| 1. |
- Svensk, Fredrik, 1974
(författare)
-
På drift i våldsam värld
- 2019
-
Ingår i: Aftonbladet kultur, 24 juli.
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Frihammar, Mattias, 1967-
(författare)
-
Vrak och övergivna båtar : En armada i minnets marginaler
- 2015. - 1
-
Ingår i: I utkanter och marginaler. - Stockholm : Nordiska museets förlag. - 9789171085795 ; , s. 165-176
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som kulturella lämningar är vrak och övergivna fritidsbåtar intressanta eftersom de befinner sig i marginalen på flera sätt. De ger uttryck för flera slags ambivalenser. En ambivalens rör kulturarvsaspekten: de övergivna båtarna är vissa specifika objekt inom en accepterad kulturarvskategori som inte anses som bevarandevärda. En andra ambivalens berör landskapet: övergivna fritidsbåtar lämnas att förfalla i naturen och beroende på vilken typ av båt och sönderfall det är fråga om kan de då antingen bli betraktade som pittoreska eller som svårt vanprydande inslag i landskapet. En äldre eka i trä som ligger till hälften sjunken kan till exempel väcka en slags ruinromantik, medan en dito plastmotorbåt från 80-talet ses som skräp. En tredje ambivalens rör övergivna båtars oreglerade status ur ett rättsligt perspektiv. Ingen bär till exempel ansvaret för en övergiven båt på drift: vems minnen kan en ägarlös båt härbärgera? Vrak efter äldre fritidsbåtar kan därtill knytas till två sidor av moderniteten, dels den industriella fabriksmässiga produktionen, dels fritidens framväxt och idyllisering.Med fritidsbåtsvrak som utgångspunkt diskuteras individuella och kollektiva minnens betydelser och kopplingar, kulturarvets landskap och landskapens kulturarv, makten över förflutenheten och sist men inte minst modernitetens materiella lämningar.
|
|
| 3. |
- Zika-Viktorsson, Annika
(författare)
-
Interorganisatorisk samverkan kring samhällsutmaningar och digitala lösningar : En studie av programmet Digital Demo Stockholm
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Interorganisatorisk samverkan enligt trippelhelixmodellen är ett sätt att möta komplexa samhällsutmaningar och att lösa problem. Komplexiteten i problemen ställer krav på samverkan mellan behovsägare och experter samt med de som har de resurser som krävs för att lösningar ska förverkligas. Rapporten presenterar en studie av interorganisatorisk samverkan i programmet Digital Demo Stockholm (DDS). Det är ett program som genomförs av KTH tillsammans med partners från näringsliv och offentlig sektor och som arbetar för att möta samhällsutmaningar i Stockholmsregionen. Inom programmet bedrivs forsknings- och innovationsprojekt som tar fram digitala lösningar och demonstratorer. Programmet bygger på långsiktigt partnerskap mellan Stockholms stad, Stockholms Läns Landsting, KTH, ABB, Ericsson, Skanska, Scania, Vattenfall och Telia. På sikt ska programmet leda till ett samhälle som är hållbart och attraktivt och att Stockholm år 2040 är ”världens smartaste stad”. Resultaten baseras på intervjuer med initiativtagare till programmet och projektledare för demoprojekten samt på enkäter till medarbetare i demoprojekten och ledamöter i programmets rådsfunktioner. Studien är kvalitativ och alla utsagor och svar har analyserats med en kvalitativ ansats. Frågorna i studien rör deltagarnas inställning till programmet och till arbetet på den övergripande programnivån liksom i demoprojekten. Studien undersöker och beskriver deltagares uppfattning om DDS. Syftet har inte varit att utvärdera programmets olika delar utan att med en explorativ ansats beskriva vad som uppfattas som viktiga försättningar för samverkan. En viktig förutsättning är det engagemang som präglat arbetet i programmet och som delvis har en koppling till möjligheten att arbeta för samhällsnytta och organisatoriska innovationer. En annan är ett ledarskap som är agilt, entreprenöriellt och sammanhållande. De krav som ställs på att driva ett initiativ som DDS liknar de som ”start-up-verksamheter” ställer på drift och ledning. För att komma framåt krävs anpassning samtidigt med stora mått av uthållighet, en mångfald av kompetenser och utveckling på programmets samtliga nivåer.
|
|
| 4. |
- Bergfors, Linus, et al.
(författare)
-
Datadriven diagnostik av avloppsledningsnät
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns stor potential i att effektivare övervaka och styra pumpstationer i vatten- och avloppsledningsnät i de allra flesta städer och samhällen. Kan man tidigt upptäcka fel i pumpstationer eller onormala förhållanden i ledningsnätet kan man förbättra reningen samt undvika bräddning med vattenmängder som annars går ut orenade i miljön. Projektets mål är att utveckla metodik och verktyg för övervakning av pumpstationer för att säkerställa att driften är normal och ge tidiga varningar när en pumpstation får problem samt att ta fram en prioritering av var insatser för att minska tillskottsvattnet har störst effekt. Metodiken bygger på att jämföra drifttillståndet från historiska data under normala förhållanden med driftsförhållandet nu och se om man hittar avvikelser. Ett annat sätt att hitta avikelser på är att jämföra pumpstationens driftdata med närliggande pumpar eller pumpstationer för att se om förhållandet förändrats över tid vilket kan bero på slitage eller ökad mängd tillskottsvatten. Projektet har resulterat i konkreta verktyg som kan ha stor nytta vid kommunernas arbete med att förebygga problem i avloppledningsnätet. Vi kan nu göra en automatisk diagnosticering av ett pumpnätverk där användaren får ut vilka stationer som är särskilt drabbade av tillskottsvatten och där mycket kan vinnas på att sätta in åtgärder. Resultaten kan användas för att prioritera de områden där insatser kan göra störst skillnad både ekonomiskt och för miljön. I samband med detta får användaren dessutom ut en enkel uppskattning av hur mycket av det som pumpas som kommer från den faktiska förbrukningen på nätet. Vi har påvisat att drifttiderna i pumpstationerna är korrelerade med regnmängden i området och förhållandet kan anses vara kausalt. Tillsammans med korrelationerna mellan stationerna i avloppsnätet ger det viktig information om tidsförskjutningarna i systemet, vilket i sin tur är viktig för att kunna vidta preventiva åtgärder vid stora regnmängder. Uppföljning på trenden för pumpkvoten, som beräknas genom att ta kvoten mellan pumparna i samma pumpgrop vilka används växelvis, ger en indikation på drift av enskilda pumpar. Metodiken och verktygen kan göra det möjligt för användarna att övergå till behovsstyrt underhåll istället för att arbeta utifrån underhållsscheman. Det kan dessutom möjliggöra ett mer preventivt arbete med färre nödavledningar som följd och minskat antal nödutryckningar. Det krävs dock vidare utveckling för att få ut den fulla potentialen i tekniken. För att ta resultaten vidare behöver samarbetet med Borås Energi och Miljö fortsätta med regelbundna diagnostiseringar. I dagsläget finns det inget enkelt sätt för driftspersonalen att få ut resultaten från verktygen för diagnostisering. Nästa steg blir därför att utveckla ett användargränssnitt för att tillgängliggöra verktygen för användare i Sverige.
|
|
