| 11. |
- Glas, Bo, et al.
(författare)
-
Exposure to formaldehyde, nitrogen dioxide, ozone, and terpenes among office workers and associations with reported symptoms
- 2015
-
Ingår i: International Archives of Occupational and Environmental Health. - Berlin/Heidelberg : Springer Berlin/Heidelberg. - 0340-0131 .- 1432-1246. ; 88:5, s. 613-622
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To compare exposure to formaldehyde, nitrogen dioxide, ozone and terpenes among office workers with and without sick building syndrome and the odds ratio for exposure. Are there significant differences? In this cross-sectional study of office workers, we investigated the associations between exposure to formaldehyde, nitrogen dioxide, ozone, alpha-pinene, and d-limonene using a case-control analysis. Data on perceived general, mucosal, and skin symptoms were obtained by questionnaires. Personal exposure measurements of the compounds were performed among cases and controls, and the odds ratios for exposures to the substances, both singly and in combination, were investigated. Exposures varied for formaldehyde between 0.23 and 45 A mu g/m(3), nitrogen dioxide between 0.26 and 110 A mu g/m(3), ozone between < 16 and 165 A mu g/m(3), alpha-pinene between 0.2 and 170 A mu g/m(3), and d-limonene between 0.8 and 1,400 A mu g/m(3). No consistent differences in exposure odds ratios were found between cases and controls or for individual symptoms.
|
|
| 12. |
- Glas, Bo, 1959-
(författare)
-
Methodological aspects of unspecific building related symptoms research
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis deals with methological issues in the study of chemical exposure and sick building syndrome (SBS). SBS is a combination of general, mucosal and skin symptoms that some people experience when staying in specific buildings. The aim was to find chemical patterns associated with SBS, but also to address methological problems in such study. The plan was to conduct a case-control study comparing the two groups’ chemical exposure, where cases were defined as those having at least one general, one mucosal and one skin symptom each week the last three months. For the planning it was necessary to know if cases and controls could be selected from the same building. If everyone in a building have the same chemical exposure it is no use to compare exposure between two persons at the same workplace. In the first paper exposure to more than 100 compounds is compared between 79 participants working in eight buildings. It was found that for the majority of compounds the variation in exposure was larger within buildings than between buildings, which means that cases and controls could be allowed to work in the same building. The second paper is a comparison of three adsorbents usability in finding differences in chemical exposure between SBS cases and controls. This was done by using chemometrical methods but comparisons of sampled amounts, blank values and reproducibility were also done. Tenax TA was found to be the best adsorbent, hence used in the case-control study. In recent years ozone and ozone reaction products with unsaturated volatile organic compounds (VOCs) has been in focus. Nitrogen dioxide is another gas affecting oxidation of reactive VOCs. Formaldehyde is an irritant formed when unsaturated VOCs are oxidised, and in some studies a relation with SBS has been found. In paper three the relation between personal exposure to formaldehyde, nitrogen dioxide, ozone, terpenes and SBS has been investigated among more than 200 office workers in a case control study in Umeå and Vasa. Cases (based on symptoms during the week of measurements) had lower ozone exposure than controls. No further associations were found at present exposure levels. A planed analysis of relations to VOCs could not be done due to analytical problems, and problems due to difficulties with consistent identification of compounds in a very large data set. These problems are further discussed in the thesis. In the case-control, study participants answered questionnaires about symptoms during "the past three months", "right now" (when answering the questionnaire), and during the week of exposure measurements. In the fourth paper the stability of symptoms were compared by answers at different occasions. It was found that the case/control concept was as stable as individual symptoms. More participants with atopic disease and those 41 years old or younger changed class compared with those without atopic disease and older participants. Measurement activities appeared to make participants report more symptoms. Fatigue, dry eyes and dry skin are suggested to be symptoms with strongest, and illness/dizziness to be weakest association with IAQ.
|
|
| 13. |
- Glas, Bo, 1959-, et al.
