| 33851. |
- Skagius, Peter, 1986-, et al.
(författare)
-
Den konstanta oron [The constant anxiety] : Barns och ungas psykiska ohälsa i svensk dagspress 1968–2008 [Child and young peoples mental illness in the Swedish daily press 1968-2008]
- 2020
-
Ingår i: Scandia. - Lund, Sweden : Scandia. - 0036-5483. ; 86:2, s. 32-59
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the last decade, poor mental health among children and young people has been a recurrent topic of discussion in Swedish media. These discussions have predominately been characterized by both a dystopic tone and a presentism that, combined, has led to a framing of the situation as worse than ever and in need of immediate solutions. Based on an analysis of articles in Swedish daily newspapers from 1968 to 2008, we show in this article that alarming articles on the mental health of Swedish children and young people have, in fact, appeared frequently throughout these four decades and that these articles, regardless of year of publication, presented similar statistics over how many children and young people suffered from poor mental health. Alarms and concerns about the poor mental health of children and young people thus have a longer history than what is often claimed by contemporary actors. Nevertheless, we could also discern several important shifts over the years. In the early decades, the discussions revolved around the concepts of psychological disorders and psychological problems, while poor mental health became central during the latter part of the time period. However, more specific psychological and psychiatric terms, such as anxiety and psychosomatic symptoms, were more stable and did not really change to any significant extent over the years. Moreover, the set of actors involved in the discussion expanded and diversified over time, with civil society organizations in particular taking a more prominent place. To conclude, we argue that the consensus and consistency among the actors over time may be due to how the issue was framed in quantitative, descriptive and epidemiological terms, as this avoided any theoretically charged debates over the etiology and categorization of disorders, a question that has otherwise had a quite turbulent history in child psychiatry and psychology and which has divided experts and professionals. The discussions have also offered certain self-understandings to the public, including a normalizing conception of poor mental health presenting such problems as a transient condition that could possibly afflict any child or young person.
|
|
| 33852. |
- Skagius, Peter, 1986-
(författare)
-
Do not worry: A psychologist’s figurations of the child in a Swedish advice column, 2003-2008
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Psychological and psychiatric experts have historically been important for defining, theorizing and intervening in childhood matters. Their expertise has not only been disseminated through clinical encounters, it has also increasingly been spread via popular-scientific materials such as books, magazines and newspapers. Yet such material is often neglected in social and historical analyses of psychology and psychiatry (Thomson, 2006). In this paper I analyze an advice column published during the mid-2000s in the Swedish parenting magazine Vi Föräldrar (We Parents). In the column questions sent in by readers were answered by the child psychologist Malin Alfvén, a by the Swedish public well-known expert that has published several books on children’s development as well as on parenthood.Drawing on Child Studies and Science and Technology Studies, I show how there was a distinct lack in the column of childhood medicalization and parental determinism (cf. Clarke, 2011; Lee, 2014; Stearns, 2003). The psychologist instead “downgraded” the seriousness of the issues raised by letter-writers by framing these as transient, natural and rather unproblematic parts of children’s development.In doing this, the psychologist figured the child in four diverging ways that each could explain aspects of children’s behavior: the child as being one of several kinds of children; as going through phases and ages; as knowing what’s best for itself; and as being unique. To conclude, I discuss the implications of these partly noncoherent (Law et al., 2014) figurations for how to understand the circulation of scientific knowledge between the expert and the Swedish public.
|
|
| 33853. |
- Skagius, Peter, et al.
