| 11. |
- Gunnarsson, Carina, et al.
(författare)
-
Fresh and ensiled crops - A new way to organize year-round substrate supply for a biogasplant : Report from a project within the collaborative research program Renewable transportationfuels and systems
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- For crop-based biogas plants, the cost for buying the crops is a predominant production cost andefficient systems for production, harvesting, transportation and storage are therefore of major importance.Furthermore, there is a discussion going on about competition on land between food andenergy production. EU has decided to strongly limit the production of transportation fuel based oncrops grown on arable land. For crop-based biogas production it is therefore very interesting to examineways to reduce substrate costs for crops as well as to find alternative crops that are not competingwith food production.This project was carried out as a case study for two crop based biogas plants in Jordberga andÖrebro, both of them owned by Gasum AB, former Swedish Biogas International (SBI). The overallaim of the project was to reduce substrate costs by at least 10%, by organizing the supply ofcrops in a new way, combining fresh and ensiled crops. The underlying assumption was that substratecosts could be reduced by feeding fresh crops into the biogas digester during the harvest periodand thereby reduce costs for storage and avoid losses of dry matter during storage.The goal of this project was to improve cost calculations and develop an optimization model forsubstrate supply to analyze how different fresh and ensiled substrates should be best combined tominimize substrate costs during various times of the year. In the previous f3 financed project ”Optimizedlogistics for biogas production” a model based on linear programming was developed for optimizationand strategic planning of the logistics for biogas plants. In the present project, the modelwas further developed to optimize the supply for the year divided into different periods, instead ofon annual basis as in the previous project.[...]
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Hansson, David, et al.
(författare)
-
Nya ogräsbekämpningsmetoder vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling
- 2015
-
Ingår i: LTV-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I ekologisk grönsaksodling utgör handrensning en dominerande kostnad, varför alternativa ogräsbekämpningsmetoder är av stort intresse. Målet med detta projekt har varit att via deltagardriven forskning utvärdera olika kombinationer av ogräsbekämpningsmetoder som har stor potential att minska handrensningsbehovet i radsådda kulturer. De metoder som undersökts är användning av fiberduk, falska såbäddar, selektiv harvning i raden, radhackning nära raden samt mörkersådd. Metoderna har även utvärderats ur ekonomiskt perspektiv.
|
|
| 15. |
- Hansson, David, et al.
(författare)
-
Nya ogräsbekämpningsmetoder vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling - Resultat från 2012-2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet "Ogräsbekämpning vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling" har utförts under perioden 2012-2014. Målet med projektet har varit att studera, utveckla och utvärdera olika kombinationer av ogräsbekämpningsmetoder som har stor potential till att minska handrensningsbehovet i radsådda kulturer inom ekologisk produktion. Projektet har genomförts enligt arbetssättet "deltagardriven forskning" i samarbete mellan fyra ekologiska grönsaksodlare, tre rådgivare och två forskare från SLU Alnarp. Projektet har huvudsakligen finansierats av Jordbruksverket, men även Partnerskap Alnarp har bidragit med medel under 2013 och 2014. Under hela projektet har vi utvecklat och modifierat olika kombinationer av ogräsbekämpningsmetoder till hela strategier som kan ha stor potential att minska handrensningsbehovet och då speciellt i kulturer som etableras tidigt på säsongen, t.ex. tidig morot. Den bärande idén i en sådan ogrässtrategi för tidiga kulturer bygger här, precis som i sent sådda kulturer, på att i så stor utsträckning som möjligt locka fram ogräsen och bekämpa dem via flamning, precis före kulturväxtens uppkomst. Ogräsbekämpning genom handrensning är den helt dominerande kostnaden vid odling av sådda ekologiska grönsaker. Därför har fältförsök, för att minska handrensningsbehovet, utförts i samarbete med odlarna inom projektet. Utformningen av försöken utgick ifrån odlarnas erfarenheter och kunskaper om metodernas möjligheter och begränsningar. Studier har genomförts för att bekämpa ogräset både före och efter morötternas uppkomst. Orsaken till detta är att vid tidigt sådda kulturer finns det inte så mycket tid till att bekämpa ogräsen före sådden, t.ex. genom falska såbäddar och fördröjd sådd. De metoder som har studerats och utvecklats i projektet är