel events. We also looked at whether very young L1 elements show the same change in distribution compared to older ones. This analysis indicated that L1 elements also show a shift in their distribution, although we could not assess it as precisely as for Alu elements. We propose that the differential distribution of Alu elements is likely to be due to a change in their pattern of insertion or their probability of fixation through evolutionary time.
  •  
13.
  • Lüking, Malin, 1993- (författare)
  • Molecular Metamorphosis in Transcriptional Regulation
  • 2023
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The foundation of all life is the interaction of molecules. Molecular interaction occurs in the tightly packed cytoplasm. In this crowded environment, the molecules need to be able to establish stable interactions with specific interaction partners, and with specific ones only. Selectivity is essential for transcriptional regulation where DNA-binding proteins, more specifically transcription factors, need to reach their respective target DNA, such as an operator sequence, quickly. The transcription factor LacI for example reaches its DNA operator within minutes and establishes a tight interaction to it that will block transcriptions of the genes it regulates. With the other millions of sequences in the bacterial chromosome, it interacts only fleetingly. This is possible because a small part of the protein is disordered during the transient interaction with non-operator DNA. Only with specific DNA will the folding of the disordered region into a rigid helix be favored. When the disordered region folds into a helix, the transcription factor changes its structure and, with it, its function from a weak DNA binder to a strong one. Thinking about molecular structures as dynamic entities that react to their environment and understanding the origins of structural metamorphosis allow us to predict changes in the protein sequence that will affect their behavior in the cellular context. This is demonstrated in this thesis where I study the structural dynamics of LacI with molecular dynamic simulations and use the insights from these simulations to design protein variants with changed binding stability and selectivity.
  •  
14.
  • Kann, Viggo, 1964-, et al. (författare)
  • En rekommenderad svensk språkteknologisk terminologi
  • 2016
  • Ingår i: Proc. Sixth Swedish Language Technology Conference. - Umeå : Svenska språkteknologitermgruppen.
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • In 2014 the Swedish Language Technology Terminology Group was created, with representatives from different parts of the language technology community, both higher education and research, industry and governmental agencies. In 2016 we have recommended Swedish terms for the 270 language technological concepts in the Bank of Finnish Terminology in Arts and Sciences. The language technology terms are published on folkets-lexikon.csc.kth.se/LTterminology, where anyone can lookup Swedish and English terms interactively and read the full list of terms. We also try to enter the most important Swedish terminology into the Swedish Wikipedia. We encourage use of these Swedish terms and welcome suggestions for improvements of the Swedish terminology.
  •  
15.
  • KIRSCHT, ANDREAS (författare)
  • Major Intrinsic Proteins - Structure, function, interactions
  • 2016
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Major intrinsic proteins, also referred to as aquaporins (AQPs) are localized in membranes of all domains of life to increase the permeability to water or other small, polar molecules. Several monophyletic groups can be discerned in this large and divergent protein superfamily. Members within these subfamilies commonly show a similar substrate selectivity established by conserved filters. Comparison of structurally known selectivity filters have elucidated some of the mechanisms underlying substrate profiles. However, the physiological function of these diverse and abundant proteins can only be fully appreciated in combination with an understanding of their regulatory properties. This work provides the first molecular view on a tonoplastic protein, AtTIP2;1, which is situated in the membrane of the plant vacuole and permeable to water, ammonia, but not glycerol. The novel selectivity filter with a fifth residue in direct contact to substrates is compared to structures of other subfamilies to explain the present selectivity. The mechanism of permeation is investigated with mutations, stopped-flow and by growth assays. The animal AQP8s, which have similar substrate profiles, are modeled on the plant protein and their expected functions are discussed in the light of their structures. Furthermore, protein interactions and interactions with small molecules are analyzed to develop a better understanding of potential regulatory features.
  •  
16.