(författare)
-
Professional reinventions : Swedish psychologists, 1990-2010
- 2016
-
Ingår i: History of Psychology. - : American Psychological Association (APA). - 1093-4510 .- 1939-0610. ; 19:4, s. 274-297
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Since the early 20th century, the Swedish psychology profession has undergone several changes in its essential tasks, epistemological foundations, and social roles. These changes occurred through an ongoing “tuning” with Swedish society, in which the profession strove to appear relevant to society’s concerns and problems as well as enroll others to share the profession’s goals and aims. Studying the history of the profession can thus shed light on the changing definitions and contours of the psychology profession itself as well as on the organization of the society in which it acts. This article examines the history of the Swedish psychology profession from 1990 to 2010, through an analysis of the discussions and debates taking place in the Swedish Psychological Association’s journal. The analytical framework used draws on work done within actor–network theory and science studies. We argue that the profession’s institutional connections, defining tasks, epistemological underpinnings, and social position have changed in major ways during these 2 decades. Overall, as a result of an increasingly felt insecurity, the profession has turned outward and tried to find new ways to legitimize itself to politicians, the media, patients, and customers through means such as a more economized vocabulary and novel forms of empirical research. These changes have led to a more socialized profession, now more closely tuned to other actors in Swedish society, leading to conflicts within the profession over whether this is an opportunity to better control their own destiny or if it will lead to a loss of autonomy.
|
|
| 33854. |
- Skagius, Peter, 1986-, et al.
(författare)
-
Psykisk ohälsa eller bara livet? : Ungas egna beskrivningar av psykisk ohälsa i en internetbaseradstödverksamhet organiserad av och för ungdomar
- 2018
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X. ; 95:5, s. 568-576
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Föreliggande artikel berör Tilia, en ideell internetbaserad verksamhetsom organiseras av ungdomar och unga vuxna med egen erfarenhet avpsykisk ohälsa. Tilia riktar sig till andra unga som kämpar med sitt psykiskamående och har som ambition att komplettera den formella vården. Dennaartikel fokuserar på hur ungdomars psykiska ohälsa beskrivs på Tilia.se isyfte att närmare studera den språkliga repertoar om psykisk ohälsa sompresenteras på hemsidan. Analysen visar hur de ungas beskrivningarav psykisk ohälsa präglas av ett fritt användande av psykologiskt ochpsykiatriskt expertspråk och en ”normalisering” av olika känslor, somkontrast till det vuxna (expert)samhällets normer och krav. Vidare betonasden stödsökandes egen agens och ungas behov av att bli lyssnade på.
|
|
| 33855. |
|
|
| 33856. |
- Skarin, Anna, et al.
(författare)
-
Renar, renskötsel och vindkraft : Vinter- och barmarksbete
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie var att studera hur vindkraftutbyggnad påverkat renars val av betesområde och rörelsemönster och renskötseln under vinterbetessäsongen samt under barmarkssäsongen. Våra studier har innefattat vinterbetesområden i Mittådalen sameby (Glötesvålens vindkraftsanläggning) och Tåssåsen sameby (Mullbergs vindkraftsanläggning), och barmarksområden (året-runt-markerna) i Malå sameby (Jokkmokksliden, Storliden, Ytterberg och Åmlidens vindkraftsanläggningar). Arbetet med den här rapporten har genomsyrats av en samproduktion av kunskap tillsammans med de renskötare som varit berörda av de vindkraftsetableringar vi studerat. Vårt arbetssätt har utgått från en kombination av kunskapsinhämtning från den traditionella och kvalitativa kunskapen hos samebymedlemmarna, i linje med Akwé: Kon Guidelines och från kvantitativa analyser av GPS-data från renar i relation till olika omvärldsfaktorer. Detta har gett oss möjligheten att skapa en mångfasetterad och komplex förståelse av hur renen och renskötseln påverkas av vindkraftsutbyggnad. Renskötarnas kunskap har varit essentiell