| 11. |
- Dossus, Laure, et al.
(författare)
-
Adipokines and inflammation markers and risk of differentiated thyroid carcinoma : The EPIC study
- 2018
-
Ingår i: International Journal of Cancer. - : John Wiley & Sons. - 0020-7136 .- 1097-0215. ; 142:7, s. 1332-1342
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Other than the influence of ionizing radiation and benign thyroid disease, little is known about the risk factors for differentiated thyroid cancer (TC) which is an increasing common cancer worldwide. Consistent evidence shows that body mass is positively associated with TC risk. As excess weight is a state of chronic inflammation, we investigated the relationship between concentrations of leptin, adiponectin, C-reactive protein, interleukin (IL)-6, IL-10 and tumor necrosis factor (TNF)-α and the risk of TC. A case-control study was nested within the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) study and included 475 first primary incident TC cases (399 women and 76 men) and 1,016 matched cancer-free cohort participants. Biomarkers were measured in serum samples using validated and highly sensitive commercially available immunoassays. Odds ratios (ORs) of TC by levels of each biomarker were estimated using conditional logistic regression models, adjusting for BMI and alcohol consumption. Adiponectin was inversely associated with TC risk among women (ORT3vs.T1 = 0.69, 95% CI: 0.49-0.98, Ptrend = 0.04) but not among men (ORT3vs.T1 = 1.36, 95% CI: 0.67-2.76, Ptrend = 0.37). Increasing levels of IL-10 were positively associated with TC risk in both genders and significantly so in women (ORT3vs.T1 = 1.59, 95% CI: 1.13-2.25, Ptrend = 0.01) but not in men (ORT3vs.T1 = 1.78, 95% CI: 0.80-3.98, Ptrend = 0.17). Leptin, CRP, IL-6 and TNF-α were not associated with TC risk in either gender. These results indicate a positive association of TC risk with IL-10 and a negative association with adiponectin that is probably restricted to women. Inflammation may play a role in TC in combination with or independently of excess weight.
|
|
| 12. |
- Haghighi, Mona, et al.
(författare)
-
A Comparison of Rule-based Analysis with Regression Methods in Understanding the Risk Factors for Study Withdrawal in a Pediatric Study
- 2016
-
Ingår i: Scientific Reports. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2045-2322. ; 6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Regression models are extensively used in many epidemiological studies to understand the linkage between specific outcomes of interest and their risk factors. However, regression models in general examine the average effects of the risk factors and ignore subgroups with different risk profiles. As a result, interventions are often geared towards the average member of the population, without consideration of the special health needs of different subgroups within the population. This paper demonstrates the value of using rule-based analysis methods that can identify subgroups with heterogeneous risk profiles in a population without imposing assumptions on the subgroups or method. The rules define the risk pattern of subsets of individuals by not only considering the interactions between the risk factors but also their ranges. We compared the rule-based analysis results with the results from a logistic regression model in The Environmental Determinants of Diabetes in the Young (TEDDY) study. Both methods detected a similar suite of risk factors, but the rule-based analysis was superior at detecting multiple interactions between the risk factors that characterize the subgroups. A further investigation of the particular characteristics of each subgroup may detect the special health needs of the subgroup and lead to tailored interventions.
|
|
| 13. |
- Hudson, Lawrence N, et al.
(författare)
-
The database of the PREDICTS (Projecting Responses of Ecological Diversity In Changing Terrestrial Systems) project
- 2017
-
Ingår i: Ecology and Evolution. - : John Wiley & Sons. - 2045-7758. ; 7:1, s. 145-188
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The PREDICTS project-Projecting Responses of Ecological Diversity In Changing Terrestrial Systems (www.predicts.org.uk)-has collated from published studies a large, reasonably representative database of comparable samples of biodiversity from multiple sites that differ in the nature or intensity of human impacts relating to land use. We have used this evidence base to develop global and regional statistical models of how local biodiversity responds to these measures. We describe and make freely available this 2016 release of the database, containing more than 3.2 million records sampled at over 26,000 locations and representing over 47,000 species. We outline how the database can help in answering a range of questions in ecology and conservation biology. To our knowledge, this is the largest and most geographically and taxonomically representative database of spatial comparisons of biodiversity that has been collated to date; it will be useful to researchers and international efforts wishing to model and understand the global status of biodiversity.
|
|
| 14. |
- Lécuyer, Lucie, et al.
(författare)
-
Associations between dietary inflammatory scores and biomarkers of inflammation in the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) cohort
- 2023
-
Ingår i: Clinical Nutrition. - : Elsevier. - 0261-5614 .- 1532-1983. ; 42:7, s. 1115-1125
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Since the first version of the dietary inflammatory index (DII®) developed in the past decade, several other versions have been developed. However, to date no study has attempted to compare these versions with respect to their associations with biomarkers of inflammation.Objective: We aimed to investigate the relationship between four dietary inflammatory scores [DII, two energy-adjusted derivatives (E-DII and E-DIIr), and the Inflammatory Score of the Diet (ISD)], and circulating levels of several inflammatory markers and adipokines.Methods: This study included 17 637 participants from the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) cohort with at least one marker of inflammation measured in blood. Associations between the four scores and C-reactive protein (CRP), interleukin (IL)6, IL10, IL1RA, tumor necrosis factor-α (TNFα), soluble tumor necrosis factor receptor-1 (sTNFR1), sTNFR2, leptin, soluble leptin receptor (sLeptin R), adiponectin, and High Molecular Weight (HMW) adiponectin were evaluated using multivariable linear regressions adjusted for potential confounders.Results: Positive associations were observed between the four dietary inflammatory scores and levels of CRP, IL6, sTNFR1, sTNFR2 and leptin. However, only the DII and the ISD were positively associated with IL1RA levels and only the DII and the E-DIIr were positively associated with TNFα levels. The proportion of variance of each biomarker explained by the scores was lower than 2%, which was equivalent to the variance explained by smoking status but much lower than that explained by body mass index.Conclusions: Our results suggest that the four dietary inflammatory scores were associated with some biomarkers of inflammation and could be used to assess the inflammatory potential of diet in European adults but are not sufficient to capture the inflammatory status of an individual. These findings can help to better understand the inflammatory potential of diet, but they need to be replicated in studies with repeated dietary measurements.
|
|
| 15. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 16. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 17. |
- Palmer, Nicholette D, et al.
