| 69401. |
- Rydberg, Daniel
(författare)
-
Rödingrapport F-län : En sammanställning över storrödingens (Salvelinus umbla) situation i Jönköpings län
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sydsvenska bestånd av Storröding (Salvelinus umbla) förekommer naturligt på fyra platser i Jönköpings län. Under de senaste åren har flera undersökningar genomförts som syftat till att följa upp rödingbeståndens status. Denna rapport har som mål att sammanfatta situationen för rödingen i länets fyra sjöar; Vättern, Sommen, Ören och Mycklaflon genom att samla ännu ej publicerade rapporter från genomförda undersökningar på ett enda ställe. En stor del av materialet har under en längre tid funnits tillgängligt som internt arbetsmaterial, ett viktigt syfte med rapporten är därför att tillgängliggöra information för externa intressenter. Det opublicerade materialet omfattas till största delen av information om sjöarna Ören och Mycklaflon.
|
|
| 69402. |
- Rydberg, Daniel
(författare)
-
Vårsiklöja i Ören - Provfiske 2005 och 2006
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2005 och 2006 utförde personal från Länsstyrelsen tillsammans med medlemmar ur Örens fiskevårdsområde ett riktat nätprovfiske efter den rödlistade och nationellt fredade vårsiklöjan (Coregonus trybomi) i sjön Ören. Efter två inventeringsperioder båda förlagda till maj månad kunde ingen fångst påvisas. Totalt fångades 18 siklöjor, dock alla tillhörande den vanligare höstlekande arten Coregonus albula. Resultatet från inventeringen indikerar att den vårlekande siklöjan ej längre är förekommande i sjön Ören. I de sjöar där vårlekande siklöja på senare år kraftigt minskat eller helt försvunnit finns flera gemensamma nämnare. Främst är det sjöarnas näringsstruktur som ändrats till ett mer eutroft tillstånd. Detta i sin tur resulterar i ett minskat ljusinsläpp och högre syrekonsumtion på bottnarna. Även introduktionen av främmande arter har gjorts i samtliga sjöar där bestånden minskat, alternativt försvunnit (Finfo 2007:7). I Ören gjordes introduktioner av signalkräfta på 60-talet vilken i dagsläget är relativt talrik. Av övriga främmande arter återfinns också sutare, nors, gers och sarv vilka alla med största sannolikhet satts ut under 1900 talet. Även gös påträffas i sjön och vandrar troligen in från den närliggande sjön Bunn där arten introducerats och nu hyser ett livskraftigt bestånd. Eftersom ingen fångst av den vårlekande siklöjan gjordes under inventeringsperioden trots en relativt omfattande nätinsats är det i dagläget inte aktuellt med ytterligare uppföljande provfisken. Resultatet från denna studie skulle innebära att vårsiklöjan enbart förekommer på en plats i Sverige, sjön Fegen vilken gränsar mellan Jönköping, Västra Götaland och Hallands län. Med utgångspunkt från att endast en maskstorlek på näten nyttjades skulle detta eventuellt kunna ligga till grund för uppföljande undersökningar. Dock visar data från Fiskeriverket att den maskstolpe på 16 mm som nyttjades vid provfisket fångar siklöja i aktuellt storleksintervall från 14 till 19 cm. Av övriga fiskarter gjordes fångster av abborre, Perca fluviatilis, braxen Abramis brama, gers Acerina cernua, gädda Esox lucius, lake Lota lota, mört Rutilus rutilus, nors Osmerus eperlanus och sik, Coregonus lavaretus. Under senare tid har frågan ställts huruvida den vårlekande siklöjan ska betraktas som en egen art eller som två olika former som enbart skiljer sig morfologiskt. Både Fiskeriverket och Naturhistoriska riksmuseet har undersökt graden av genetiskt differentiering mellan C. albula och C. trybomi. Efter att ha studerat 300 individer från sjön Fegen drar Bo Delling, Naturhistoriska riksmuseet, slutsatsen att vårlekande bestånd troligen har uppstått oberoende av varandra i Sverige. Utifrån detta resultat är det i framtiden svårt att motivera den vårlekande siklöjan som egen art utan ska i stället ses som en ovanlig form av den vanliga höstlekande siklöjan Coregonus albula (Delling, personlig kommentar).
