| 81. |
- Hanson, Niklas, 1976, et al.
(författare)
-
Bottendjuren påverkar fiskens hälsa
- 2016
-
Ingår i: HAVET. ; , s. 86-89
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2000-talet har kustfiskens hälsostatus förändrats kraftigt. Det gäller framför allt en mycket tydlig uppgång i aktiviteten av ett avgiftningssystem i levern hos abborre, följt av en lika kraftig nedgång. Förändringen var så stor att den är svår att förklara med något annat än ett förändrat upptag av miljögifter. Djupare analyser visar ett starkt samband med förekomsten av bottenlevande djur. Det är möjligt att dessa bidrar till att återföra miljögifter från bottensediment till ekosystemet.
|
|
| 82. |
- Hanson, N., et al.
(författare)
-
Ecological changes as a plausible explanation for differences in uptake of contaminants between European perch and eelpout in a coastal area of the Baltic Sea
- 2020
-
Ingår i: Environmental Toxicology and Pharmacology. - : Elsevier BV. - 1382-6689 .- 1872-7077. ; 80
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Unexpected increasing trends in the concentration of contaminants in European perch (Perca fluviatilis) and in activity of ethoxyresorufin-O-deethylase (EROD) in European perch and eelpout (Zoarces viviparus) have been observed at a Swedish coastal reference site. This study uses data from different sources to investigate plausible explanations. The results showed that a change in diet and an improved overall condition coincide with an increase in mercury in European perch. Furthermore, an increase in several organic contaminants in European perch coincided with the introduction of an invasive deep-burrowing polychaete, which likely contributed to the release of contaminants through bioturbation. The increase in EROD-activity in both species seems to be related to contaminants that reach the fish through the water rather than the diet. The results show that for contaminants that are taken up via the diet, trends in contamination can be opposite for different species of fish in the same area. © 2020
|
|
| 83. |
- Hanson, Niklas, 1976, et al.
(författare)
-
Evaluation of long-term biomarker data from Perch (Perca fluviatilis) in the Baltic Sea suggests increasing exposure to environmental pollutants
- 2009
-
Ingår i: Environmental Toxicology and Chemistry. - : Wiley. - 1552-8618 .- 0730-7268. ; 28:2, s. 364-373
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Since 1988, biomarkers in female perch (Perca fluviatilis) have been analyzed at a reference site on the Swedish Baltic coast. Strong time trends toward increasing hepatic ethoxyresorufin-O-deethylase (EROD) activity and reduced gonadosomatic index (GSI) have been observed. This could be caused by pollutants as well as other factors, such as increasing water temperature or reduced mean age of sampled fish. Correlation analyses were used to find the most probable explanation for the time trends. The time trends were still significant for EROD (p < 0.001) and GSI (p < 0.001) when the correlations were controlled for age. Furthermore, increasing water temperature could not explain the time trends. Exposure to pollutants through runoff from land was found to be probable, because mean flow rate in a nearby river during the last 20 d before sampling correlated to EROD activity (p < 0.01). In addition, the sum of EROD activities during the life time of the perch (ERODlife) correlated significantly with GSI (p < 0.001). This suggests that perch exposed to more EROD-inducing chemicals during their lifetime have reduced or delayed gonad development. The time trend in GSI and the correlation between ERODlife and GSI were supported by data from a site in the Bothnian Bay (northern Baltic Sea; p < 0.05). The results indicate that increased rain fall (climate change) can affect the distribution and bioavailability of chemicals in coastal areas. The link between EROD and gonad size supports the common assumption that biochemical biomarkers can act as early warning signals for effects on higher levels, which commonly is difficult to show. The significant results can probably be attributed to the unique 20-year data set.
|
|
| 84. |
- Hanson, Niklas, 1976, et al.
(författare)
-
Förändringar i fiskhälsa - orsaker söks på bred front
- 2012
-
Ingår i: HAVET 2012 - Om miljötillståndet i svenska havsområden. - 1654-6741. ; år 2012, s. 85-87
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Kustfiskens hälsa har blivit allt mer påverkad under de senaste 20–25 åren. Mycket tyder på att det beror på miljögifter. Samtidigt minskar halterna av de miljögifter som övervakas i samma fiskar. Det tyder på att det är andra, kanske okända, miljögifter som ligger bakom. I ett nytt samverkansprojekt ska man försöka ta reda på orsakerna.
|
|
| 85. |
- Hanson, Niklas, 1976, et al.
(författare)
-
Spatial and annual variation to define the normal range of biological endpoints: an example with biomarkers in perch
- 2010
-
Ingår i: Environmental Toxicology and Chemistry. - 0730-7268. ; 29:11, s. 2616-2624
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A signal from a biological endpoint can be considered evidence of environmental impact only if it is known that similar signals are unlikely to occur naturally. Using multiple reference sites, the normal range can be estimated. This can be defined as the span that includes 95% of the reference sites. If an investigated site is outside this range, it is interpreted as evidence of impact. The choice of reference sites is thus important for the outcome of the study. Here, biomarker levels in perch (Perca fluviatilis) at a potentially impacted site were compared to different types of reference data. The potentially impacted site was located close to a densely populated area. Four reference sites were located in relatively undisturbed areas on the Swedish Baltic coast. Furthermore, historical data from one of the reference sites were included. The present study showed that multiple reference sites are needed to avoid the risk of interpreting natural variation as impact. The number of reference sites needed depends on the desired level of statistical power. An alternative to multiple reference sites may be to use historical data to estimate the natural variation. However, historical data can include temporal variation due to factors that may not be relevant for the hypothesis that is tested, e.g., climatic variation or changed background levels of pollution.
|
|
| 86. |
- Hansson, T., et al.
