| 11. |
- Alfredson, Jens, 1970-
(författare)
-
Differences in Situational Awareness and How to Manage Them in Development of Complex Systems
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Situationsmedvetenhet (Eng. Situational Awareness), (SA), handlar om att ha koll på läget och vara medveten om vad som händer. Redan då ett komplext system utvecklas får vi en möjlighet att påverka vilken SA en framtida användare av systemet kan komma att få. Det gäller att ta tillvara på detta tillfälle! Ibland uppträder skillnader i SA, beroende på en rad olika orsaker. Denna avhandling handlar om SA och hur man kan använda de skillnaderna vid utveckling av komplexa system. Detta är relevant vid utveckling av en rad olika typer av komplexa system, även om de flesta exempel i denna avhandling kommer från flygdomänen.Avhandlingen innehåller beskrivningar hämtade från litteratur inom området och förslag på utveckling av SA-teori utifrån fokus på just skillnader. Skillnaden mellan vad du behöver vara medveten om och vad du verkligen är medveten om föreslås ge en indikation om individens SA. Vidare föreslås skillnaden mellan vad du är medveten om och vad du tror dig vara medveten om också ge en indikation om individens SA. SA kan skattas för en grupp av människor som arbetar tillsammans, genom variationerna i hur samstämmiga deras uppfattningar är.Termen situationshantering (Eng. Situation Management), (SM), föreslås med en vidare mening än SA, inkluderande SA, men också varje del av perceptionscykeln, hantering av mentala resurser och hantering av situationen genom extern påverkan. SM är en väl lämpad term vid utveckling av komplexa system då fokus här är på situationen och hur den kan hanteras, snarare än fokus på vad en individ eller en grupp uppfattar.Att skatta skillnader i SA och att kunna särskilja olika typer av skillnader är viktiga förutsättningar för att kunna hantera skillnader i SA vid utveckling av komplexa system på ett bra sätt. I avhandlingen gås flera sätt att skatta sådana skillnader igenom och speciellt tas för- och nackdelar med ögonrörelsemätning upp. Med referens till litteraturen och till de bilagda artiklarna beskrivs skillnader i SA beroende på a) designalternativ, b) roller i processen från utveckling till användning c) kontext och d) analysnivå. Skillnaderna i SA föreslås ses som både kvantitativa (dvs. hög eller låg SA) och kvalitativa (tex. olika aspekter av en situation).Ansatser såsom SM, realtidsvärdering, mätning och analys av SA på flera nivåer samtidigt samt simulatorbaserad design föreslås för att hantera skillnader i SA vid utveckling av komplexa system.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Almered Olsson, Gunilla, 1951, et al.
(författare)
-
Biologisk mångfald var aldrig meningen! Herröns odlingslandskap – 40 år senare
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturreservatet Herrön på den svenska västkusten är ett unikt kulturlandskap i kustmiljö. Landskapets mångfald av livsmiljöer har gett en ovanligt rik biologisk mångfald. Detta har sin grund i en lång och kunskapsrik jordbruksverksamhet baserad på lokala naturförutsättningar. På Herrön utfördes 1980 en tvärvetenskapligt projekt där kulturlandskapets historia, kultur och ekologi i studerades. Under 2020 återstuderades ett stort antal gräsmarker (semi-natural grasslands) för att undersöka förändringar sedan 1980. Resultaten presenteras i denna skrift och innehåller tidigare opublicerat material från 1980. Syftet med detta arbete är att ge ett underlag till framtida bruk och skötsel av landskapet på Herrön och att förmedla att detta landskap är en produkt av naturförutsättningar och människors arbete och kunskap med en tidsdimension av mer än 1000 år. Området har en unik potential för sambandet biologisk mångfald och matförsörjning, hållbarhetsarbete och hållbarhetsvisioner. I det totala materialet noterades 274 växtarter. Av dessa är 105 arter nya eller försvunna, vilket ger en förvånande stor artomsättning på 38 %. Den högsta arttätheten var på den torr/friska slåttermarken och något lägre på friska respektive fuktiga gräsmarker hävdade med slåtter eller bete. De skötselinsatser som idag bedrivs på Herrön med slåtter, betesdrift, odlingsverksamhet vid gården Ängen, begränsning av sly i bryn osv., är alla mycket väl utförda och högst väsentliga och bör upprätthållas. Detta visas av denna jämförande studie 1980- 2020 . De olika vegetationstyperna hävdas på bästa möjliga sätt för att efterlikna det bruk som Ragnar Andersson och hans syskon drev här fram till 1990-talet. Den grundläggande skillnaden är givetvis att idag drivs inte detta skärgårdsjordbruk med försörjningssyfte utan enbart för att bevara områdets biologiska mångfald. Dock existerar