|
|
| 69403. |
- Rydberg, Daniel
(författare)
-
Värdefulla vatten i Jönköpings län. Emån och Mörrumsån
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 1999 antog Sveriges riksdag 15 nationella miljömål, ytterligare ett lades till 2005. Tillsammans utgör dessa 16 miljömål i dagsläget det styrmedel som beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. För att förtydliga och underlätta miljömålsarbetet utarbetades även nationella delmål. Delmålen totalt 72 stycken innehåller riktlinjer för hur de olika målen ska nås. Under 2004 påbörjades ett samarbete mellan Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Riksantikvarieämbetet för att tillsammans med länsstyrelserna, inom ramen för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, peka ut Sveriges värdefulla sjöar och vattendrag. Utpekandet ligger till grund för arbetet med skydd och restaurering enligt delmål 1 och 2 då dessa innebär att minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ska ha ett långsiktigt skydd senast år 2010 samtidigt som 25 % ska ha restaurerats. Föreliggande rapport beskriver arbetet med utpekandet av värdefulla vatten inom Jönköpings län. Totalt har 182 objekt (sjöar, vattendrag och delar av vattendrag) pekats ut som nationellt eller regionalt värdefulla ur natur respektive fiskesynpunkt. Underlagsmaterialet som lett fram till respektive utpekande är omfattande och grundar sig på flerårig kunskapsinhämtning om länets sjöar och vattendrag. I Jönköpings län finns 2152 sjöar med en total yta på cirka 3030 kvadratkilometer (enligt sjöregistret). Av dessa har 81 stycken pekats ut som värdefulla. De tio största sjöarna, varav alla utpekade, utgör 78 % (2368 kvadratkilometer) av den totala sjöytan. Medtaget i dessa siffror är Vättern (1856 kkvadratkilometer) som inklusive delarna utanför länet utgör 60 % av den totala sjöarealen. Exkluderas Vättern framträder att 65 % av sjöytan är utpekad som värdefull ur natur eller fiskesynpunkt. 646 kvadratkilometer eller 55 % är utpekat som värdefull både ur natur respektive fiskesynvinkel. Sjöytan värdefull enbart för fiske uppgår till 59 % och för natur 61 %. Förutom sjöar är även Jönköpings län berikat med ett flertal vattendrag. Den totala rinnsträckan på dessa vattendrag uppgår till hela 475 mil (enligt vattendragsregistret). Av denna sträcka har 55 mil pekats ut som särskilt värdefullt, värdefullt och potentiellt värdefullt ur fiskesynpunkt. Motsvarande siffror för objekt med höga naturvärden uppgår till 80 mil.
|
|
| 69404. |
- Rydberg, Daniel
(författare)
-
Värdefulla vatten i Jönköpings län. Motala ström
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 1999 antog Sveriges riksdag 15 nationella miljömål, ytterligare ett lades till 2005. Tillsammans utgör dessa 16 miljömål i dagsläget det styrmedel som beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. För att förtydliga och underlätta miljömålsarbetet utarbetades även nationella delmål. Delmålen totalt 72 stycken innehåller riktlinjer för hur de olika målen ska nås. Under 2004 påbörjades ett samarbete mellan Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Riksantikvarieämbetet för att tillsammans med länsstyrelserna, inom ramen för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, peka ut Sveriges värdefulla sjöar och vattendrag. Utpekandet ligger till grund för arbetet med skydd och restaurering enligt delmål 1 och 2 då dessa innebär att minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ska ha ett långsiktigt skydd senast år 2010 samtidigt som 25 % ska ha restaurerats. Föreliggande rapport beskriver arbetet med utpekandet av värdefulla vatten inom Jönköpings län. Totalt har 182 objekt (sjöar, vattendrag och delar av vattendrag) pekats ut som nationellt eller regionalt värdefulla ur natur respektive fiskesynpunkt. Underlagsmaterialet som lett fram till respektive utpekande är omfattande och grundar sig på flerårig kunskapsinhämtning om länets sjöar och vattendrag. I Jönköpings län finns 2152 sjöar med en total yta på cirka 3030 kvadratkilometer (enligt sjöregistret). Av dessa har 81 stycken pekats ut som värdefulla. De tio största sjöarna, varav alla utpekade, utgör 78 % (2368 kvadratkilometer) av den totala sjöytan. Medtaget i dessa siffror är Vättern (1856 kkvadratkilometer) som inklusive delarna utanför länet utgör 60 % av den totala sjöarealen. Exkluderas Vättern framträder att 65 % av sjöytan är utpekad som värdefull ur natur eller fiskesynpunkt. 646 kvadratkilometer eller 55 % är utpekat som värdefull både ur natur respektive fiskesynvinkel. Sjöytan värdefull enbart för fiske uppgår till 59 % och för natur 61 %. Förutom sjöar är även Jönköpings län berikat med ett flertal vattendrag. Den totala rinnsträckan på dessa vattendrag uppgår till hela 475 mil (enligt vattendragsregistret). Av denna sträcka har 55 mil pekats ut som särskilt värdefullt, värdefullt och potentiellt värdefullt ur fiskesynpunkt. Motsvarande siffror för objekt med höga naturvärden uppgår till 80 mil.