  • Rezaei, Ali, et al. (författare)
  • Influence of powder particle size distribution on the creep performance of Ti-48Al-2Cr-2Nb alloy fabricated via electron beam-powder bed fusion
  • 2024
  • Ingår i: Materials Today Communications. - : ELSEVIER. - 2352-4928. ; 40
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The effects of particle size distributions (PSDs) on the microstructure and creep behavior of Ti-48Al-2Cr-2 Nb fabricated via electron beam-powder bed fusion (EB-PBF) were investigated. Three PSDs of 45-150 (PSD-A), 38-150 (PSD-B), and 38-180 mu m (PSD-C) were used as powder feedstock. Widening the PSD range decreased the relative density of fabricated parts and promoted the formation of banding microstructure. Moreover, samples fabricated with wider PSDs had a higher volume of lack-of-fusion (LoF) defects; however, the content of gas pores decreased significantly in PSD-C, which was related to the presence of coarse powder particles. The volume of the LoF defects in PSD-C was approximately 2.8 times of the same defects in PSD-A, which influenced the creep performance (at 750 degree celsius) and failure mechanism of Ti-48Al-2Cr-2 Nb. A longer steady-state creep period at different stress levels was identified for the samples fabricated with the narrowest PSD (45-150 mu m). Widening the PSD span also caused weakness in the creep properties and data scattering at higher stress levels of 300 and 350 MPa. The LoF defects and coarse grains accelerated the crack initiation and propagation in Ti-48Al-2Cr-2 Nb during creep. This study represents the first report on the impact of PSD on the creep properties of TiAl alloys fabricated via EB-PBF, which offers new insights and enhances understanding of the powder-processmicrostructure-property relationship.
  •  
17.
  •  
18.
  •  
19.
  • Katselis, Dimitrios, et al. (författare)
  • Least Squares End Performance Experiment Design in Multicarrier Systems : The Sparse Preamble Case
  • 2014
  • Ingår i: 2014 European Control Conference (ECC). - : IEEE. - 9783952426913 ; , s. 13-18
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • In this paper, the problem of experiment design for the task of channel identification in cyclic prefixed orthogonal frequency division multiplexing (CP-OFDM) systems is revisited. So far, the optimal input sequences for least squares (LS) channel identification with respect to minimizing the channel mean square error (MSE) under an input energy constraint have been derived. Here, we investigate the same problem for the LS channel estimator, but when the design takes into account an end performance metric of interest, namely, the symbol estimate MSE. Based on some convex approximations, we verify that optimal sparse preambles, i.e, input vectors employing as many pilots as the channel length, for LS channel estimation in its classical context are near optimal in the aforementioned application-oriented context for the symbol estimate MSE.
  •  
20.
  • Nelldal, Bo-Lennart, 1946- (författare)
  • Effektiva tågsystem för godstransporter : en systemstudie
  • 2005
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Järnvägen i Europa har förlorat marknadsandelar på en expanderande marknad – nästan all ökning har tagits om hand av lastbilen. Det gäller såväl högvärdigt gods som lågvärdigt gods. Järnvägens ställning är särkilt svag på internationella transporter trots långa avstånd och stora volymer. Det beror på byråkrati och höga banavgifter som gör det svårt att kontrollera hela transportkedjan och garantera kunderna en tillräckligt bra kvalitet till ett konkurrenskraftigt pris.EU har förslagit ett antal åtgärder för att avreglera järnvägsmarknaden men dessa har hittills bara genomförts i begränsad utsträckning. De viktigaste är åtskillnad mellan infrastruktur och drift, banavgifter som sätts på samhällsekonomisk grund och att alla operatörer skall kunna konkurrera på lika villkor i alla länder utan byråkratiska hinder. Det viktigaste på kort sikt är att avregleringen verkligen genomförs. Det är i första hand frågan om politik och organisation och inte om teknik.När detta är genomfört måste även järnvägen utveckla produkter, trafiksystem och teknik som medger högre kvalitet och lägre