(författare)
-
Long-term monitoring of the health status of female perch (Perca fluviatilis) in the Baltic Sea shows decreased gonad weight and increased hepatic EROD activity
- 2006
-
Ingår i: Aquatic Toxicology. - : Elsevier BV. - 0166-445X. ; 79:4, s. 341-355
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Annual investigations of the health status of female perch (Perca fluviatilis) were performed during 8-13 years in order to detect long-term, large-scale changes in the Baltic Sea. These background data are also meant to be used as baselines in recipient investigations at various point sources in the Baltic Sea. Fish were sampled at three coastal sites in Sweden: two in the Baltic Proper (since 1988) and one in the Bothnian Bay (since 1993). In all, 19 biochemical, physiological and histopathological variables were measured. By reflecting central functions of life, such as red blood cell functions, immune defence, liver function, biotransformation processes, intermediary metabolism, ion balance, and reproduction, the selected variables give a good picture of the health status of the fish. The most important observations were strong trends towards decreased gonadosomatic index (relative gonad size) and increased hepatic EROD activity in female perch in the Baltic Proper. Most of the other variables varied little between the years. The reduced gonad size and the EROD induction indicate that factors in the environment, e.g. the occurrence of pollutants, affect important physiological functions, such as reproduction and biotransformation processes, in fish even in a reference area in the Baltic Proper. It is urgent to make further studies in order to identify which pollutant(s) or other possible cause(s) are responsible for the observed biological effects. (c) 2006 Elsevier B.V. All rights reserved.
|
|
| 87. |
- Hedman, JE, et al.
(författare)
-
Eelpout (Zoarces viviparus) in marine environmental monitoring
- 2011
-
Ingår i: MARINE POLLUTION BULLETIN. - 0025-326X. ; 62:10, s. 2015-2029
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The implementation of the EU Marine Strategy Framework Directive necessitates the development of common criteria and methodological standards for marineenvironmentalmonitoring and assessment across Europe. Eelpout (Zoarcesviviparus) is proposed as a key indicator organism in the Baltic and North Sea regions. This benthic fish species is widely used in ecotoxicological studies and as a bioindicator of local pollution due to its stationary behavior. Eelpout is included in the environmentalmonitoring program of several Baltic States, covering both chemical and biological effects measurements, and samples have been archived in environmental specimen banks for >15 years. A method for evaluating the frequency of larval aberrations has been suggested as a standardized assessment tool. The large scientific knowledge-base and considerable experience of long-term chemical and biological effects monitoring and specimen banking, make eelpout a suitable species for the assessment of Good Environmental Status in the Baltic and North Seas.
|
|
| 88. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:1 Fjällbacka, Västerhavet, 1989–2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka visar på en dominans av mesopredatorer som skärsnultra, stensnultra och svart smörbult i provfisket i augusti, och en dominans av rovfiskar som gråsej, vitling och torsk i provfisket under oktober. Fångsten av torsk var dock låg under 2021. Förekomsten av gråsej och svart smörbult har ökat i fångsterna sedan 2002. Även gulål var vanligt förekommande i fångsten både i augusti och oktober och visar en tendens till ökning sedan 2002, vilket även mesopredatorer gör. Hälsotillståndet hos tånglake har blivit sämre, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar relativt låga och nedåtgående eller oförändrade halter. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk, vilket kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fisken hälsa längs våra kuster. Det är oroande att tånglakens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar den försämrade hälsan hos tånglake.
|
|
| 89. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:2 Holmöarna, Bottniska viken, 1989–2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Holmöarna visar på en tydlig förändring i fisksamhället från ett abborrdominerat till karpfiskdominerat tillstånd. Abborrens tillväxt har ökat under provfiskeperioden, men storleken på stora abborrar har inte ökat över tid. De arter som har ökat i förekomst är mört och sik, liksom mängden stora individer i fisksamhället (fiskar >30 cm). Hos tånglaken har leversomatiskt index minskat och andelen onormala yngel ökat över tid. Hälsotillståndet hos abborre är påverkat, samtidigt som de flesta analyserade miljö-gifter visar relativt låga och nedåtgående eller oförändrade halter. Inverkan på abborrens hälsotillstånd talar för att fisken är exponerad för något eller några kemiska ämnen som idag inte mäts. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att abborrens hälsotillstånd är påverkat i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter eller kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar fiskens försämrade hälsa och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå hos abborren.
|
|
| 90. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:3 Kvädöfjärden, Egentliga Östersjön, 1981–2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden har visat på minskande fångster av abborre och rovfisk sedan 2002, men den varma sommaren 2018 vände trenden med en relativt hög fångst av abborre och även gös under senare år. Abborrens tillväxt har ökat över tid, men inte indikatorn L90 som representerar storleken på stora abborrar. Förekomsten av karpfiskar har ökat, medan gädda har minskat i fångsten sedan 2002. Konditionen hos tånglakehonor har försämrats. Andelen onormala yngel hos tånglaken har varierat mellan åren, men var relativt hög under 2021. Hälsotillståndet hos abborre och tånglake är negativt påverkat. Samtidigt är halterna av de flesta analyserade miljögifterna relativt låga med nedåtgående eller oförändrade trender, med undantag av koppar. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell påverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att abborrens och tånglakens hälsotillstånd är påverkat i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar fiskens försämrade hälsa.
|
|