(författare)
-
The stability of office workers’ unspecific building-related symptom reports
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The stability of reported unspecific building-related symptoms, or sick building syndrome (SBS) was investigated in this study. In Umeå and Vasa, two cities in northern Sweden and Finland, 172 subjects were asked about their symptoms in two questionnaires. The first contained questions about symptoms during the past three months, right now (when answering the questionnaire), and if any symptom ameliorated when they were not at their workplaces. Later on, all of the workers took measurements of their personal chemical exposure at work and at home during one week, and at the end of the week they were asked about symptoms during the week. The stability of a case/control concept was investigated as well as individual symptoms. It was found that 67 % of cases and controls did not change class if classifications were based on answers on symptoms during both the past three months and the week of measurements. Corresponding proportions for general, mucosal and skin symptoms were 71 %, 71 % and 78 % respectively. However, measurement activities appeared to increase symptom reports; on average 43 % of controls reported symptoms compatible with the case definition and 53 % of individual symptoms during the week of chemical measurements were not experienced when asked about symptoms during the past three months. Classification of participants with atopic disease and those 41 years old, or younger, were least stable. Nausea/dizziness does not seem to be strongly associated with indoor air quality while other general symptoms, dry eyes and facial skin symptoms are often attributed to staying within the workplace building
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Levin, Jan-Olov, et al.
(författare)
-
Delprogrammet cancerframkallande ämnen i tätortsluft, personlig exponering och bakgrundsmätningar. : Utveckling av metoder för personburen mätning av PAH.
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna studie har olika metoder för analys av partikulära polycykliska aromatiska kolväten (PAH) efter provtagning på filter utvärderats. Två metoder för ultraljudsextraktion, ett traditionellt ultraljudsvattenbad samt en ultraljudsextraktor specialdesignad för PAH-extraktion (Sonicator) samt två olika analysmetoder gaskromatografi-masspektrometri (GC/MS) och vätskekromatografi med fluorescensdetaktion (LC/Fluo) har studerats. För testerna användes bl.a certifierade referensmaterial av typen Urban Dust och Fly Ash. Sonicatorn gav för Urban Dust en avvikelse på mellan 5-35 % med GC/MS-analys och med LC/Fluo-analys var avvikelsen endast 3 % från det certifierade värdet. För extraktion av Fly Ash med Sonicatorn var avvikeslen <10 % med GC/MS-metoden medan LC/Fluo-metoden endast var ca 30 % av det certifierade värdet, vilket inte är acceptabelt. Extraktion med traditionellt ultraljudsvattenbad följt av LC/Fluo-analys gav för Urban Dust en avvikelse på ca 32%. Filterprover tagna i stadsmiljö analyserade med bägge metoderna gav likvärdiga resultat för B[a]P oberoende av analysmetod. Studien visar att båda analysmetoderna är användbara för mätningar där dammet är av typen Urban Dust, dvs. från utomhus- och tätortsmiljöer. I denna studie har fokus legat på analys av högmolekylära, partikulära PAH-komponenter och då framför allt B[a]P. Förutom B[a]P kan flertalet andra PAH-komponenter analyseras med bägge metoderna, dock har i detta projekt endast B[a]P studerats med LC-fluo-metoden eftersom detta ämne är prioriterat i EU-direktiven. En stor fördel med LC/Fluo-metoden är att den inte kräver lika omfattande provupparbetning före analys. LC/Fluo-metoden har något bättre känslighet, men bägge metoderna är tillräckligt känsliga för dessa analyser. Det är viktigt att påpeka att PAH i allmänluften