för att förstå hur renskötseln påverkas av utbyggnaden och den har utgjort grunden för att tolka GPS-data från renarna. I alla studieområden har vi analyserat GPS-data från tiden före etablering av vindkraft, under byggfas och under driftsfas. Renskötarnas information om renskötselstrategier har varit nödvändig för att avgöra vilka positioner som representerar renarnas egna beslut och val av betesområden, vad som representerat renskötarens beslut och val, eller vad som representerat en kombination av både renens och renskötarens beslut och val.I den kvalitativa analysen har vi diskuterat och arbetat med renskötarna genom att organisera fokusgruppsmöten och intervjuer där vi diskuterat renskötseln, hantering av renarna, vilka faktorer som påverkar renen och renskötseln, samt väder- och snöförhållanden. Dessa möten har transkriberats och materialet har delats med deltagarna. Vi har också samlat in information från dagböcker och anteckningar som renskötarna har delat med sig av.Den kvantitativa analysen baserades på GPS-data för beräkning av habitatvalsmodeller och analyser av renarnas rörelsehastighet. Data var tillgängligt genom samebyarnas egen märkning av renar med GPS-halsband och genom tidigare forskningsprojekt (Malå sameby). Positioner från djur utrustade med GPS-halsband tillsammans med rumsliga och tidsbundna miljöfaktorer utgjorde grunden i beräkningar av hur renarna valde eller undvek områden och om detta förändrades i och med etableringen av vindkraft. Vi definierade vinterbetessäsongen för Mittådalen och Tåssåsen samebyar, för åren 2008–2018 respektive 2008–2019, från den tidpunkt när renarna flyttades ner till vinterbetet fram till att de flyttade tillbaka till kalvningsområdet på våren. Byggfasen för respektive anläggning pågick under åren 2012–2014 respektive 2013–2014. I Malå sameby analyserades GPS-data för åren 2008–2011 och 2015–2018 och där pågick byggfasen under 2010–2011 (Åmliden 2011–2012). Vi analyserade data från den tidpunkt när renarna flyttade upp till året-runt-betesområdet i slutet av april fram till höstskiljningen i november när de flyttade österut igen till vinterbetesområdet. Vi delade in barmarkssäsongen i kalvnings-, sommar- och höstperiod och analyserade habitatval på regional (renens val av hemområden inom säsongsbetesområdet) och intermediär skala (renens val av betesområde inom hemområdet), och renarnas rörelsehastighet vilket gav ett relativt mått på betesro. Vi analyserade hur habitatval och rörelsehastighet varierade i relation till olika omvärldsfaktorer, som avstånd till eller ljudnivå från vindkraftverken, avstånd till allmän och enskild väg, kraftledning, gruva (Malå sameby), skoter- eller vandringsleder, topografi (höjd över havet, lutning, och sluttningens riktning och läge i terrängen), ägoslag (marktyp), vinterbetesförhållande och etableringsfas för vindkraft.Resultaten från våra analyser visade att renar och renskötsel påverkades negativt av vindkraftutbyggnad. Graden och arten av påverkan varierade över året och med respektive områdes övriga förutsättningar. Vintertid påverkades renskötselarbetet och möjligheten till att utnyttja betesmarkerna. I Mittådalen sameby innebar etableringen av vindkraft på Glötesvålen i kombination med påverkan från skogsbruket att det var svårt att nyttja området. Det ledde till att samebyn inte fann det lönsamhet att försöka nyttja det annars utmärkta betesområdet på Glötesvålen. Detta område var tidigare speciellt viktigt under vintrar med svåra snöförhållanden. I Tåssåsen sameby hade renskötarna inte möjlighet att undvika området där Mullbergs vindkraftsanläggning etablerades, eftersom området ligger centralt inom en vintergrupps betesområde. Här ledde vindkraftutbyggnaden till ökade problem speciellt under vintrar med svåra betesförhållanden, vilka också var vanligast efter att vindkraften etablerats. Analyserna av GPS-data från dessa två områden visade att renarna inte undvek vindkraftsanläggningarna, men renarnas förväntade ökning i användning av höglänta områden under svåra snöförhållanden var betydligt lägre (45 %) på Mullberg jämfört med närliggande berg. Samtidigt ökade antalet påkörda renar på de större allmänna vägarna i närheten av anläggningen. Under driftsfasen blev det