1.
2.
3.
Malm, Christer, et al.
(författare)
Fysisk aktivitet både stimulerar och hämmar immunförsvaret : [Physical activity both enhances and depresses the immune system]
2005
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 102:11, s. 867-873
Forskningsöversikt (refereegranskat) abstract
Physical exercise may enhance some and depress other immune functions. The biological importance of these changes is not fully elucidated. Acute endurance exercise results in a relatively large redistribution of leukocytes between circulating blood and other tissues, as well as an increase in circulating cytokines. Some of these changes have been related to energy metabolism. A temporal correlation has been observed between altered immune functions and resistance to infections. A post-exercise infection can be either the result of a pre-exercise, sub-clinical infection amplified by the performed work or a novel infection, acquired during a period of decreased immune function shortly after exercise. Animal experiments have demonstrated that the susceptibility to infections after exercise depends on exercise intensity and duration, type of pathogen and time of inoculation. Exercise before inoculation with some bacterial agents can enhance resistance to infection, while exercise during an ongoing viral or bacterial infection worsens symptoms and enhances the risk for complications. Most studies demonstrate a deleterious effect of physical exercise in conjunction with infectious episodes.
4.
Ohlin, Mats
(författare)
Bedömning, återkoppling och examination i utbildning på forskarnivå - vad är i fokus?
2007
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Universitet och högskolor skall bedriva verksamhet så att ett nära samband mellan forskning och utbildning upprätthålls (Högskolelagen, 1 kap., 3§). Ingenstans blir detta så tydligt som i utbildningen på forskarnivå. Denna utbildningsform uppfyller många kriterier på en yrkesinriktad handledning och ”supervision” såsom de beskrivs av Lauvås och Handal (2001, s 38, 45). Hur väl fungerar då handledningsprocessen och till denna kopplade bedömningar och återkopplingar i utbildningen på forskarnivå i praktiken? Just den goda handledningen sett ur handledares perspektiv var nyligen temat för en akademisk avhandling (Lönn Svensson, 2007). Pågående förändringar, framförallt genomförandet av Bolognaprocessen och till denna kopplade nya formuleringar av mål i utbildningen på forskarnivå (Högskoleförordningen, 2006, bilaga 2) borde kunna stimulera till ytterligare reflektioner kring hur handledning verkligen äger rum.
5.
Ohlin, Mats
(författare)
Formativ examination i utbildning på forskarnivå – möjligheter till förändring.
2007
Konferensbidrag (refereegranskat) abstract
Examination och utvärdering av doktorander innefattar, som all handledningen (Lauvås & Handal, 2001, s. 347-351), bortsett från den summativa examinationen (disputationen, tentamina etc.) en ständigt pågående återkopplande, formativ examination. Den senare har större möjligheten att hjälpa studenten att nå målen då den kan påverka utbildningsprocessen och lyfta studenten till den nivå som krävs i yrkesrollen (Lauvås & Handal, 2001, s. 349). För att belysa hur den formativa examinationen i utbildningen på forskarnivå uppfattas och för att skapa ett underlag för ett framtida förändringsarbete av examinationsprocessen har en enkätundersökning bland institutionens doktorander och handledare genomförts. De tillfrågade ombads att med egna ord redogöra för vad de uppfattade att examinationen i huvudsak bestod av. De fick också belysa examination av doktorandutbildningens mål såsom de beskrivs i Högskoleförordningen (2006, bilaga 2). Svarsfrekvensen var 91 % (21/23). Studien visar ett brett spektrum av uppfattningar om hur den formativa återkopplingen fortgår och i vilken omfattning den sker. Den formativa examinationen upplevdes ske i betydligt högre grad för vissa av de upställda målen än för andra. Positiva exempel på formativ examination innefattade dels indirekta upplevelser t.ex. av att efterhand få alltmer förtroende att representera verksamheten utåt men också direkta återkopplings och självutvärderingssamtal. Studien indikerar att målen och formen för den formativa examinationsprocessen i utbildningen på forskarnivå bör vidareutvecklas.
6.
7.
8.
9.
