| 41. |
- Nylander, Ola, 1957
(författare)
-
Bygg ett bostadshus med dina vänner
- 2016
-
Ingår i: Göteborgs Posetn. ; :20160127, s. 2-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kooperativt byggande utvecklades under 1920-talet och bygger på insikten om att efterfrågan och behov av en bostad inte är samma sak. Under 1910- och 20-talet hade arbetare och mindre bemedlade fått nog av trångboddhet och dåliga bostäder, det som marknaden erbjöd. Behovet menade man var att ”moderna bekvämligheter inte var en lyx ouppnåelig för den som hade kroppsarbete.”1923 startade HSB och började bygga bostäder kooperativt, för de egna medlemmarnas behov. Genom att bygga i egen regi kunde onödiga kostnader i form av vinst till giriga spekulationsbyggmästare undvikas. Det gav ökat utrymme för kvalitet och ökad standard. Under 1920-talet introducerade HSB badrum, sopnedkast och moderna kök sina bostäder. 2016 är Byggemenskaper en motsvarighet till HSBs bostadsbyggande under 1920-talet. Byggemenskaper är ett smart sätt att bygga billiga bostäder, med hög kvalitet och samtidigt kapa kostnader i byggandet. I en byggemenskap går ett par familjer samman och bygger gemensamt ett flerbostadshus. De boende har kontrollen över projektets alla delar. Byggemenskaper innebär att vinsten inte tillfaller ett byggbolag utan istället till största delen kommer de boende tillgodo i form av lägre hyror. Då vinsterna i dagens bostadsbyggande ligger på 30% finns det gott om marginaler.
|
|
| 42. |
- Nylander, Ola, 1957
(författare)
-
En ny stad växer fram
- 2016
-
Ingår i: Göteborgs posten. ; :20160619, s. 2-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 1806 upphörde Göteborg att vara en fästning. De 7-8meter höga murarna hade tagit 100 år att bygga och skyddade sen staden i ytterligare 100 år. Mot slutet av 1700-talen blev fästningen allt med omodern och underhållet kostade stora summor. 1807 började rivningsarbetet. Fästningen var enorm och arbetet tog drygt 50 år. Fästningen upptog 1,5 gånger så stor yta som själva staden den skulle skydda och rivningen av innebar att Göteborg fick yta att växa på. Rivningarna började vid Kungsportsplatsen och Drottningtorget. Fästningen revs ned till gatunivå. De murar som nu är vallgravskaj var basen i de höga fästningsmurarna. I många andra städer med fästningar och vallgravar fyllde man bara igen vallgraven och byggde hus och vägar på marken. I Wien finns exempelvis den berömda gatan Ringstrasse som sträcker sig runt gamla stan och som anlades på den gamla fästningen. I Göteborg tog man istället ett unikt beslut att spara både vallgrav och skyddszon. 1809 anlades Alléparken där det förut var äng för fritt skotthåll. I parken anlades en parkgata ”3000 alnar lång”, vilket är knappt 2km. Den nya gatan döptes till Nya Allén då det redan fanns en Gamla Allén, ungefär på samma plats som dagens Södra Vägen. 1000 träd planterades längs Nya Allén, som var klar 1820. Inledningen av 1800-talet var bra år för Göteborg. Ostindiska kompaniet och det rika sillfisket var viktiga för utvecklingen. Ytterligare skjuts i ekonomin fick Göteborg genom Napoleons blockad mot England. Via Göteborgs hamn kunde England fortsätta bedriva handel vilket driftiga göteborgska köpmän gjorde stora vinster på. Under inledningen av 1800-talet fanns också en livlig byggverksamhet. Men det var inte enbart den ekonomiska blomstringen som var orsaken. 1800-talet inleddes med tre stora stadsbränder, 1802, 1804 och 1813. Inräknat bränderna under 1790-talet förstördes 750hus och nästan hela Göteborg innanför vallgraven drabbades. 1803 förbjöds trähus att byggas och efter branden 1813, då 100 hus i Östra Nordstaden brann ned, har Göteborg varit förskonat från stora bränder. Det Göteborg som växte fram efter bränderna var en stad med hus i klassisk stil. Stenhus i två till tre våningar, med ljusa putsade fasader eller gult tegel, och flackt lutande tak. Stadsarkitekten C W Carlberg ritade ett tvåvånings typhus som blev ett vanligt hus för hantverkare och handelsmän. I huset fanns ett magasin i en källarvåning, salubod i gatuplan och bostad på våning två. Inne på en djup och smal gård fanns bostäder för drängar, lärlingar, men också stall och olika förråd. Ett av få kvarvarande exempel finns på Kaserntorget 8 som byggdes 1805 alldeles efter stadsbranden, som bostad och verkstad för skräddaren N Carlsson. Många av de vackra tvåvåningshusen längs Korsgatan är byggda efter de stora bränderna. Exempelvis Korsgatan 22 som målarmästaren J Hedberg lät bygga 1813. Längre ned, på Korsgatan 15, byggde handelsmannen O Åberg sitt hus 1803. På Korsgatan 17 flyttade kopparslagaren P Klinkow in i ett nybyggt tvåvåningshus 1807. Mot hamngatorna byggdes större hus i tre våningar. Ett exempel är William Chalmers hus på Södra hamngatan 11. Det ritades av Carlberg och stod klart efter branden 1805. Huset med paradvåningen med fyra stora rum i fil mot Hamnkanalen är idag det enda kvarvarande gamla huset på Stora Hamnens södra sida. Chalmers var en av de skotska familjer som bosatte sig i Göteborg under 1700-talet. William Chalmers 1748-1811 var en ledande person i Ostindiska kompaniet och donerade pengar till Chalmers slöjdskola som startade 1829. Idag bor Chalmers rektor i det Chalmerska huset. 