(författare)
-
A genome-wide association search for type 2 diabetes genes in African Americans.
- 2012
-
Ingår i: PloS one. - San Francisco : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 7:1, s. e29202-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- African Americans are disproportionately affected by type 2 diabetes (T2DM) yet few studies have examined T2DM using genome-wide association approaches in this ethnicity. The aim of this study was to identify genes associated with T2DM in the African American population. We performed a Genome Wide Association Study (GWAS) using the Affymetrix 6.0 array in 965 African-American cases with T2DM and end-stage renal disease (T2DM-ESRD) and 1029 population-based controls. The most significant SNPs (n = 550 independent loci) were genotyped in a replication cohort and 122 SNPs (n = 98 independent loci) were further tested through genotyping three additional validation cohorts followed by meta-analysis in all five cohorts totaling 3,132 cases and 3,317 controls. Twelve SNPs had evidence of association in the GWAS (P<0.0071), were directionally consistent in the Replication cohort and were associated with T2DM in subjects without nephropathy (P<0.05). Meta-analysis in all cases and controls revealed a single SNP reaching genome-wide significance (P<2.5×10(-8)). SNP rs7560163 (P = 7.0×10(-9), OR (95% CI) = 0.75 (0.67-0.84)) is located intergenically between RND3 and RBM43. Four additional loci (rs7542900, rs4659485, rs2722769 and rs7107217) were associated with T2DM (P<0.05) and reached more nominal levels of significance (P<2.5×10(-5)) in the overall analysis and may represent novel loci that contribute to T2DM. We have identified novel T2DM-susceptibility variants in the African-American population. Notably, T2DM risk was associated with the major allele and implies an interesting genetic architecture in this population. These results suggest that multiple loci underlie T2DM susceptibility in the African-American population and that these loci are distinct from those identified in other ethnic populations.
|
|
| 18. |
- Sen, Abhijit, et al.
(författare)
-
Coffee and tea consumption and risk of prostate cancer in the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition
- 2019
-
Ingår i: International Journal of Cancer. - : Wiley. - 0020-7136 .- 1097-0215. ; 144:2, s. 240-250
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The epidemiological evidence regarding the association of coffee and tea consumption with prostate cancer risk is inconclusive, and few cohort studies have assessed these associations by disease stage and grade. We examined the associations of coffee (total, caffeinated and decaffeinated) and tea intake with prostate cancer risk in the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition. Among 142,196 men, 7,036 incident prostate cancer cases were diagnosed over 14 years of follow-up. Data on coffee and tea consumption were collected through validated country-specific food questionnaires at baseline. We used Cox proportional hazards regression models to compute hazard ratios (HRs) and 95% confidence intervals (CI). Models were stratified by center and age, and adjusted for anthropometric, lifestyle and dietary factors. Median coffee and tea intake were 375 and 106 mL/day, respectively, but large variations existed by country. Comparing the highest (median of 855 mL/day) versus lowest (median of 103 mL/day) consumers of coffee and tea (450 vs. 12 mL/day) the HRs were 1.02 (95% CI, 0.94–1.09) and 0.98 (95% CI, 0.90–1.07) for risk of total prostate cancer and 0.97 (95% CI, 0.79–1.21) and 0.89 (95% CI, 0.70–1.13) for risk of fatal disease, respectively. No evidence of association was seen for consumption of total, caffeinated or decaffeinated coffee or tea and risk of total prostate cancer or cancer by stage, grade or fatality in this large cohort. Further investigations are needed to clarify whether an association exists by different preparations or by concentrations and constituents of these beverages.
|
|
| 19. |
- Zamora-Ros, Raul, et al.
(författare)
-
Dietary flavonoid intake and colorectal cancer risk in the European prospective investigation into cancer and nutrition (EPIC) cohort
- 2017
-
Ingår i: International Journal of Cancer. - : Wiley. - 0020-7136 .- 1097-0215. ; 140:8, s. 1836-1844
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Flavonoids have been shown to inhibit colon cancer cell proliferation in vitro and protect against colorectal carcinogenesis in animal models. However, epidemiological evidence on the potential role of flavonoid intake in colorectal cancer (CRC) development remains sparse and inconsistent. We evaluated the association between dietary intakes of total flavonoids and their subclasses and risk of development of CRC, within the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) study. A cohort of 477,312 adult men and women were recruited in 10 European countries. At baseline, dietary intakes of total flavonoids and individual subclasses were estimated using centre-specific validated dietary questionnaires and composition data from the Phenol-Explorer database. During an average of 11 years of follow-up, 4,517 new cases of primary CRC were identified, of which 2,869 were colon (proximal = 1,298 and distal = 1,266) and 1,648 rectal tumours. No association was found between total flavonoid intake and the risk of overall CRC (HR for comparison of extreme quintiles 1.05, 95% CI 0.93–1.18; p-trend = 0.58) or any CRC subtype. No association was also observed with any intake of individual flavonoid subclasses. Similar results were observed for flavonoid intake expressed as glycosides or aglycone equivalents. Intake of total flavonoids and flavonoid subclasses, as estimated from dietary questionnaires, did not show any association with risk of CRC development.
|
|
| 20. |
|
|