två omistliga och unika restaureringsobjekt, fuktängen vid Hisingsviken och sältan vid Rördammen. Dessa saknar idag hävd vilket strider mot gällande skötselplaner. Markägaren motsätter sig skötselinsatser. Genom våra studier med vegetationsdata och fotografier, från 1980 och 2020, finns ett unikt material som gör restaureringsåtgärder möjliga och meningsfulla för dessa båda lokaler. Det framgår tydligt att avsaknad av slåtter (efter 1988) och bete (efter 2010) på fuktängen vid Hisingsviken lett till minskande artmångfald och dominans av ett fåtal storvuxna arter. Den tidigare slåtterhävdade och betade unika sältan vid Rördammen, som varit ett fundament för bosättningen på Herrön sedan förhistorisk tid, uppvisar betydande artförändringar och minskande artantal efter en tid av utebliven slåtter. Det långa tidsperspektivet för gräsmarker och deras hävd med bete och slåtter, frånvaro av kemiska medel, inklusive konstgödsel, har gett möjlighet till utveckling av unik och representativ biologisk mångfald inom många växt- och djurgrupper. Det långa tidsperspektivet på Herrön utgör levande historia om hur människor levt och försörjt sig på tillgängliga naturresurser vid den svenska kusten. Dagens stora globala utmaning är att ställa om till hållbar resursanvändning och att mildra den pågående globala klimatförändringen. I det sammanhanget ger landskapet och det kulturskapade ekosystemet som finns kvar på Herrön en unik möjlighet till kunskap om samspelet mellan natur och kultur, biokulturell mångfald. Den existerande mångfalden av organismer utgör en resurs för vetenskaplig kunskap och för spridning, kolonisering och restaurering av motsvarande vegetationstyper och ekosystem.
|
|
| 14. |
- Almered Olsson, Gunilla, 1951, et al.
(författare)
-
Årtusenden av brukande födde Herröns mångfald
- 2021
-
Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 115:4, s. 236-245
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikel önskar vi förmedla något av det komplexa sambandet mellan natur och kultur uttryckt i småskaliga odlingslandskap och ge argument till varför dessa mat-landskap med rötter i förhistorien har ett mycket stort värde för en hållbar framtid. De tre syskonen Erik, Asta och Ragnar Andersson var de sista som bedrev traditionellt jordbruk på Herrön i Bohuslän. När det sista syskonet hade gått bort 1993 blev deras gård naturreservat. Författarna inventerade ön 1980. En återinventering 40 år senare visar att en hel del av den unika floran bevarats, medan andra arter har gått förlorade sedan syskonens regelbundna slåtter upphörde.
|
|
| 15. |
- Almgren Bäck, Gunilla, et al.
(författare)
-
Dyslexic students' experiences in using assistive technology to support written language skills : a five-year follow-up
- 2024
-
Ingår i: Disability and Rehabilitation. - : Taylor & Francis Group. - 1748-3107 .- 1748-3115. ; 19:4, s. 1217-1227
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- PurposeThis study presents several accounts of user experiences with assistive technology (AT). Although previous studies on dyslexic students reported promising results from using audiobooks, text-to-speech (TTS), and speech-to-text (STT), qualitative research is relatively sparse and short-term, and little is known about adolescents’ long-term experiences of using AT in schools. Therefore, this five-year follow-up study aimed to describe dyslexic students’ experiences of AT.Materials and methodsNine students with dyslexia were interviewed using a semi-structured framework and a descriptive pattern-based thematic analysis. The students had previously participated in an AT intervention in Sweden.ResultsThree main themes are reported: Contextual factors: facilitators or barriers; Emotional responses in the learning environment; Developing meaningful strategies. The results align with previous research findings that audiobooks are beneficial throughout the school years, while STT is of mixed utility. TTS was mainly used in learning to decode texts. Continued AT use is discussed thematically, concretising experiences connected to schools’ multilevel support.ConclusionsThis study can contribute to the development of AT academic practices enriched by users’ views. The findings reveal factors enabling or hindering students’ continued AT usage. Contextual factors in schools concern organisational elements rather than AT accessibility. Students’ emotional responses (using AT in the classroom) are influenced by dyslexia self-acceptance and AT attitudes. Students’ understanding of how and why to use AT may limit the development of meaningful strategies. Implications and suggested further research are provided to improve dyslexic students’ AT experiences and success in school.