också svårare att hantera renarna i samband med att rovdjursförekomsterna i området ökade.Under barmarkssäsongerna kalvning-, sommar- och höstperioderna i Malå sameby visade analyserna av GPS-data på en stor variation i hur vindkraftsetableringarna påverkade renarna. Jämfört med tiden före byggfas undvek renarna vindkraftsanläggningarna under kalvnings- och höstperioden under driftsfas, men inte under sommarperioden. Minskningen var mest markant i myrområden där renarnas användning minskade med i genomsnitt 34 % respektive 21 % 3 km från vindkraftsanläggningarna under kalvnings- respektive höstperioden, medan de ökade användningen av myrar med 22 % vid 3 km under sommarperioden. Renarnas förändrade beteende mellan de olika barmarksperioderna visade på en plasticitet (eller avvägning) i beteendet där de verkade söka efter det bästa tillgängliga betesområdet. Bytesdjur, som renar, gör ofta avvägningar mellan vad som är minst farligt, eller stressande för dem. För renarna kan valet stå mellan risken att få sin kalv tagen av en björn eller att bli ansatt av insekter. Detta ledde till att renarna antingen undvek (kalvningsperioden) vindkraftsanläggningarna för att bättre upptäcka björnar eller att de faktiskt använde områden nära anläggningarna för att slippa bli angripna av parasiter (sommarperioden).I vinterbetesområdena analyserade vi hur ljudnivå från vindkraftverken påverkade renarnas habitatval på intermediär skala (landskapsskala), och i samtliga studieområden analyserade vi om det påverkade renarnas betesro (rörelsehastighet). Sammantaget visade analyserna att ljudnivån från vindkraftverken påverkade renarnas habitatval och betesro negativt, men att påverkan varierade med vegetationstyp och förekomsten av rovdjur. I Tåssåsen visade analyserna att renarna vistades i områden där ljudnivån var högre från vindkraftsverken när tätheten av varg var högre. När tätheten av järv var högre minskade de användningen av områden där ljudnivån var högre. Oavsett förekomst av rovdjur ökade renarna rörelsehastigheten (sämre betesro) med ökad ljudnivå från vindkraftverken, och när rovdjurstätheten var lägre ökade den mer. Exempelvis ökade rörelsehastigheten med 24 % (0,18 km/12 h) om ljudnivån ökade från 0 dB till 40 dB, och 34 % (0,30 km/12 h) om ljudnivån ökade till 60 dB vid relativt låg järvtäthet. Under sommar- och höstsäsongen hade renarna i Malå sameby högre rörelsehastighet när ljudnivån från vindkraftverken var högre samtidigt som tätheten av björn var högre. Faktorerna ljudnivå från vindkraftsverken och avstånd till vindkraftverken var korrelerade och genom modellselektion valde vi den variabel som var bäst anpassad till data för respektive område och tidsperiod. I Mittådalen under vintern och i Malå under kalvningsperioden, gav avstånd till vindkraftverken en bättre modell och visade att renar som var närmare vindkraftverken hade sämre betesro. I Mittådalen samvarierade avstånd till vindkraft med rovdjurtäthet och rörelsehastigheten ökade nära vindkraftverken när järvtätheten var lägre.Sammanfattningsvis visar omfattningen av de studerade områdena, mängden och tidsintervallet av insamlade GPS-data, bidraget från renskötarna och de statistiska analyserna i den här rapporten (och även tidigare resultat) på viktiga frågor som bör beaktas i den storskaliga planeringen av vindkraft i Sverige. Våra analyser och resultat visar att de kumulativa (samlade) effekterna av vindkraft och annan markanvändning i kombinationen med stora variationer i väderlek vintertid och andra naturliga påverkansfaktorer som rovdjursförekomst, ger en komplex påverkan på renar och renskötsel som är sammanflätade med de beslut som renskötarna tar. Det mest uppenbara problemet vi identifierade med vindkraft i vinterbetesområdena var att etableringarna sker i höglänta områden där det också ofta är högre topografisk variation. Sådana höglänta områden är speciellt viktiga för renskötseln under svåra vinterbetesförhållanden, vilka blir allt vanligare i och med klimatförändringarna. Renskötseln kan därigenom ses som dubbelt drabbade av klimatförändringarna, dels blir de svåra vintrarna alltmer frekventa och dels sker den förnybara energiproduktionen som ska avhjälpa klimatförä
|
|
| 33857. |
- Skarin, Frida, et al.
