| 11. |
- Hipkiss, Anna Maria, et al.
(författare)
-
Teaching in Flexible Spatial and Digital Conditions
- 2021
-
Ingår i: EARLI 2021. ; , s. 314-314
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This study explores the opportunities and challenges of teaching under flexible spatial and digital conditions of the learning environment of a newly build school, analyzing how teaching is organized and what curricular genres can be discerned, what resources and practices are offered to stimulate students meaningmaking and what framing, relations and accessibility can be distinguished by the flexibility of furniture and classroom space. The analyses of a teacher team’s planning and teaching of the thematic work project on Space in years 2-3 (ages 8 to 9) and another teacher team’s thematic work project onCommunication in years 4-7 (ages10 to12) reveal varied teaching strategies between teacher-led and student-centered forms offering students linguistic, visual and audiovisual resources to make meaning of shared content in different school subjects. The young students practice reading comprehension, both of written texts and films, that also serves their knowledge-building about space. The older students display skills relating to different subjects through different technological and digital resources.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Sofkova Hashemi, Sylvana, 1969-, et al.
(författare)
-
Tema, rum och digitalisering i ny skolverksamhet : Slutrapport från projektet Digiflex Didaktisk Design i Samverkan
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges befolkning ökar och med det följer om- och nybyggnation av skolor med förväntningar på innovativa skolmiljöer som erbjuder god arbetsmiljö för elever och lärare och främjar en modern, elevcentrerad och elevaktiv pedagogik. Detta projekt var baserat i en sådan nybyggd skola som erbjuder flexibilitet i variation av rum och öppna ytor, flyttbara möbler och digital teknologi i sin utformning.Syftet med projektet har varit att utveckla förståelse för den nybyggda skolans lärmiljö och studera hur skolans flexibla rumsliga och digitala ramar påverkar lärares undervisning och elevers kunskapsutveckling med utgångspunkt i följande frågeställningar:1. Hur används skolans fysiska och digitala rum i lärares undervisningsdesign?2. Hur kan elevers kunskapsutveckling stöttas genom rumslig och digital undervisningsdesign?3. Hur utnyttjas fysiska och digitala rum för att lyckas med det kompensatoriska uppdraget?Projektets har tillämpat co-design metoder, en kombination av aktionsforskning och design-baserad forskning, där lärare och forskare systematiskt och tillsammans studerat förändring och utveckling av undervisning i skolans lärmiljö över tid. Projektet har fokuserat på lärares didaktiska planering, undervisning och reflektion, möblering och rörelse i och mellan rummen, användning av digitala resurser, anpassning till elever samt ledarskapets roll. I utvecklingen av undervisningsdesign ingick kollegial planering, uppföljning, reflektion och re-design av undervisning i workshopsformat utifrån en tidigare utvecklad meta-tänkande modell för didaktisk design kallad Tanketärningar. Undervisningsdesignen har prövats i småskaliga interventioner och studerats genom observationer av lärares och elevers praktiker. En återkommande enkät har använts för att fånga lärarnas individuella röster. Dessutom genomfördes samtal och intervjuer med lärare och ledare på skolan.Resultaten visar på att skolans flexibla rumsliga och digitala lärmiljö ställer nya krav på lärare att tänka organisatoriskt runt elevflöden och digitala resurser i undervisningen. Lärares varierande rumsliga inramningar av undervisningen mellan fri rörlighet och statiska arrangemang ger möjligheter till olika relationsbyggande. Skolans goda digitala infrastruktur erbjuder lärarna ett multimodalt planeringsstöd och flexibilitet i feedback och anpassning av innehåll till eleverna. Dock kan den digitala undervisningen även framkalla hårt paketerad och ”klicka-sig-fram” undervisning som minskar lärares handlingsutrymme och elevinflytande. Lärare skolar in elever till en strukturerad flexibilitet för att hantera rumslig och digital variation som uppfattas även ge utrymme att möta eleverna individuellt när andra elever i gruppen arbetar mer självständigt. Samtidigt är inte lärmiljön anpassad för elever som kräver en högre grad av didaktiskt ledarskap.Samverkansambitioner har utmanats under projektets gång av coronapandemin men också oregelbundenheten i möten utöver workshoppar. Personalomsättning har påverkat relationsbygget mellan lärare och forskare över tid. Verksamhetens kollegiala arbete i lärarlag och ämnesövergripande undervisning utifrån ett fokus på tematiskt arbete har visat sig utmana lärarrollen, främst i de högre årskurserna. Projektets resultat pekar tydligt på vikten av kollegial samsyn och ledarskapets roll i det pedagogiska arbetet. Flexibiliteten behöver tolkas och kräver omfattande kollektiv planering i lärarlag som behöver ges tid och handlingsutrymme.Projektets resultat har spridits kontinuerligt genom skolans webbsida, vetenskapliga publikationer, presentationer och workshoppar på forskningskonferenser, föredrag i Göteborgs stad som listas i slutet på rapporten. En film har samproducerats om arbetet med tanketärningsmodellen. Under projektets gång producerades sex examensarbeten på lärarutbildningarna och en masteruppsats inom informatik. Masteruppsatsen skrevs om till ett vetenskapligt prisbelönt bidrag.