framför allt: Täckning av marken med fiberduk före morotssådden för att locka fröogräsen till attgro tidigare på våren. Duken kombinerades falska såbäddar, fördröjd sådd och medflamning strax före grödans uppkomst. Falska såbäddar på upphöjd bädd med en modifierad långfingerharv. Selektiv harvning inne i morotsraden strax före handrensningen. Sådd i "mörker" via övertäckta såaggregat.Fiberduk i kombination med falska såbäddar före sådd av morot ger en större reduktion av antalet ogräs vid tiden för handrensning, jämfört med falska såbäddar utan fiberduk. Utan fiberduk är det effektivare med två falska såbäddar, jämfört med en falsk såbädd. Med fiberduk resulterade längden den på den fördröjda sådden, i detta fall 6-19 dagar, inte i någon skillnad i antalet ogräs vid tiden för handrensning. Ett försök med falska såbäddar på upphöjd bädd genomfördes med en modifierad långfingerharv utan att de upphöjda bäddarnas form påverkades negativt av de falska såbäddsharvningarna. En falsk såbädd reducerade antalet ogräs med knappt 30 %, medan två falska såbäddar reducerade antalet ogräs med drygt 40 %, jämfört med den obehandlade kontrollen utan falska såbäddar. Selektiv harvning inne i morotsraden har en potential att minska antalet ogräs med 40-50 %. Den selektiva harvningen i raden förutsätter att den föregås av en effektiv flamning vid grödans uppkomst. Erfarenheterna från försöken visar att den selektiva harvningen bör utföras när morotsblasten är 4-5 cm hög och vid max 2 km/h körhastighet. För att minska antalet ogräs i växande gröda vid handrensningstillfället kan sådd ske med metoder där ljusinduceringen av ogräsfrö i markens översta skikt undviks. Detta kan ske genom sådd i "mörker" via övertäckta såaggregat i fullt dagsljus, vilket gav 25-35 % lägre antal ogräs vid tiden för handrensningen.
|
|
| 16. |
- Hansson, David, et al.
(författare)
-
Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper – resultat från ett fältförsök 2017
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2017 genomfördes ett fältförsök med fokus på olika sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper när de odlades i renbestånd och i samodling med luddvicker. Mellangrödorna såddes i början av juli och var ogödslade resp. gödslade med 40 kg ammoniumkväve per ha. Försöket var placerat på en lätt sandjord på Norra Åsum vid Kristianstad i Skåne. Ett viktigt resultat från försöket är att fröogräsen på försöksfältet kunde kontrolleras på ett effektivt sätt av mellangrödorna (bovete, facelia, hampa och oljerättika) när de såddes i början av juli, och då förfrukten var vårkorn skördad som helsäd. Effekten mot fröogräsen förstärktas betydligt om de samodlas med luddvicker och är ogödslade. Dessa positiva erfarenheter rörande sommarmellangrödornas möjlighet till ogräskontroll, kan tillämpas i praktiken redan under 2018 på ekofokusarealer, eftersom Jordbruksverkets regler föreskriver att minst två mellangrödor enligt Jordbruksverkets lista. Mer detaljerat visar resultatet att de tidigt sådda mellangrödorna bovete, facelia, hampa och oljerättika, skall samodlas med luddvicker och vara ogödslade för att ge bra ogräsbekämpningseffekt. Gödsling av sommarmellangrödorna i renbestånd, med 40 kg ammoniumkväve per hektar, resulterade generellt i något fler ogräs. Samma resultat erhölls i försöket på Norra Åsum under 2016. Allra bäst effekt mot ogräsen under 2017 fick vi när bovete alt. oljerättika är ogödslade och samodlade med luddvicker. Vid avläsningstillfället den 5 oktober fanns endast 0,5 g ogräs (ts) per m² = 5 kg ogräs (ts) per ha. Samtidigt fanns endast ca 10 ogräs per m² när oljerättika var ogödslad och samodlad med luddvicker. Ogödslad luddvicker i samodling med bovete, honungsört/facelia resp. hampa hade också få ogräs, 20-30 ogräs per m². Ett avvikande resultat från dessa generella slutsatser är att facelia i renbestånd ger betydligt bättre ogräsbekämpningseffekt, både i form av låg ogräsvikt och litet antal ogräs per m², när den gödslas med ca 40 kg ammoniumkväve per ha, jämfört med när den är ogödslad. Efter gödsling gav facelia minst samma bekämpningsresultat som de andra tre mellangrödorna i renbestånd, oberoende om dessa var ogödslade eller gödslade. För att kunna dra ännu mer generella slutsatser rörande sommarmellangrödors möjlighet till att bekämpa ogräs i växtföljder med jordbruks- och trädgårdsgrödor, behöver ytterligare försök göras, där olika samodlade mellangrödor i enlighet med Jordbruksverket regler etableras vid olika tidpunkter, från början av juli till slutet av augusti. Nya försök behöver göras, eftersom etablering av sommarmellangrödor i början av juli månad begränsar vilka kulturer (t.ex. färskpotatis och tidig morot) som de kan kombineras med. En senare etablering av mellangrödorna ökar möjligheterna till kombinationer med fler huvudgrödor, som kan ingå i växtföljder med grönsaker, matpotatis, raps och spannmål.