transportkostnader och därmed högre marknadsandel. Syftet med detta projekt har varit att ta fram utvecklingsmöjligheter i ett långsiktigt perspektiv. Utgångspunkten har varit kundkraven på olika delmarknader å ena sidan och utvecklingsmöjligheterna av utbudet för järnvägen själv och i kombination med andra transportmedel å andra sidan.Stommen i järnvägens godstransportsystem i dag är vagnslasttrafiken det vill säga hela vagnar som kunderna lastar och lossar själva på industrispår och terminaler. Det beror på transportekonomin - man får in mycket mer gods i en järnvägsvagn eller lastbil än i motsvarande antal containrar, se figur. Det finns en stor potential genom att minska näringslivets transportkostnader genom att utveckla vagnslasttrafiken.Med högre axellast, från i dag 22,5 ton till 25-30 ton, kan lastförmågan per vagn öka från 30 till 34-38 ton vilket innebär att transportkostnaden kan sänkas med 10-20%. En större lastprofil är också viktig för volymgods och kan innebära ännu större kostnadsminskningar. Det kräver uppgradering av infrastrukturen. Vagnar med bättre fjädring kan innebära att investeringarna i banan kan begränsas och också minska godskadorna. Det är viktigt att det finns tillgång till industrispår så att kunderna slipper dyra omlastningar.Trafiksystemet kan utvecklas genom att köra linjetrafik i stället för knutpunktrafik. Tågen får plocka upp och sätta av vagnar under vägen och byte av vagnar mellan tåg sker på ett fåtal rangerbangårdar i Europa. Med ett kombinerat el- och diesellok, ett duolok, kan samma lok användas både för växling på dagen och fjärrtåg på natten. Tågen behöver då inte byta lok för att gå in på en terminal. Principen är att hellre ha flera lok som kan användas flexibelt både till matartåg och fjärrtåg och där flera lok och tåg kan kopplas ihop om man vill köra långa och tunga tåg (train coupling and train sharing).Det finns en stor utvecklingspotential i informationsteknik och automatisering. Det intelligenta vagnen formar det intelligenta tåget som kan övervaka vagn och last kontinuerligt. Med ett fjärrstyrt automatkoppel kan lokföraren själv kan växla vagnar på stationerna och vagnarnas hastighet kan kontrolleras från ett rangertorn. På sikt måste ett prioriterat järnvägsnät anpassat för godstrafik etableras i Europa med hög kapacitet och kvalitet och som är försett med det gemensamma europeiska signalsystemet ERTMS.Dagens kombitrafik med både trailrar, tunga containrar och växelflak kräver stora terminaler som är dyra. Det innebär få terminaler med relativt hög omlastningskostnad och långa matartransportavstånd och marknaden blir begränsad till relativt långa avstånd mellan ändpunkterna. Storskaliga system är välutvecklade i USA med långa tåg och double-stack-containers (två våningar containrar). De fungerar ungefär som ett containerfartyg på land och är effektiva för långa avstånd och stora volymer. Kombitrafikens problem i Europa är framförallt att den har svårt att konkurrera på kortare avstånd där de stora volymerna finns.Med linjetrafik som innebär att tåget går längs en linje och stannar på flera ställen under vägen kan en större marknad täckas in. Med enkla terminaler som ligger på ett sidospår med genomfart kan tåget köra in och lossa och lasta under ett kort uppehåll. I lättkombi används containrar och växelflak med en vikt på högst 24 ton och en längd på maximalt 11 m och då kan vanliga gaffeltruckar användas. Lättkombi kan vara konkurrenskraftig på avstånd om 20-40 mil och den konventionella kombitrafiken, tungkombi, kan koncentreras till de stora terminalerna och logistikcentra. Ett helautomatiskt system för att lasta och lossa kan utvecklas – prototyper finns redan (CCT-systemet).Snabbgodståg för post, paket och expressgods använder sig av persontågsnätet och kan både samverka och konkurrera med flyget. I dag går en stor del av flygfrakten på lastbil inom Europa. Många flygplatser får järnvägsanslutning för persontrafik men det är vikigt att de även planeras för godstrafik. Motorvagnståg för godstrafik kan utvecklas som är lika snabba som höghastighetstågen och tåget kan bli ”snabbare än lastbilen – billigare än flyget”.Det är viktigt att få till stånd långsiktiga utvecklingsprojekt. Operatörerna kan inte förväntas