1808 slutade sillen att gå till. 1813 upplöstes Ostindiska kompaniet och nästan samtidigt upphörde Napoleons blockad. Det var hårda slag för Göteborgs ekonomi och landshövdingen, tillsammans med riksdagsmän från Göteborg bad om 1818 om statliga lån för att få ordning på den ”förlägenhet” staden hamnat i. Dom närmsta decennierna befann sig Göteborg i en djup svacka. Utvecklingen avstannade. Ytterligare en svår motgång var den koleraepidemi slog till 1834, då en tiondel av befolkningen dog, drygt 2000 personer.
|
|
| 43. |
- Nylander, Ola, 1957, et al.
(författare)
-
Filmstaden - erfarenheter av ett bostadsprojekt
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Filmstaden är en ny stadsdel som växer fram i norra Solna. Ut¬byggnaden sker på klassisk mark, där SF, från 1920-talet fram till slutet av 1960-talet, producerade film.Brunnberg & Forshed arkitektkontor fick 1996 i uppdrag att utreda möjligheterna till bostadsbebyggelse i Filmstaden. Kv Kasematten, med 85 lägenheter, är det första kvarteret i nya Filmstaden. Inflyttningen inleddes 2005. Filmstaden är ett bostadsprojekt som vi på Brunnberg & Fors¬hed arkitektkontor är stolta över. Det är ett projekt med hög målsättning och där vi haft många idéer om arkitekturens roll för upplevelsen av stadsmässighet och som värdeskapare. När Kv Kasematten stod klart var vi därför intresserade av hur våra idéer och ansträngningar för att skapa bra bostäder tagits emot av de som fl yttade in. Vi sammanfattade våra frågor i tre övergripande frågeställningar:• Stadsmässighet - vilka egenskaper måste finnas?• Varierar bostadens kvalitet med boende kostnaden?• Vilka arkitektoniska kvaliteter är viktiga för de boende?I undersökningen intervjuades 12 familjer och en enkät med 15 frågor skickades ut till samtliga boende i kvarteret. Vi har fått in svar från drygt 2/3 av de boende.Vi har mött övervägande nöjda boende. Arkitekturen är viktig för de boende. På vår sammanfattande fråga om den yttre miljön, fasader, gård och stadsmässighet fick vi exempelvis enbart positiva svar.
|
|
| 44. |
- Nylander, Ola, 1957, et al.
(författare)
-
Förtätning på Främlingsvägen
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken handlar om bostadsundersökningen av Främlingsvägen. Bostadsområdet ligger i stadsdelen Aspudden i Stockholm. Bebyggelsen består av den äldre delen som tillkom i början av 1940-talet. Området kompletterades och stod inflyttningsklart 2014. Anpassningen mellan gammalt och nytt stod i centrum för undersökningen. Men även de boendes åsikter om lägenheter, fasaduttrycket, de stora balkongerna var aktuella frågeställningar i undersökning.
|
|
| 45. |
- Nylander, Ola, 1957
(författare)
-
Göteborg behöver fler boulevarder
- 2016
-
Ingår i: Göteborgs-Posten (GP). - 1103-9345. ; :20160124, s. 2-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Göteborg ska växa genom förtätning. Det är politiker och planerare överens om. Göteborg måste också utvecklas från bilstad till gångstad. Då Göteborg är glest bebyggt finns gott om byggbar mark. En sådan resurs ligger dold i en enormt överdimensionerad trafikapparat. Ett arv från 1960-talets trafikplanering.Under 1950-talet fick många råd att köpa bil. Trafiken ökade och så gjorde även trafikolyckorna. 1968 började nya trafikregler SCAFT gälla. SCAFT är en förkortning av Stadsbyggnad Chalmers Arkitektur Forskningsgruppen för Trafiksäkerhet. Riktlinjerna i SCAFT gick ut på att skapa säker trafik och effektiva trafikflöden. Säkerhet skapades genom att skilja olika trafiktyper åt. Gående och cyklister på egna vägar och biltrafiken för sig. Viktigt var också att så lite som möjligt skulle störa bilförarens uppmärksamhet. Vägarna skulle vara raka och inga hus fick byggas nära trafiklederna. Noga uträknade skyddszoner vid sidan av gjorde att bullret inte skulle nå fram till bostäderna och störa. Trafikleder för snabb trafik byggdes från förorterna in till Göteborgs centrum. För att buller och avgaser inte skulle störa intilliggande bostadsområden omgärdades trafiklederna av breda grönområden. Med SCAFT minskade olyckorna snabbt. 2015 dog 275 personer i trafiken., vilket kan jämföras med 1313 omkomna 1966.