|
|
| 16. |
- Almgren Bäck, Gunilla
(författare)
-
Förebygga, överbrygga, utveckla : Tal-till-text och dess potential att främja elevers textproduktion i grundskolan
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förmåga att formulera sig i text har betydelse för måluppfyllelse i skolan och elevers framtida delaktighet i samhället. Skrivande och läsning är integrerade processer, där läsning kan förbättra textens sammanhang och tydlighet. En betydande andel elever möter dock utmaningar i grundskolan på grund av läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Emellertid är assisterande teknik (AT) tillgänglig i exempelvis ordbehandlingsprogram och kan stödja elevers textproduktion. Tal-till-text innebär diktering av skriftspråk, medan talsyntes möjliggör lyssning på text. Denna avhandling inom psykologi undersökte effekten av AT på elevers textproduktion. Avhandlingen fokuserade också på strategier för introduktion av tal-till-text, elevers erfarenheter av AT, samt teknikens potentiella kompletterande roll i skolors undervisning i textproduktion.Avhandlingens fyra studier omfattar 202 elever, huvudsakligen i åldrarna 9–12 år. Studierna I-III inkluderade elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi, medan studie IV inkluderade elever med varierade läs- och skrivfärdigheter. Studie I, en randomiserad kontrollerad studie, undersökte främst effekten av en AT-intervention på läsförmåga och förmåga att lyssna på text. En uppföljning, studie II, genomfördes fem år senare. Denna studie bestod av en kvalitativ tematisk analys av intervjuer med ett urval av deltagarna från Studie I. Syftet var att beskriva deras erfarenheter av AT i skolan. Studie III tillämpade en multiple-baseline single-case-design för att undersöka effekterna av en praxisbaserad AT-intervention på textproduktion, inklusive elevers hantering av tekniken. I Studie IV, en repeated-measures group-design, jämfördes tal-till-text med tangentbordsskrivning.Resultaten visar att tal-till-text kan stödja textproduktion hos elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Individuella variationer i utfallet kräver anpassat stöd. För mellanstadieelever indikerar resultaten fördelar såsom förbättrad textlängd, korrekthet och skriftspråklig variation. Talsyntes kan underlätta effektiv granskning och redigering av text. Elevernas erfarenheterav AT belyser både möjligheter och utmaningar i skolan. Dessa erfarenheter inkluderar skolans stöd, elevernas perspektiv på AT och dyslexi, samt deras användning av AT under skolgången.Taligenkänningsfel och optimal användning av AT i skolmiljön behöver adresseras för att förebygga svårigheter i dess tillämpning. Detta tillvägagångssätt underlättar användningen av tal-till-text i syfte att överbrygga hinder och stimulera elevers utveckling i textproduktion.Resultaten diskuteras mot bakgrund av kognitiv teori för textproduktion samt AT-teori, med praktiska implikationer för skolan och framtida forskning.
|
|
| 17. |
- Almgren Bäck, Gunilla, et al.