domineras av PAH med 3-4 ringar dvs PAH som finns i gasfas. PAH-komponenterna fenantren, pyren och fluoranten är till 80-90% i gas fas vid 20°C. Vill man mäta sanna halter av PAH i både gasfas och partikelfas måste någon form av denuder eller motsvarande provtagningsmetod användas. För att få en bra uppfattning om totala mängden gas + partiklar och en ungefärlig uppfattning om fördelning gas/partiklar kan en enkel uppsättning av 13-mm-filter av glasfiber i kombination med adsorbentrör med XAD-2 användas [9-10]. Denna provtagningsutrustning är lättanvänd för personburna mätningar där man inte specifikt behöver mäta PM2,5 och kan användas både för GC-MS-analys och LC-Fluo-analys [9-10]. Ett intressant alternativ för att mäta gasfas-PAH är passiva provtagningstekniker som PUF (polyurethane foam disks) och SPMDs (semipermeable membrane devices) som idag används som tidsintegrerade (2-6 veckor) semikvantitativa provtagare i olika miljöövervakningsprogram för gasfas PAH både i Europa och globalt [11-13]. Det är därför viktigt att också utveckla och validera enkla och billiga metoder och gärna diffusionsprovtagare för att kunna mäta gasfas-PAH både stationärt och personburet. Lagring av prover testades inte i denna studie. Vid långtidslagring kan det vara viktigt att lagra filtren i kylskåp. PAH-föreningar med 5 eller 6 ringar anses dock vara stabila även vid lagring i rumstemperatur [7]. Sammanfattningsvis har utvärderingen visat att det är möjligt att analysera 8 av de 16 PAH-föreningar som EPA anger på personburna teflonfilter provtagna med PM2.5cykloner. Inom HÄMI-luft programmet kan man därmed vid samma provtagningstillfälle få svar på partikelmassekoncentrationen och koncentrationen av ett flertal svårflyktiga PAH-föreningar, däribland benso(a)pyren.
|
|
| 16. |
- Liljelind, Ingrid E, et al.
(författare)
-
Comparison of self-assessment and expert assessment of occupational exposure to chemicals
- 2001
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - : Tyoterveyslaitos, Finnish Institute of Occupational Health. - 0355-3140 .- 1795-990X. ; 27:5, s. 311-317
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: Occupational assessments of chemical exposure are often inadequate because of difficulties in obtaining sufficient numbers of measurements by trained professionals (experts). The objective of this study was to determine whether workers can provide unbiased data via self-assessments of exposure facilitated by the use of simple passive monitors for personal sampling.METHODS: Untrained workers obtained personal measurements of their exposures to gaseous contaminants (terpenes in sawmills and styrene in reinforced plastics factories) with passive monitors and written instructions. To study the validity of the self-assessments, an occupational hygienist performed exposure measurements on the same occupational groups after the workers had obtained two or more measurements independently. The potential bias of the self-assessments was evaluated by comparing the self-assessments with the expert assessments in mixed-effects statistical models.RESULTS: A total of 153 terpene (97 self and 56 expert) and 216 styrene (159 self and 57 expert) measurements were obtained from four sawmills and six reinforced plastics factories, respectively. No significant differences in the geometric mean exposures were observed between the self-assessments and the expert assessments in 3 of 4 sawmills and 5 of 6 reinforced plastics factories (P > 0.10). The potential bias of the self-assessments of exposure ranged from less than 0.1% to 102% and was less than 17% in 9 of the 10 groups investigated.CONCLUSIONS: The results indicate that untrained, unsupervised workers are able to collect consistently unbiased exposure data by employing currently available passive monitors.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Modig, Lars, et al.