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
- Nylander, Ola, 1957
(författare)
-
Mer dialog med fler
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten MER DIALOG MED FLER har Chalmersforskaren Johanna Eriksson undersökt stadsbyggnadsdialogen i Hovås och en pågående dialogprocess i Fixfabriken, Majorna, Göteborg. Medförfattare är Ola Nylander, professor, Chalmers Arkitektur. 2016 och det är bostadsbrist i Sverige. En vanlig åsikt i bostadsdebatten är att förenklade byggregler kommer få fart på byggandet. Vi talar då om det regelverk som en gång kom till stånd för att säkra kvalitet i bostadens mått och funktioner. I februari föreslog Centerpartiet förenkling av plan- och bygglovsprocesser och förenklade regler för byggande. Skanska skriver – Den låga nyproduktionen beror på att regelverken och processerna kring byggande är många, långa och krångliga. Boverket har utarbetat förenklade regler för tillfälliga anläggningsboenden, som kommer gälla från 1 juli. Allt för att kunna bygga mer och fortare. Nya Hovås, en ny stadsdel växer fram i södra Göteborg, visar på motsatsen. HSB och den lokala entreprenören NSG, Next Step Group hade en vision om att bygga nya flerbostadshus i Hovås. Kollegor i branschen varnade för att försöka bygga i Hovås, som var känt för sina många och långdragna överklaganden. Men istället för att som vanligt komma med ett färdigt förslag bestämde sig HSB och NSG att först fråga medborgarna om deras åsikter. Några av de förslag som fördes fram av de boende i grannskapet var bättre och fler affärer, fikamöjligheter, bättre lekmöjligheter för barnen, smartare och säkrare trafiksituation. När HSB och NSG, tillsammans med Göteborgs stad, kunde utveckla sin vision genom att ta hänsyn till synpunkter och arbeta om i flera omgångar fanns inte många protester kvar mot nybyggnadsplanerna. Dialogprocesserna i Nya Hovås och Fixfabriken visar de möjligheter som finns inom gällande planeringsprocesser och regelverk. Genom att fråga först och agera sen, i dialogform, skapas möjligheter till en snabbare byggprocess med få som överklagar.
|
|
| 49. |
- Nylander, Ola, 1957
(författare)
-
Människan inomhus
- 2004
-
Ingår i: Den upplevelserika bostaden.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 50. |
- Nylander, Ola, 1957, et al.
(författare)
-
Nya svenskar - så använder vi våra bostäder
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nya svenskar – så använder vi våra bostäderär en av få undersökningar som gjorts medfokus på hur nya svenskar trivs i typiskasvenska miljonprogramslägenheter.Målsättningen var att studera hur brister iarkitekturen och i bostäderna påverkadeolika hushåll och i förlängningen om specifikaåtgärder kunde förbättra situationen.Undersökningen gjordes i Backa Röd, ettav alla ”utskällda” segregerade områden iGöteborg, ”där de som inte kan välja bostadhamnar när alla andra valt”.Under de fösta besöken var vi lite rädda. Detbrann bilar, ungdomar slogs med polisenm m. Vi skulle undersöka var i arkitekturenhaken fanns. Men vi mötte istället mer ellermindre nöjda boende som trivdes med bilfriagårdar, det naturnära läget, med sinagrannar och släkt som fanns nära. Vi hittadeinga direkta fel i miljonprogrammet, men enhel del kvaliteter. Även om det fanns bristerså var husen och lägenheterna mer genomtänktaoch betydligt bättre skötta än det vimött i tidigare undersökningar av bostäderfrån 1980-talet. Ingen av de boende vi träffadeled av segregation. Däremot upptäckte vi enhel del fördomar hos oss själva i vårt synsättpå Miljonprogrammet och dess invånare.Det är där förändringen måste börja.Bakom undersökningen Nya svenskar – såanvänder vi våra bostäder står Ola Nylander,professor i arkitektur vid Chalmers, ochAnna Braide Eriksson, konstnärlig lektor vidChalmers.
|
|