själva ha råd att driva sådana utan här krävs gemensamma insatser inom EU. På kort sikt behövs ett stopp för nedläggning av industrispår. Antalet industrispår minskar snabbt i många länder samtidigt som många nya operatörer efterfrågar industrispår. Ett prioriterat godsnät måste etableras först organisatoriskt genom fritt tillträde och rimliga banavgifter och sedan teknisk genom hög kapacitet och interoperabilitet. Demonstrationsprojekt behöver komma till stånd för att utveckla nya produkter.På lång sikt måste ny teknik och nya trafiksystem utvecklas, där följande komponenter ingår:·         Duolok, teknisk vidareutveckling och byggande av prototyp·         Automatisk terminalteknik för horisontell överföring, utveckling av prototyp·         Intelligent informationsteknik för styrning och planering av godståg·         Elektroniskt styrd broms och robust teknik för det intelligenta godståg·         Införande av automatkoppel, utvärdering av kostnads- och marknadseffekter i                Europa·         Fjärrstyrt automatkoppel, demonstrationsprojekt ·         Utveckling av lätta material för att minska buller och vibrationer och öka                        nyttolasten·         Kostnadseffektivare infrastruktur alltifrån broar till industrispår.Prognoser för järnvägstrafiken i Sverige visar att om inget sker, så kommer järnvägens marknadsandel fortsätta att minska från 24% 2002 till 22% 2020. Med utrikestrafiken avreglerad fullt ut och med regionala operatörer som kan erbjuda bra service till kunderna, och 30 tons axellast ökar järnvägens marknadsandel till 31%. Med utveckling av nya effektiva tågsystem enligt ovan ökar järnvägens marknadsandel till 35% år 2020. En ökning till 35% kan tyckas vara mycket men det förutsätter också ett systemskifte. Jämför man med lastbilstrafiken så har dess marknadsandel ökat från 25% år 1985 till 35% år 1996. Om järnvägens marknadsandel ökar till 35% minskar den långväga lastbilstrafiken med 23% jämfört med om ingenting görs. Samtidigt som näringslivets transportkostnader minskar genom den ökade effektiviteten i järnvägens transportsystem förbättras miljön och bättre förutsättningar skapas för en långsiktigt hållbar utveckling.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 11-20 av 100
Typ av publikation
tidskriftsartikel (54)
konferensbidrag (20)
rapport (6)
annan publikation (5)
samlingsverk (redaktörskap) (4)
doktorsavhandling (4)
visa fler...
bok (3)
bokkapitel (2)
recension (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (62)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (35)
populärvet., debatt m.m. (3)
Författare/redaktör
Aad, G (5)
Zwalinski, L. (5)
Abbott, B. (3)
Abdallah, J (3)
Abdinov, O (3)
Lund-Jensen, Bengt (3)
visa fler...
Strandberg, Jonas (3)
Brenner, Richard (3)
Ellert, Mattias (3)
Gregersen, K. (3)
Lundberg, Olof (3)
Abi, B. (3)
Abramowicz, H. (3)
Abreu, H. (3)
Adams, D. L. (3)
Adelman, J. (3)
Adomeit, S. (3)
Adye, T. (3)
Aielli, G. (3)
Akimoto, G. (3)
Akimov, A. V. (3)
Albert, J. (3)
Albrand, S. (3)
Aleksa, M. (3)
Aleksandrov, I. N. (3)
Alexander, G. (3)
Alexandre, G. (3)
Alexopoulos, T. (3)
Alhroob, M. (3)
Alimonti, G. (3)
Alison, J. (3)
Allport, P. P. (3)
Almond, J. (3)
Aloisio, A. (3)
Gonzalez, B. Alvarez (3)
Alviggi, M. G. (3)
Amako, K. (3)
Amelung, C. (3)
Amorim, A. (3)
Amram, N. (3)
Anastopoulos, C. (3)
Ancu, L. S. (3)
Andari, N. (3)
Andeen, T. (3)
Anders, G. (3)
Anderson, K. J. (3)
Andreazza, A. (3)
Andrei, V. (3)
Angerami, A. (3)
Anghinolfi, F. (3)
visa färre...
Lärosäte
Uppsala universitet (30)
Kungliga Tekniska Högskolan (17)
Lunds universitet (13)
Stockholms universitet (11)
Karolinska Institutet (10)
Göteborgs universitet (8)
visa fler...
RISE (6)
Umeå universitet (5)
Luleå tekniska universitet (4)
Örebro universitet (4)
Linköpings universitet (3)
Linnéuniversitetet (3)
Sveriges Lantbruksuniversitet (3)
Högskolan Väst (2)
Högskolan i Borås (2)
Högskolan i Gävle (1)
Chalmers tekniska högskola (1)
Riksantikvarieämbetet (1)
Högskolan Dalarna (1)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (1)
visa färre...
Språk
Engelska (100)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (48)
Naturvetenskap (33)
Samhällsvetenskap (4)
Teknik (2)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy