| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Broström, Stig, et al.
(författare)
-
Preschool teachers' view on learning in preschool in Sweden and Denmark
- 2014
-
Ingår i: European Early Childhood Education Research Journal. - 1350-293X .- 1752-1807. ; 22:5, s. 590-603
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to examine how preschool teachers in Sweden and Denmark perceive children's learning in preschool. The study aimed to answer the following questions: What is 'learning'? How do children learn? What are the best conditions for children's learning? What is the role of participation in children's learning? The results show that from the teacher's perspectives, children's learning is connected to children's social interaction and development in which the children's initiatives are crucial. Learning, to a great extent, results from children's active involvement. There are many similarities between how Danish and Swedish preschool teachers think of learning and participation. This supports earlier assumption about the coherence of Nordic preschool beliefs which unites education and care.
|
|
| 14. |
- Broström, Stig, et al.
(författare)
-
Preschool teachers' views on children's learning : an international perspective
- 2015
-
Ingår i: Early Child Development and Care. - : Informa UK Limited. - 0300-4430 .- 1476-8275. ; 185:5, s. 824-847
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This comparative study investigated the perspectives of preschool teachers in Australia, Denmark, Estonia, German, Greece and Sweden about learning and participation in preschool. A structured survey questionnaire investigated four main questions: What situations can be characterised as learning? What activities are important for learning? What are the best conditions for children's learning? How do preschool teachers understand participation in relation to children's learning in preschool? Results suggest that play, interactions with other children and adults, the provision of different activities and teacher support are important for children's learning. While similarities were noted, results indicate some disparity between countries and a further in-depth interview-style study is recommended to provide a deeper understanding of teachers' perspectives and practices around children's learning.
|
|
| 15. |
- Börve, Alexander, et al.
(författare)
-
Smartphone Teledermoscopy Referrals: A Novel Process for Improved Triage of Skin Cancer Patients.
- 2015
-
Ingår i: Acta dermato-venereologica. - : Medical Journals Sweden AB. - 1651-2057 .- 0001-5555. ; 95:2, s. 186-190
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this open, controlled, multicentre and prospective observational study, smartphone teledermoscopy referrals were sent from 20 primary healthcare centres to 2 dermatology departments for triage of skin lesions of concern using a smartphone application and a compatible digital dermoscope. The outcome for 816 patients referred via smartphone teledermoscopy was compared with 746 patients referred via the traditional paper-based system. When surgical treatment was required, the waiting time was significantly shorter using teledermoscopy for patients with melanoma, melanoma in situ, squamous cell carcinoma, squamous cell carcinoma in situ and basal cell carcinoma. Triage decisions were also more reliable with teledermoscopy and over 40% of the teledermoscopy patients could potentially have avoided face-to-face visits. Only 4 teledermoscopy referrals (0.4%) had to be excluded due to poor image quality. Smartphone teledermoscopy referrals allow for faster and more efficient management of patients with skin cancer as compared to traditional paper referrals.
|
|
| 16. |
- Catucci, Ester, 1973-
(författare)
-
Undervisningsuppdraget i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim of this thesis is to increase knowledge of how the teaching mission can be understood and realised in preschool as an educational practice. The main research questions are: 1. How can teaching be realised in preschool daily practice? 2. How is preschool teachers’ specific responsibility for teaching expressed during collegial meetings? 3. In what way does preschool teachers’ didactical leadership emerge during collegial meetings? The thesis is based on four articles. Each one of the articles answers specific research questions. The data for study 1 and 2 were gathered through observations, video filming and field notes. Three preschool teachers and 12 children participated in substudies 1 and 2. The observations focused on preschool teachers’ actions and how these influenced children’s meaning making. Substudy 1 focused on preschool teachers’ teaching in relation to three different activities. It shows different didactical consequences that teaching leads to in relation to children’s meaning making. Substudy 2 explored how preschool teachers’ habits influenced and limited teaching in relation to preschool curriculum goals. The analysed activities were outdoor activities, with a specific focus on sand play. The theoretical perspective used for the data analysis in substudies 1 and 2 was John Dewey’s pragmatism. The data in substudies 3 and 4 were gathered through non-participant observation and audio recording of seventeen collegial meetings. Five qualified preschool teachers, one unqualified preschool teacher and one preservice preschool teacher participated in substudies 3 and 4. Some of the collegial meetings were led by the principal and a pedagogical mentor. The focus for substudy 3 was on the challenges expressed by the preschool teachers in relation to their own teaching responsibility. Substudy 4 explored what didactical questions the preschool teachers discussed during the collegial meetings and how these could be related to preschool teachers’ didactical leadership. Basil Bernstein’s theory of pedagogic practice was used to analyse the results of substudies 3 and 4. The results of the four substudies show how preschool teachers’ actions create both possibilities and constraints for children’s meaning making. The opportunities for meaning making were limited when children’s actions were only confirmed or when the purpose of an activity was unclear for the participating children. On the other hand, when preschool teachers’ actions expanded ongoing activities by introducing new elements, children’s opportunities for meaning making increased. Furthermore, the results show how preschool teachers’ specific responsibility for teaching is toned down by the preschool teachers themselves. Instead, a shared pedagogical responsibility in the team is considered most important. Nevertheless, preschool teachers express challenges in relation to a shared pedagogical responsibility, especially when a common understanding for the pedagogical practice is missing in the team as a whole. Furthermore, they express a lack of full legitimacy to lead other colleagues. A conclusion that can be drawn from the study’s result is that preschool is embedded in what Bernstein describes as an invisible pedagogy. As a result of this, it may be challenging for preschool teachers to establish didactical leadership and subsequently take on their own specific responsibility for teaching.