(författare)
-
Cancerframkallande ämnen i tätortsluft : Exponering och halter i Umeå 2001
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Exponeringen för ett antal cancerframkallande ämnen undersöktes i ett slumpmässigt urval av allmänbefolkningen i Umeå, 2001. Den huvudsakliga studien genomfördes från slutet av september till mitten av oktober som personburna 7-dygns mätningar på totalt 60 personer, medan några av mätningarna genomfördes i januari 2002. Parallellt med de personburna mätningarna genomfördes även mätningar vid två stationära platser i Umeå, bibliotekstaket och E4:an. Mätningarna omfattade bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, acetaldehyd, PAH (polyaromatiska kolväten) samt kvävedioxid (NO2). Mätningarna genomfördes med passiva provtagare med undantag för PAH där provtagningen genomfördes med hjälp av en pump. Resultatet från de personburna provtagningarna av bensen gav medianvärdet 1,5 μg/m3, vilket kan jämföras med resultatet från fjolårets studie i Göteborg (1μg/m3) och den av Institutet för miljömedicin (IMM) föreslagna lågrisknivån 1,3μg/m3. Exponeringen för bensen var signifikant associerad till tiden som deltagarna vistats inomhus, utomhus på arbetsplatsen, i rum med rökning samt om de var rökare. Det var marginell skillnad mellan medianhalten uppmätt vid E4:an och den personburna halten (1,6 μg/m3 och 1,5 μg/m3) medan halten på bibliotekstaket låg lägre (1,0 μg/m3). Medianvärdet för butadien var 0,4 μg/m3, vilket är samma som halten uppmätt vid E4:an men högre jämfört med halten på bibliotekstaket (0,12 μg/m3). Det var signifikant skillnad mellan rökare och icke-rökare (p=0,007), och tid som tillbringats i rum med rökning var signifikant förknippat med ökad exponering för butadien. Mätningar genomfördes för både formaldehyd och acetaldehyd, dock redovisas enbart resultaten för formaldehyd på grund av problem med provtagningen av acetaldehyd. Bland mätningarna som genomfördes personburet var medianhalten formaldehyd 15 μg/m3 vilket kan jämföras med resultaten från samma studie i Göteborg förra året (19 μg/m3). Resultatet ligger inom det intervall som angivit som lågrisknivå (IMM, 12-60 μg/m3). Halterna som uppmättes vid E4:an och Biblioteket var nästintill lika (3,5 μg/m3 och 3,0 μg/m3), dock var de betydligt lägre jämfört med den halt som uppmättes personburet. Bostadstyp (villa alt lägenhet), framstod som den enda variabeln som var signifikant associerad till den personburna halten formaldehyd. PAH-mätningarna genomfördes stationärt hemma hos 10 deltagare ur befolkningsurvalet, samt personburet och stationärt på 10 personer i anknytning till forskargruppen. Mediankoncentrationen av bens(a)pyren, mätt personburet, var 0,08 ng/m3 vilket är i nivå med resultaten från Göteborg. Halterna hemma hos personerna från befolkningsurvalet samt de med anknytning till kliniken var 0,17 respektive 0,07 ng/m3. De stationära utomhusmätningarna visade att halten vid E4:an var betydligt högre jämfört med halten på Bibliotekstaket (0,3 respektive 0,1 ng/m3). Kvävedioxid (NO2) mättes som ett lokalt tillägg i syfte att undersöka samband mellan NO2, som trafikindikator, och övriga ämnen. Median halten för mätningarna som gjordes personburet var 8 μg/m3 medan resultaten från de stationära mätningarna var betydligt högre. NO2 uppvisade ingen signifikant korrelation till övriga ämnen mätta personburet. Vidare sågs inga samband till vistelse i specifika miljöer.
|
|
| 19. |
- Modig, Lars, et al.