|
|
| 69405. |
- Rydberg, Daniel
(författare)
-
Värdefulla vatten i Jönköpings län. Västerhavet (Lagan, Nissan, Ätran och Göta älv)
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 1999 antog Sveriges riksdag 15 nationella miljömål, ytterligare ett lades till 2005. Tillsammans utgör dessa 16 miljömål i dagsläget det styrmedel som beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. För att förtydliga och underlätta miljömålsarbetet utarbetades även nationella delmål. Delmålen totalt 72 stycken innehåller riktlinjer för hur de olika målen ska nås. Under 2004 påbörjades ett samarbete mellan Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Riksantikvarieämbetet för att tillsammans med länsstyrelserna, inom ramen för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, peka ut Sveriges värdefulla sjöar och vattendrag. Utpekandet ligger till grund för arbetet med skydd och restaurering enligt delmål 1 och 2 då dessa innebär att minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ska ha ett långsiktigt skydd senast år 2010 samtidigt som 25 % ska ha restaurerats. Föreliggande rapport beskriver arbetet med utpekandet av värdefulla vatten inom Jönköpings län. Totalt har 182 objekt (sjöar, vattendrag och delar av vattendrag) pekats ut som nationellt eller regionalt värdefulla ur natur respektive fiskesynpunkt. Underlagsmaterialet som lett fram till respektive utpekande är omfattande och grundar sig på flerårig kunskapsinhämtning om länets sjöar och vattendrag. I Jönköpings län finns 2152 sjöar med en total yta på cirka 3030 kvadratkilometer (enligt sjöregistret). Av dessa har 81 stycken pekats ut som värdefulla. De tio största sjöarna, varav alla utpekade, utgör 78 % (2368 kvadratkilometer) av den totala sjöytan. Medtaget i dessa siffror är Vättern (1856 kkvadratkilometer) som inklusive delarna utanför länet utgör 60 % av den totala sjöarealen. Exkluderas Vättern framträder att 65 % av sjöytan är utpekad som värdefull ur natur eller fiskesynpunkt. 646 kvadratkilometer eller 55 % är utpekat som värdefull både ur natur respektive fiskesynvinkel. Sjöytan värdefull enbart för fiske uppgår till 59 % och för natur 61 %. Förutom sjöar är även Jönköpings län berikat med ett flertal vattendrag. Den totala rinnsträckan på dessa vattendrag uppgår till hela 475 mil (enligt vattendragsregistret). Av denna sträcka har 55 mil pekats ut som särskilt värdefullt, värdefullt och potentiellt värdefullt ur fiskesynpunkt. Motsvarande siffror för objekt med höga naturvärden uppgår till 80 mil.
|
|
| 69406. |
- Rydberg, Helena, et al.
(författare)
-
Lära för livet : biblioteksundervisning för tandvårdsstudenters framtida profession?
