| 1. |
|
|
| 2. |
- Gjerdrum, Peder, et al.
(författare)
-
Spiral grain in Norway spruce : constant change in grain angle in Scandinavian sawlogs
- 2002
-
Ingår i: Forestry (London). - : Oxford University Press. - 0015-752X .- 1464-3626. ; 75:2, s. 163-170
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Any evident grain deviation will reduce strength and increase warp in sawn timber. To describe the magnitude and variance of grain angle in Norway spruce, specimens from 1046 Norwegian sawlogs and 380 logs from Sweden and Finland were examined. For individual specimens, grain angle outside the innermost zone closest to the pith might be expressed by a simple linear function of radial distance from the pith. The intercept and inclination of this function are close to bivariate normally distributed with mean values (SD) of 2.7° mm−1 (1.9) and −0.039° mm−1 (0.037), respectively. Inclination is less negative for wider annual rings (r = 0.3), and intercept and inclination are negatively correlated (r = −0.4). The constant rate of change indicates inherited property rather than influence of any dynamic, external stimulus. No predictor for grain angle pattern was found. The linear model leads to simplifications both when observing the grain angle in the forestry, and in calculations of strength properties and distortion in the timber industry.
|
|
| 3. |
- Aronsson, Mårten, 1944-
(författare)
-
Skog & historia : skoglig idé som blev framgångsprojekt
- 2002
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :2, s. 60-67
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hur har vi slagit vakt om skogens kulturarv? Hur är läget idag? För jordbrukslandskapet finns nästintill rikstäckande inventering av fasta fornlämningar, påbörjad i slutet av 1930-talet, och ängs-och hagmarksinventering, som tog sin början i slutet av 1980-talet (nu under revidering som "ängs-och betesmarksinventeringen").Till detta kommer en rad mer eller mindre lokala inventeringar av bebyggelse och andra företeelser. I skogen har de objektinriktade "Nyckelbiotopsinventeringen" och "Sumpskogsinventeringen" genomförts. För skogslandskapet är inventeringsläget beträffande kulturlämningarna mer prekärt än för jordbrukslandskapet. Hembygdsrörelsens lokala torpinventeringar måste dock nämnas. Om vi granskar floran av dessa och andra lokala inventeringar samt vetenskapliga och populärvetenskapliga publikationer m.m. växer sig bilden av ett rikt kulturarv i skogen stark.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