|
|
| 14. |
- Spante, Maria, 1967-, et al.
(författare)
-
Find The Drive : On Co-Designing Practice And Experience Of A Research And Development Project Driven By Municipalities And University
- 2018
-
Ingår i: ICERI2018 Proceedings. - : IATED. - 9788409059485 ; , s. 10347-10356
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper aims to highlight challenges and opportunities connected to collaboration between municipal school administrators, principals, teachers and researchers. The current study was formulated in cooperation between researchers and administrators from two rural Swedish municipalities. The study was based on their concern on large gender gap in grades, and on a notion held by some principals and teachers that the motivation for school is low for many students, especially among low-achieving boys.The project was co-designed in close collaboration between administrators, principals and researchers. The negotiated purpose was thus collaboratively broadened to include not only gender patterns but also other sociological aspects that affect learner identities and motivation. Project information was provided through on-site visits where the project was presented for all staff members at each school in each municipality. During the first year, observations were carried out in grade 6 in five schools, and grade 9 in three schools. Two researchers followed each class one week, by teacher invitation. The focus was on the conditions for learning and motivation offered in class, and on factors supporting and hindering the learning and motivation of girls and boys with different backgrounds and resources. Semi-structured interviews with teachers in the targeted classes (N=18) were held. The interviews focused on the teachers' notions of student achievement and motivation in regard to gendered norms, curriculum and classroom practices. Teachers were also asked to reflect on the possibilities to change prevailing patterns. Semi-structured interviews with students, mostly in pairs (N=70; 39 girls, 31 boys) were carried out. The topics for these interviews were the students' notions of how school, home and peers interplay with their views on learning, motivation and their aspirations for the future. In addition to the practice-based research activities, organizational development and competence building were key ambitions in the cooperation between the two municipalities and the university. The model for this was a one-day workshop for the entire pedagogical staff in the schools at the respective municipality (N=195, N= 65). During these days, local experiences and observations were discussed in relation to presented research concerning study motivation and gender patterns.Groups of teachers sat together and shared their understandings and reflections. All group conversations were documented in shared online documents for capturing and spreading thoughts and understandings. These shared documents provided a source for further discussions after the actual competence development day. The same model for data gathering will be carried out in year two of the project in order to have a solid foundation for analysis and further recommendations and suggestions. So far, our mutual experience from the range of roles participating in the project, is that the model for co-designing a project combining competence development arrangements with research activities is a fruitful cross-fertilizing process for knowledge creation and professional learning.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Spante, Maria, 1967-, et al.
(författare)
-
Structured Flexibility When Learning About Resourcediversity On The Globe : The Dollar Street Case
- 2022
-
Ingår i: ICICTE 2022 Rhodes, Greece July 7 to 9. ; , s. 23-23
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The study is situated in a school built specifically with the idea offlexible design in the learning environment providing variation ofrooms and furniture combined with access to a range of digitaltools to enhance students’ 21st century skills. The aim of thisstudy is to investigate how such flexible resources are used andexperienced by teachers in practice. The findings demonstratethat teaching in such spatial wholeness requires includingflexibility in the planning process and approaching studentdriven choices in a meta-structure for students to participateand learn. Teaching Dollar Street required extensive collectiveplanning to uphold the shared design throughout the spaces,activities, and resources.
|
|
| 20. |
|
|