|
|
| 17. |
-
Children and young people at school and in society
- 2015. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- This is a book for everyone trying to improve early childhood education and special needs education. The main goal with this book is to describe theoretical and empirical research on early childhood education and special needs education that focuses on children and students' learning conditions. This book is dominated by a research tradition which stays close to practice. The chapters focus on research pertaining to preschool, school and its participants in different social contexts, and studying ways in which preschool and other schools offer pedagogical challenges to children with different abilities and experiences. The chapters include children's encounters with language, entrepreneurial learning, music education and indoor environments in preschool. Some chapters highlight transitions between preschool, and school, as well as the processes of social interaction and identity. The chapters also deal with questions about inclusion and special educational needs. Children and Young People in School and in Society offers an insight into children and students' learning conditions of Twenty-first century early childhood education and special needs education. It provides an informative reading experience for students, researchers and policy makers, and even parents that are interested in this subject.
|
|
| 18. |
- Del Gaiso, Tove
(författare)
-
Förskollärare i en digital praktik : Rhizomatiska sammanflätningar, dilemman och händelser
- 2023
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie undersöker vad som händer när förskollärare använder digitala teknologier i förskolan. Praktiknära forskningsmetoder har använts för att undersöka digitala teknologiers rhizomatiska sammanflätningar i två svenska förskolor. Studien pågick under åtta månader med deltagande förskollärare. Forskning om digital teknologi i förskolan har till stor del fokuserat på vad digital teknologi kan användas till för att främja barns lärande inom specifika ämnesområden. Denna studie undersöker hur förskolepraktiken påverkas av användningen av digitala teknologier. Studien belyser de dilemman, konflikter och frågor som uppkommer när digital teknologi används i förskolans praktik. Studien utgår från ett teoretiskt antagande om att materialiteter medskapar de händelser som uppstår i undervisning med digitala teknologier och undersöker även hur detta sker i den aktuella studien.Studien använder ett sociomateriellt perspektiv för att utforska materialitet i aktiviteter med digital teknologi. Studiens data har konstruerats tillsammans med förskollärare i dialogiska samtal som utgår från deras observationer och filmade aktiviteter med barn mellan två och fem år. I de dialogiska samtalen har gemensamma analyser gjorts och förskollärarna har sedan planerat för nya aktiviteter som de genomfört och observerat på förskolorna. Data har analyserats med metoden att gå med data vilket innebar att analysen skedde med en rörelse genom datan utan en bestämd riktning. Analysen av dialogiska samtal riktades mot de olika materialiteter som kunde ses som medskapande i förskolans digitala praktik. Särskilt fokus låg på att studera förändringar, brytpunkter, svårigheter, oväntade och oplanerade händelser som uppstod. Gilles Deleuze och Félix Guattaris begrepp rhizom och kartografi används för att analysera data. I resultaten synliggjordes fyra dilemman som uppstod i den digitala förskolepraktiken. I) Digitala teknologier som möjlighet och risk. II) Relationen mellan vårdnadshavare och förskollärarnas uppdrag. III) Barns tidigare relationer till digitala teknologier. IV) Inre konflikt hos förskollärarna gällande deras professionella och privata åsikter. Resultaten visar även att de sammanflätningar som sker av materialiteter som förskollärare, digital teknologi, barn och förståelser av digitala teknologier skapar oväntade händelser i barns undersökande och lek med digital teknologi. Resultaten tyder på att ett sociomateriellt perspektiv och kartografering kan vara användbart för forskare och förskollärare för att utforska hur flertal materialiteter blir sammanflätade med förskolans praktik och digital teknologi.
|
|
| 19. |
- Delblanc, Åsa
(författare)
-
Pedagogiska möjligheter i mångfaldens förskola
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna sammanläggningsavhandling diskuteras tre olika delstudier som alla utgåttf rån förskolepraktik i förskolor som kännetecknas av en mångfald av språk och erfarenheter. Delstudie 1 fokuserar på barns kommunikation i en flerspråkig förskolemiljö och vad som kan hindra eller möjliggöra den. Delstudie 2 undersöker ett aktionsforskningsprojekt i form av en forskningscirkel med målet att i en förskola skapa en flerspråkig miljö i samarbete med föräldrar. Delstudie 3 undersöker ett aktionsforskningsprojekt i form av en forskningscirkel med målet att utveckla förskolans mottagande av nyanlända familjer. Avhandlingen utgår från ett sociokulturellt perspektiv i vilket människor ses som lärande varelser som skapar kunskap gemensamt med tillgängliga kulturella artefakter. Affordanceteorin (Gibson, 1986; Reed, 1993; Barab & Roth; 2006 och Clakin-Philips & Carr, 2012) har använts för att göra analyser av barns och lärares handlingar. Affordance tolkas genomgående som erbjudanden, och tre olika typer av erbjudanden undersöks, kommunikationserbjudanden, flerspråkiga erbjudanden samt nätverk av erbjudanden. Utifrån Barab och Roth (2006) och Clakin- Philips och Carr ( 2012) undersöks sedan hur erbjudanden ger olika typer av möjligheter, tillgängliga, inbjudande och personliga, här rubricerade som pedagogiska möjligheter.Resultatet visar att olika typer av möjligheter uppstår i olika sammanhang. I de sammanhang i vilka det inte finns en planerad eller strukturerad idé om hur ett erbjudande kan användas blir möjligheterna mindre inbjudande. Möjligheter blir personliga då barns, lärares och föräldrars erfarenheter används som en utgångspunkt i den pedagogiska praktiken. Om möjligheter blir personliga finns samtidigt en risk att det blir ett ökat fokus på skillnader och att tankar om att skapa trygghet ses som viktigare än att skapa förutsättningar för lärande.
|
|
| 20. |
|
|