(författare)
-
Cancerframkallande ämnentätortsluft - Umeå 2001
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Exponeringen för ett antal cancerframkallande ämnen undersöktes i ett slumpmässigturval av allmänbefolkningen i Umeå, 2001. Den huvudsakliga studien genomfördesfrån slutet av september till mitten av oktober som personburna 7-dygns mätningar påtotalt 60 personer, medan några av mätningarna genomfördes i januari 2002. Parallelltmed de personburna mätningarna genomfördes även mätningar vid två stationäraplatser i Umeå, bibliotekstaket och E4:an. Mätningarna omfattade bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, acetaldehyd, PAH (polyaromatiska kolväten) samtkvävedioxid (NO2). Mätningarna genomfördes med passiva provtagare med undantagför PAH där provtagningen genomfördes med hjälp av en pump.Resultatet från de personburna provtagningarna av bensen gav medianvärdet1,5 μg/m3, vilket kan jämföras med resultatet från fjolårets studie i Göteborg (1μg/m3)och den av Institutet för miljömedicin (IMM) föreslagna lågrisknivån 1,3μg/m3.Exponeringen för bensen var signifikant associerad till tiden som deltagarna vistatsinomhus, utomhus på arbetsplatsen, i rum med rökning samt om de var rökare. Detvar marginell skillnad mellan medianhalten uppmätt vid E4:an och den personburnahalten (1,6 μg/m3 och 1,5 μg/m3) medan halten på bibliotekstaket låg lägre (1,0μg/m3).Medianvärdet för butadien var 0,4 μg/m3, vilket är samma som halten uppmätt vidE4:an men högre jämfört med halten på bibliotekstaket (0,12 μg/m3). Det varsignifikant skillnad mellan rökare och icke-rökare (p=0,007), och tid som tillbringats irum med rökning var signifikant förknippat med ökad exponering för butadien.Mätningar genomfördes för både formaldehyd och acetaldehyd, dock redovisas enbartresultaten för formaldehyd på grund av problem med provtagningen av acetaldehyd.Bland mätningarna som genomfördes personburet var medianhalten formaldehyd15 μg/m3 vilket kan jämföras med resultaten från samma studie i Göteborg förra året(19 μg/m3). Resultatet ligger inom det intervall som angivit som lågrisknivå (IMM,12-60 μg/m3). Halterna som uppmättes vid E4:an och Biblioteket var nästintill lika(3,5 μg/m3 och 3,0 μg/m3), dock var de betydligt lägre jämfört med den halt somuppmättes personburet. Bostadstyp (villa alt lägenhet), framstod som den endavariabeln som var signifikant associerad till den personburna halten formaldehyd.PAH-mätningarna genomfördes stationärt hemma hos 10 deltagare urbefolkningsurvalet, samt personburet och stationärt på 10 personer i anknytning tillforskargruppen. Mediankoncentrationen av bens(a)pyren, mätt personburet, var 0,08ng/m3 vilket är i nivå med resultaten från Göteborg. Halterna hemma hos personernafrån befolkningsurvalet samt de med anknytning till kliniken var 0,17 respektive 0,07ng/m3. De stationära utomhusmätningarna visade att halten vid E4:an var betydligthögre jämfört med halten på Bibliotekstaket (0,3 respektive 0,1 ng/m3).Kvävedioxid (NO2) mättes som ett lokalt tillägg i syfte att undersöka samband mellanNO2, som trafikindikator, och övriga ämnen. Median halten för mätningarna somgjordes personburet var 8 μg/m3 medan resultaten från de stationära mätningarna varbetydligt högre. NO2 uppvisade ingen signifikant korrelation till övriga ämnen mättapersonburet. Vidare sågs inga samband till vistelse i specifika miljöer.
|
|
| 20. |
- Sandström, K. J. Mattias, et al.
(författare)
-
Amperometric biosensor for formic acid in air
- 2000
-
Ingår i: Sensors and actuators. B, Chemical. - : Elsevier. - 0925-4005 .- 1873-3077. ; 70:1–3, s. 182-187
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The possibility of developing a simple, inexpensive and specific personal passive “real-time” air sampler incorporating a biosensor for formic acid was investigated. The sensor is based on the enzymatic reaction between formic acid and formate dehydrogenase (FDH) with nicotinamide adenine dinucleotide (NAD+) as a co-factor and Meldola's blue as mediator. An effective way to immobilise the enzyme, co-factor and Meldola's blue on screen-printed, disposable, electrodes was found to be in a mixture of glycerol and phosphate buffer covered with a gas-permeable membrane. Steady-state current was reached after 4–15 min and the limit of detection was calculated to be below 1 mg/m3. However, the response decreased by 50% after storage at −15°C for 1 day.
|
|