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en rapport från ett projekt som genomförts av tre bibliotekarier på Bibliotek & IT på Malmö högskola. Vi fick pedagogiska utvecklingsmedel hösten 2011 för att undersöka om och hur examinerade studenter söker information i arbetslivet. Projektet avslutades i december 2012. Vi har gjort en enkätstudie för att undersöka dels vilka källor examinerade tandtekniker, tandhygienister och tandläkare från Odontologiska fakulteten använder för att söka information i arbetslivet, dels om de har nytta av den undervisning och handledning biblioteket tillhandahöll under deras studietid. Vi skickade ut enkäten till 164 studenter som examinerats under åren 2005-2009 och fick 97 svar. Genom arbetet med enkäten och analys av resultatet har vi lärt oss om källor vi inte tidigare kände till. 97 % anser sig veta var de skall hitta den information de behöver. De vanligaste källorna som används är Google, böcker, kollegor och tidskrifter. Inom offentlig sektor och universitet har betydligt fler tillgång till bibliotek än inom privat sektor. Bristen på tid påverkar hur ofta och var man söker information. 79 % svarar att de har nytta av det de lärde sig via bibliotekets undervisning och handledning i sitt arbetsliv. I praktiken kommer de nya kunskaper vi skaffat genom denna studie att inspirera oss till att förändra undervisningen på olika sätt, exempelvis genom att visa nya källor samt redan kända källor ur en ny synvinkel. Vidare vill vi tillsammans med kollegor framöver diskutera vårt uppdrag gentemot omvärlden och möjligheten att genomföra kurser för alumner och andra yrkesverksamma.
|
|
| 69407. |
|
|
| 69408. |
|
|
| 69409. |
|
|
| 69410. |
- Rydberg, Lars, 1942
(författare)
-
Kväve- och fosforomsättningen i Göta älvs mynningsområde, med tonvikt på utvecklingen under 2009-10, samt på Ryaverkets, älvens och utsjöns betydelse för klorofyllhalterna i södra älvgrenens mynning
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under innevarande år har utflödet av totalkväve (TN) från Ryaverket till södra älvgrenens mynningsområde minskat, från i medeltal drygt1500 ton (2006-09) till ca 1200 ton (2010). Minskningen berör i huvudsak högsommarperioden, maj-augusti, där ammoniumtillförseln sjönk med ca 200 ton, motsvarande ca 50% av tidigare utflöde. Ammoniumhalterna i recipienten har följaktligen sjunkit avsevärt; jämfört med åren 2006-09 från 1,5 till 1 μM vid Skalkorgarna och från 0,54 till 0,17 μM vid Danafjord för perioden maj-oktober, 2010. Även klorofyllhalterna var betydligt lägre; för samma period minskade Chl-a vid Skalkorgarna från 5.05 till 3.57 μg/l och från 3.48 till 2.59 μg/l vid Danafjord. För perioden maj-augusti var motsvarande minskning från 5.24 till 3.28 μg/l resp 3.17 till 1,92 μg/l. Med stor sannolikhet är de minskande klorofyllhalterna i mynningsområdet delvis ett resultat av sänkt tillförsel av ammonium från Ryaverket, men minskningen kan också delvis relateras till ett större vattenutbyte; mer kattegattvatten med lägre ammonium och klorofyllhalter har under sommaren 2010 befunnit sig i mynningsområdet. Södra älvgrenens bidrag till kvävebudgeten låg under 2010 på normal nivå, dvs ca 300 ton TN/månad (varav ca 200 ton nitrat), trots en högre vattenföring i älven, som dock bara marginellt påverkar flödet i södra älvgrenen. Den högre vattenföringen motverkas nämligen av en långsiktig trend med sjunkande TN och nitrathalter i Vänern och därmed i Göta älv. Sammantaget har sjunkande halter (från 1986-09) sänkt transporten av TN i älven från 15000 till 11000 ton/år, därav i göteborgsgrenen från ca 5000 till 3500 ton/år, och för nitrat, specifikt från ca 3500 till 2500 ton/år. Minskningen i älvens transport av TN är av samma storleksordning som Ryaverkets förbättrade rening; före 1995 var utsläppen ca 2500 ton/år och idag, år 2010 uppgår de till ca 1200 ton/år, i bägge fall med en behandlad mängd om knappt 3500 ton/år. Den långsiktiga minskning av älvens transport av nitrat har därmed också bidragit till nuvarande sänkning av klorofyllhalten.
|
|