|
|
| 17. |
- Hansson, David, et al.
(författare)
-
Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper - resultat från två fältförsök 2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2016 genomfördes två fältförsök med fokus på olika sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper samt dess biomassaproduktion. Ett av försöken var placerat på Norra Åsum vid Kristianstad i Skåne och det andra på Lilla Böslid vid Laholm i Halland. De sommarmellangrödor som hade bäst ogräskonkurrerande egenskaper på de båda försöksplatserna var oljerättika, facelia och bovete, medan sudangräset var sämst på att konkurrera med ogräset. På Norra Åsum hade även hampa samt hampa i samodling med luddvicker lika bra ogräskonkurrerande effekt som oljerättika, facelia och bovete. Hälften av parcellerna gödslades med kväve på båda försöksplatserna. På Norra Åsum var det generellt fler ogräs i de gödslade leden. Förhållandet var det motsatta på Lilla Böslid där ogräsfloran dominerades av åkerspergel. I de gödslade leden på Norra Åsum fanns det ett svagt samband mellan ogräsets torrvikt och sommarmellangrödornas torrvikt. Ju större sommarmellangrödans biomassa var desto lägre blev ogräsvikten. Sommarmellangrödorna, som alla såddes den 20 juli på Norra Åsum, gav största skörden då de skördades den 13 oktober (85 dagars kulturtid). Sudangräs i kombination med luddvicker gav dock en större skörd den 7 november (110 dagars kulturtid). I de gödslade leden på Norra Åsum med 41 kg ammoniumkväve per ha i form av biogödsel (rötrest) gav hampa den signifikant högsta mängden biomassa (4,2 ton ts/ha), medan gödslat sudangräs resp. bovete gav den lägsta biomassan (2,9 ton ts/ha) i mitten av oktober. Gödslad oljerättika jämfört med ogödslad oljerättika ökade skörden 2,3 gånger, från 1,4 till 3,3 ton ts/ha. I de ogödslade leden gav hampa i kombination med luddvicker den signifikant högsta skörden (3,8 ton ts/ha). Slutsatsen från försöken under 2016 med sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper är följande: Oljerättika, facelia, bovete och hampa samt hampa i kombination med luddvicker har förutsättningar att konkurrera bra mot ogräs på lättare sandjord. Detta under förutsättning att mellangrödorna etablerar sig bra och att de har en god tillväxt under sommaren och hösten. Gödsling av sommarmellangrödorna med ca 40 resp. ca 50 kg kväve per ha resulterade generellt i fler ogräs på Norra Åsum, och färre på Lilla Böslid där ogräsfloran dominerades av åkerspergel. Detta resultat visar att ytterligare försök med sommarmellangrödors ogräskonkurrerande egenskaper behöver genomföras för att fastslå gödslingens påverkan på ogräseffekten och mellangrödans biomassaproduktion under olika årsmåner, markförhållanden etc.
|
|
| 18. |
- Johansson, Eva, et al.
(författare)
-
Economically Viable Components from Jerusalem Artichoke (Helianthus tuberosus L.) in a Biorefinery Concept.
