| 1. |
|
|
| 2. |
- Lihammer, Anna, 1973-, et al.
(författare)
-
Att vidga sin publik handlar om att vidga sig själv
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att vidga sin publik handlar om att vidga sig själv tar sitt avstamp i det faktum att många av Sveriges offentliga museer har inskrivet i sina uppdrag att de ska vara till för alla i samhället men att studier och besöksundersökningar visar att alla människor inte kommer till museerna. Syftet har således varit att brett undersöka hur museerna arbetar med den förväntan som finns på dem att vara till för alla men i praktiken inte nå alla.
|
|
| 3. |
- Lanemo, Emy, et al.
(författare)
-
Kunskap och underlag i planeringen – exemplet kulturmiljö.
- 2015
-
Ingår i: Plan. ; 2015:4
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En rimlig förväntan på samhällsplaneringen är att den ska bygga på en adekvat kunskapsgrund. Men vad är det egentligen för kunskap som behövs i planeringen? Och vilka verktyg har planeringen för att hantera de allt större kraven på att föra kvalitativa medborgardialoger? I den här artikeln diskuterar Emy Lanemo och Krister Olsson kunskap, underlag och relationen mellan experter och lekmän i planeringen. Deras utgångspunkt är att föra ett resonemang som är allmängiltigt, men de gör det med kulturmiljöplanering som ett belysande exempel.
|
|
| 4. |
- Karlsson, Magnus, et al.
(författare)
-
Vård på Centralen : Om vita rockar i det civila samhället
- 2017
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X. ; 94:5, s. 565-571
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Organisationen Vård på Centralen växte fram när flyktingar anlände till Stockholm centralstation under hösten 2015. En enskild läkarstudent samlade hastigt ihop två resväskor med förbandsartiklar och receptfria mediciner, och började tillsammans med några vänner att hjälpa de anländande. Några veckor senare hade initiativet växt, och hundratals vårdutbildade volontärer organiserades via sociala medier. Resultatet blev en organisation som var lösligt organiserad, höggradigt professionaliserad, nätverksorienterad, primärt internetbaserad och verkade till följd av behov som möjligen ligger bortom de medborgliga rättigheternas räckvidd, men inom de mänskliga rättigheternas förväntan. I föreliggande text vill vi kortfattat beskriva och diskutera denna organisering. En fördjupad kunskap på området kan vara betydelsefull vid framtida situationer av liknande slag.
|
|
| 5. |
- Petersson McIntyre, Magdalena, 1968
(författare)
-
Att älska sitt jobb: Passion, entusiasm och nyliberal subjektivitet
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bör vi sträva efter att älska vårt jobb? Har det rent av blivit en förväntan som många arbetsgivare har? På en tuff arbetsmarknad som alltmer kräver individens hängivenhet och engagemang uppstår en problemaatik i vem det är som har makten över de personliga valen. I Att älska sitt jobb för etnologen Magdalena Petersson McIntyre ett angeläget samtal om passion och styrningen av den. Om känslor betraktas som varor, hur påverkar då denna kommersialisering den enskilda arbetstagaren? Utifrån intervjuer med anställda i detaljhandeln diskuterar författaren en process där känslolivet engageras mer och mer i arbetslivet. Hängivenheten blir en normalitet som också utgör vägen till lycka, även om målen kan bli svåra att förverkliga.
|
|
| 6. |
- Angelov, Nikolay, et al.
(författare)
-
När skolan själv får välja – en ESO-rapport om friskolornas etableringsmönster
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten analyseras vilka faktorer som påverkar var friskolor väljer att etablera sig.Rapporten konstaterar att friskolor oftare etableras i områden med många högutbildade – men också i invandrartäta områden. I kommuner som styrs av en vänstermajoritet etableras färre friskolor jämfört med i andra kommuner. Rapporten visar också att förväntan om höga intäkter och låga lokalkostnader tycks spela roll när icke-vinstsyftande friskolor väljer var de ska etablera sig. För de vinstsyftande skolorna verkar däremot de ekonomiska förutsättningarna inte påverka etableringen.För att med större säkerhet kunna säga något om hur kommunernas ersättning till friskolorna påverkar var nya friskolor etableras behövs bättre data. Det är en brist att denna information saknas i Sverige, ett land med världens kanske mest långtgående skolpengssystem.
|
|
| 7. |
- Behrendt Jonsson, Britta, 1973-
(författare)
-
The Solvency II Capital Requirement for Insurance Groups : On the Tension Between Regulatory Law and Company Law
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Since 2016, supervision of insurance undertakings in the European Union has been based on the Solvency II legal Since 2016, supervision of insurance undertakings in the European Union has been based on the Solvency II legal framework. Insurance undertakings that are part of an insurance group must be sufficiently capitalized both at company level and at group level. For the calculation of the group solvency capital requirement, insurance groups are regarded as if they were a single economic entity, whereas company and insolvency law apply a legal entity perspective and focus on each single company that is part of a group. The underlying expectation that excess own funds within a group will be used to support a group undertaking in financial difficulties is not reflected by a corresponding legal obligation.This tension between regulatory and company law is discussed in the thesis. The rules on the calculation of the group solvency requirement and the eligibility of own funds at group level are analyzed against the background of German and Swedish company law and possible solutions to align the two areas of law are discussed de lege lata and de lege ferenda. Despite the full harmonization approach of the Solvency II Directive and the aim of reaching supervisory convergence throughout the EU, the study reveals differences in the application of Solvency II in Germany and Sweden.