(författare)
-
Speech-to-text intervention to support text production among students with writing difficulties : a single-case study in nordic countries
- 2024
-
Ingår i: Disability and Rehabilitation. - : Taylor & Francis. - 1748-3107 .- 1748-3115.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Studies report that speech-to-text applications (STT) may support students with writing difficulties in text production. However, existing research is sparse, shows mixed results, and lacks information on STT interventions and their applicability in schools. Therefore, this study aimed to investigate whether a systematic and intensive assistive technology intervention focusing on STT can improve text production. A modified multiple-baseline across-subject design was used involving eight middle school students, four Norwegian and four Swedish. Their STT-produced narrative texts were collected during and after the intervention and the productivity, accuracy, and text quality were analysed. Keyboarding was the baseline control condition. The results demonstrated that seven of the eight students increased text productivity and that the proportion of word-level accuracy was maintained or improved. The use of punctuation progressed in participants with poor baseline skills. Most students’ STT-produced texts had at least a similar ratio of meaningfulness and text quality as keyboarding. However, the magnitude of the changes and development patterns varied, with three students showing the most notable impacts. In conclusion, this study’s intervention seemed beneficial in initially instructing STT, and the progress monitoring guided individually adapted future interventions such as balancing productivity and formal language aspects. Removing the spelling barrier with STT provided an opportunity for students to improve their higher-order skills, such as vocabulary diversity and overall text quality. Furthermore, visible progress, such as the ability to produce longer texts, might motivate continued STT usage. However, such development may not always be immediate.
|
|
| 18. |
- Amnér, Gunilla, et al.
(författare)
-
Dilemman vi lever
- 2018
-
Ingår i: Pedagogiska dilemman: Proceedings från Humanistiska och teologiska fakulteternas pedagogiska inspirationskonferens 2016. - 9789188473158 ; 2016, s. 15-28
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 19. |
- Andersson, Märta, et al.
(författare)
-
Mycobacterium bovis bacilli Calmette-Guerin regulates leukocyte recruitment by modulating alveolar inflammatory responses.
- 2012
-
Ingår i: Innate Immunity. - : SAGE Publications. - 1753-4267 .- 1753-4259. ; 18, s. 531-540
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Leukocyte migration into the epithelial compartment is an important feature in the active phase of mycobacterial infections. In this study, we used the Transwell model to investigate the mechanisms behind mycobacteria-induced leukocyte recruitment and investigated the role of TLR2 and TLR4 in this process. Infection of epithelial cells resulted in significantly increased secretion of the neutrophil chemotactic CXCL8 and IL-6, but no secretion of monocyte chemotactic CCL2 or TNF-α was observed. In contrast to epithelial response, mycobacteria-infected neutrophils and monocytes secreted all these cytokines. Corresponding with epithelial cytokine response, mycobacterial infection of the epithelial cells increased neutrophil diapedesis, but decreased monocyte recruitment. However, monocyte recruitment towards mycobacteria infected epithelial cells significantly increased following addition of neutrophil pre-conditioned medium. Mycobacterial infection also increases alveolar epithelial expression of TLR2, but not TLR4, as analyzed by flow cytometry, Western blotting and visualized by confocal microscopy. Blocking of TLR2 inhibited neutrophil recruitment and cytokine secretion, while blocking of TLR4 had a lesser effect. To summarize, we found that primary alveolar epithelial cells produced a selective TLR2-dependent cytokine secretion upon mycobacterial infection. Furthermore, we found that cooperation between cells of the innate immunity is required in mounting proper antimicrobial defence.
|
|
| 20. |
- Avby, Gunilla
(författare)
-
Evidence in practice : On knowledge use and learning in social work
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Against the backdrop of the transformations in the entire framing of professional work, social work has come under close scrutiny in many countries, including Sweden. Doubts have been raised about practitioners’ existing knowledge base, and the importance of practitioners engaging in learning and the renewal and extension of professional capacities has been emphasized.The present thesis concerns knowledge use and learning in the daily practices of child investigation work. The aim is to explore processes of knowledge use and learning in practice. The study is based on a mix of qualitative approaches, basically from ethnography, comprising methods such as participant observations, interviews, reflective dialogues and documentary analysis of case data.The main findings demonstrate that investigation work is characterized mainly by the use of practice-based knowledge. Research-based knowledge is predominantly used as a means of explaining a client’s situation or to underpin and legitimize one’s own beliefs and decisions made on other grounds. Professional learning is largely adaptive in character, as the social workers learn to handle tasks in a fairly routinized way on the basis of rules or procedures that draw on existing knowledge in the practice setting.Two conclusions are drawn: First, the use of knowledge in child investigation work bears little resemblance to principles of evidence-based practice. Second, the reproduction of professional knowledge is largely implicit and taken for granted. The study offers insight into the much-discussed topic of putting knowledge into practice, which is of importance to strategies for organizing profes sional learning and knowledgeable practice.
|
|