- 2015
-
Ingår i: International Journal of Molecular Sciences. - : MDPI AG. - 1422-0067 .- 1661-6596. ; 16:4, s. 8997-9016
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Biorefinery applications are receiving growing interest due to climatic and waste disposal issues and lack of petroleum resources. Jerusalem artichoke (Helianthus tuberosus L.) is suitable for biorefinery applications due to high biomass production and limited cultivation requirements. This paper focuses on the potential of Jerusalem artichoke as a biorefinery crop and the most viable products in such a case. The carbohydrates in the tubers were found to have potential for production of platform chemicals, e.g., succinic acid. However, economic analysis showed that production of platform chemicals as a single product was too expensive to be competitive with petrochemically produced sugars. Therefore, production of several products from the same crop is a must. Additional products are protein based ones from tubers and leaves and biogas from residues, although both are of low value and amount. High bioactive activity was found in the young leaves of the crop, and the sesquiterpene lactones are of specific interest, as other compounds from this group have shown inhibitory effects on several human diseases. Thus, future focus should be on understanding the usefulness of small molecules, to develop methods for their extraction and purification and to further develop sustainable and viable methods for the production of platform chemicals.
|
|
| 19. |
- Johansson, Eva, et al.
(författare)
-
Industrihampa för produktion av bioetanol : en ekonomiskt lönsam produktion?
- 2015
-
Ingår i: LTV-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Samhället av idag står inför stora utmaningar. Höga koldioxidhalter i atmosfären, smältande isar vid våra poler, plastberg som flyter omkring i haven, föroreningar av luft, mark och vatten, ökad population osv. Ytterligare ett problem är att den fossila oljan håller på att ta slut. Vi behöver alltså hitta hållbara lösningar, som sparar på jordens resurser, som bidrar till en hållbar livsmedelsförsörjning och som samtidigt bidrar till en modern livsstil med hög levnadsstandard. Biomassa från växter lyfts fram på många sätt som framtidens lösning. Biomassa ska ge hållbara drivmedel, kemikalier, material etc. och har potentialen att bidra med detta. Syftet med detta projekt var att undersöka om industrihampa kan användas för framställning av bio-drivmedlet etanol och om användandet av hampa för detta ändamål var ekonomiskt lönsamt. Resultaten visade att förbehandlingen av hampan innan jäsningen till etanol var den faktor som spelade störst roll för etanolutbytet och därmed för lönsamheten av etanolproduktionen från hampa. Förbehandling av hampan med 1% svavelsyra vid 180oC ledde till den största etanolavkastningen. Denna förbehandling ledde också till ett positivt ekonomiskt resultat för användning av hampa för etanolproduktion. Projektet testade också om ekologisk eller konventionell produktion av hampa påverkade det ekonomiska utfallet av hampaproduktion för etanolproduktion, men fann endast en liten skillnad beroende på skillnad i maskinkostnader.
|
|
| 20. |
- Prade, Thomas, et al.
(författare)
-
Impact of Harvest Date and Cutting Length of Grass Ley and Whole-Crop Cereals on Methane Yield and Economic Viability as Feedstock for Biogas Vehicle Fuel Production
- 2019
-
Ingår i: Bioenergy Research. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1939-1234 .- 1939-1242. ; 12:1, s. 137-149
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Grass ley and whole-crop cereals used for biogas production are often finely chopped for subsequent ensiling and anaerobic digestion. Chopping can impact not only ensiling stability, digestibility and risk of process hick-ups in the digester but also harvesting capacity and fuel consumption. Based on field experiment data, the aim of this study was to investigate how three different nominal cutting lengths in the range of 3.5 mm to 12.5 mm impact methane yield and economic viability of grass ley and whole-crop cereals used as biogas substrate. A shorter cutting length affected the specific methane potential differently for the different crops, + 14 to − 25%. In biogas vehicle fuel production, balancing the additional energy and economic costs for shorter cutting length required an increased methane potential of less than 1% and 3%, respectively. As long as a decrease in cutting length increased the methane potential, the energy balance and economic result improved, despite higher energy inputs. However, mechanisms behind the impact on methane potential deserve further attention. In conclusion, we have shown that it is economically viable to produce methane gas, as a vehicle fuel, from several agricultural crops grown in the south of Sweden, i.e. grass ley and whole-crop rye and wheat, when they are harvested/chopped with a forager, ensiled as biogas feedstocks and processed to methane gas in a large-scale biogas plant.
|
|