|
|
| 8. |
- Ammert, Niklas, 1968-
(författare)
-
Förväntningar och förekomst : Elevers förväntningar och läromedlens urval och presentation av kalla kriget-epoken
- 2017
-
Ingår i: NHM-2017, 29.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Elever möter historia i en rad olika sammanhang; i media, i spel, i reklam, i filmer och i historiska faktaprogram på TV för att nämna några. Elevernas uppfattningar och kunskaper har därför sannolikt formats redan innan de möter skolans undervisning och därefter formas de som en parallell process. I skolans historieundervisning spelar läromedlen fortfarande en viktig roll. De används i olika utsträckning och på olika sätt, men de finns ändå där som en konstant. En intressant spänning kan därför uppstå mellan elevernas förkunskaper, deras förväntningar och den bild av det förflutna de möter i skolan. I denna presentation tar jag det inom historiedidaktiken tidigare svagt beforskade begreppet förväntning eller förväntan som utgångspunkt. Jag studerar vilka förväntningar eleverna har på, och vad de menar är viktigt och vad de vill lära sig om, en historisk epok som de ännu inte har studerat i skolan – kalla kriget. Elevernas förväntningar jämförs med läromedlens urval och beskrivning av epoken. Studien bygger på gruppintervjuer med svenska elever i årskurs 8 och en analys av historieläroböcker för årskurs 9. Resultaten diskuteras i ljuset av syften och innehållsbeskrivningen i den kursplan i historia som infördes i Sverige från 2011.
|
|
| 9. |
- Linde, Stig, et al.
(författare)
-
Granskningssamhällets krav och civilsamhällets (re)aktioner. Rapport om resultaten från en enkät, 2016-2017
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport innehåller resultat från en enkät som i november 2016 skickadestill organisationer med social och omsorgsinriktning inom det civila samhället.Frågorna gällde hur dessa organisationer tar sig an frågor om uppföljning, kvalitetsmätningoch utvärdering, kort sagt: deras utvärderingspraktik. Utskicket tilldrygt 1200 adressater gav 416 svar.Sammanfattningsvis visar vår enkätstudie att utvärderingspraktiken som vibeskriver i bred bemärkelse, från ”former av uppföljning av verksamheten inklusiveenkel statistik över antal möten, klienter, aktiviteter, till standardiseradkvalitetskontroll och mer komplex effektutvärdering”, är vanligt förekommandeinom det civila samhällets socialt inriktade organisationer.Utvärderingspraktiken anges till stor del ske på initiativ av organisationernasjälva och i lägre grad vara ålagd utifrån. Den beskrivs som integrerad i verksamheterna,och relationsfrämjande, i synnerhet gentemot klienter och brukare samtinriktad mot verksamhetsutveckling. Vanligtvis handhas detta arbete internt iden egna organisationen, i vissa fall med stöd från en riksorganisation, och i låggrad baserad på externa konsulter eller forskare. Organisationernas utvärderingspraktikär baserad på dokumentation av aktiviteter och deltagare men flerformer för uppföljning och olika utvärderingsmodeller är i bruk.Vår analys visar på samband mellan finansiering och utvärderingspraktik. Ensjälvpåtagen redovisningspraktik har ett samband med den finansiering somkommer från gåvogivare och medlemsavgifter. Den ålagda utvärderingspraktikenkan relateras till utförd verksamhet enligt lagstiftning såsom SoL, LSS,HSL, något som driver på utvärderingskrav. Liksom tidigare forskning visat ärdet organisatoriska fält verksamheten befinner sig i en faktor som påverkar utvärderingspraktiken.Förväntan från politiker och tjänstemän tycks driva påbenägenheten att utvärdera. Vi vet däremot inte om ålagda granskningskravenbart gäller att man ska utvärdera eller om de också inbegriper krav på särskildaformer för utvärdering.Enkätsvaren lyfter även fram ett behov av utvärderingsmodeller för att fångavärdena i idéburna organisationer.
|
|
| 10. |
- Askfors, Ylva, 1985-
(författare)
-
Samverkan för innovation : En fallstudie av mötet mellan akademi, industri och sjukvård
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samverkan kan leda till innovation, konkurrenskraftiga företag, förstklassig forskning samt välfungerande myndigheter och institutioner. I den politiska debatten idag finns en förväntan att Sverige ska upprätthålla sin konkurrenskraft och bemöta samhällets utmaningar genom innovation och att vägen till innovation går via samverkan. Avhandlingen bygger på en studie av ett samverkansprojekt vars syfte var att skapa innovation för att minska antalet vårdrelaterade infektioner i Sverige. Projektet som studerats ses som en transdisciplinär ansats med aktörer som representerade akademi, industri samt hälso- och sjukvård.Syftet med avhandlingen är att vidareutveckla kunskapen om interorganisatorisk samverkan för innovation. Detta görs genom ett tredelat bidrag, till teoribildningen kring samverkan för innovation som börjat växa fram, till den samverkande praktiken inom både privat och offentlig sektor samt till politiker och beslutsfattare som styr fördelning av statliga anslag till forskning och innovation.Fallstudien som ligger till grund för avhandlingen är baserad på en etnografiskt inspirerad studie. Empiriskt material samlades in och skapades tillsammans med aktörerna i projektet under drygt två års tid genom intervjuer och deltagande observation.Studien visar att interorganisatorisk samverkan består av flera dimensioner och kan förstås på flera nivåer. Interorganisatorisk samverkan innebär inte bara att det är olika organisationer som ska göra en gemensam ansträngning. Organisationerna består av olika människor med olika discipliner och professioner vilka bygger på olika utgångspunkter och sätt att se på världen. Samverkan kan ses som ett sätt att fylla mellanrummen mellan organisationer istället för att bygga broar över gränser. I de organisatoriska mellanrummen kan aktörer från olika organisationer, med olika discipliner och professioner mötas utan institutionaliserade roller, i en receptiv kontext där innovation kan skapas.
|
|