(författare)
-
Increasing Students' Long-Term Well-Being by Mandatory Intervention : A Positive Psychology Field Study
- 2020
-
Ingår i: Frontiers in Psychology. - : Frontiers Media S.A.. - 1664-1078. ; 11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Is it possible to help students experience increased well-being that proceeds by volitional actions from mandatory participation in interventions? The aim of this field study was to better understand the influence of expectancy, motivation, and well-being experiences during a positive activity intervention on long-term behavior change and long-term well-being. The study included 59 students enrolled in a course that included choosing a positive activity that they would plan for and implement in their lives for 6 weeks. The participants answered questionnaires before (pre-measure) and after the intervention (short-term measure), as well as an unannounced follow-up questionnaire 6 months later (long-term measure). Overall, the results indicate the importance of coexisting intrinsic motivation and high expectancy in the outcome and that the key driver of sustained volitional behavior change and experiencing long-term increased well-being is to experience increased well-being during the intervention. The results of the study show that it is possible to help students experience increased well-being that proceeds by volitional actions. The study shows that a mandatory positive activity intervention, including free choice of activity and course of action, can induce new long-term behaviors and long-term increased well-being.
|
|
| 33858. |
- Skarin Frykman, Birgitta, 1941
(författare)
-
Varför Glömskan?
- 2012
-
Ingår i: Glömskan - värd att minnas. Red. Bo Lindberg. - Göteborg : Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället. - 9789198042009 ; , s. 7-12
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 33859. |
- Skarlatidou, Artemis, et al.
(författare)
-
User experience of digital technologies in citizen science
- 2019
-
Ingår i: JCOM - Journal of Science Communication. - 1824-2049. ; 18:01
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The growing interest in citizen science has resulted in a new range of digital tools that facilitate the interaction and communications between citizens and scientists. Considering the ever increasing number of applications that currently exist, it is surprising how little we know about how volunteers interact with these technologies, what they expect from them, and why these technologies succeed or fail. Aiming to address this gap, JCOM organized this special issue on the role of User Experience (UX) of digital technologies in citizen science which is the first to focus on the qualities and impacts of interface and user design within citizen science. Seven papers are included that highlight three key aspects of user-focused research and methodological approaches. In the first category, "design standards", the authors explore the applicability of existing standards, build and evaluate a set of guidelines to improve interactions with citizen science applications. In the second, "design methods", methodological approaches for getting user feedback, analysing user behaviour and exploring different interface designs modes are explored. Finally, "user experience in the physical and digital world" explores crossovers with other fields to improve our understanding of user experiences and demonstrate how design choices not only influence digital interactions but also shape interactions with the wider world.
|
|
| 33860. |
- Skarp, Sara, et al.
(författare)
-
Exploring pandemic holiday practices: Meaning, experience and aspiration
- 2024
-
Ingår i: Annals of Tourism Research Empirical Insights. - 2666-9579. ; 5:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- During Covid-19 holiday travel became shorter in distance and more surface-based, presenting an unusual opportunity to explore people's experiences of less carbon-intensive holiday travel. In this paper, survey and interview data are used to investigate pandemic holiday practices, exploring how meanings and aspirations relate to travel distance and mode. The findings illustrate the complexity of modal shift and air travel reductions. Despite showing that many people gained experience in surface-based travelling during Covid-19, we also show that what is a satisfying holiday experience can be achieved to differing degrees with short-distance or flight-free travel. Therefore, changing travel demand requires exploring how ‘proper’ holiday experiences could be provided domestically, and how shared ideas about what a holiday entails can be altered.
|
|
