| 1. |
- Ingvarsson, Jonas, 1966, et al.
(författare)
-
The New Order of Criticism. Explorations of Book Reviews Between the Interpretative and Algorithmic
- 2022
-
Ingår i: CEUR Workshop Proceedings. - Aachen : CEUR-WS. ; , s. 228-234
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The New Order of Criticism (2020-2024) is a mixed-methods project combining algorithmic and interpretative approaches to the study of literary criticism. The project expands on a prior study of Swedish book reviews from the years 1906, 1956 and 2006 ('The Order of Criticism', Samuelsson 2013), re-examining and re-evaluating the original results through the use of computational tools, language technology and big data. The aim of the present paper is to discuss early experiences and results from the interdisciplinary approach utilized by the current project, a collaborative process where interpreter and programmer are in dialogue, and where methodologies, and their instantiation in tools, are reflexively discussed from an epistemological point of view. In our analysis we ask: How can insights from working with digital methodologies and tools inform traditional scholarship on literary criticism? How can interpretative approaches and results inform digital methods?.
|
|
| 2. |
- Lenemark, Christian, 1978
(författare)
-
Så nära men ändå så långt bort. Berättelser om demens i svensk samtidslitteratur
- 2022
-
Ingår i: Ranges of proximity. Approaching Narratives in Medicine, Lund 3–4 oktober 2022.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Idag beräknas 47 miljoner människor i världen ha en demenssjukdom. År 2050 är prognosen att siffran tangerar 131-miljonersstrecket. I kölvattnet på denna utveckling har det under de senaste decennierna gått att urskilja en ”cultural dementia boom”. Demens har blivit en sjukdom som inte bara är förbehållen ett biomedicinsk intresse, utan ägnas stor uppmärksamhet i kulturen överlag. Papret fokuserar på denna kulturella demensboom i en svensk kontext med utgångspunkt i tre litterära anhörigberättelser om demenssjukdom utgivna under 2000-talet: Marie Petersons Du tror du vet allting (2004), Anna-Karin Palms Jag skriver över ditt ansikte (2021) och Jonas Bruns Hon minns inte (2021). Utmärkande för dessa berättelser är författarnas strävan efter att komma underfund med hur det som en gång varit så nära – deras demenssjuka mödrar – under sjukdomsförloppet successivt förvandlas och rör sig längre och längre bort, in i glömskan. Sammantagna reser berättelserna därmed en rad intressanta frågor som tangerar problemområdet närhet och distans: Hur förhåller de sig till de föreställningar om demens som förmedlas i kulturen överlag? Lägger de sig nära dessa större kulturella berättelser eller intar de distans? Hur väljer de tre författarna att gestalta demenssjukdomen och vad den gör med dem själva och med deras demenssjuka mödrar? Vad innebär det att med språket och minnet som verktyg försöka fånga och hålla fast det som i ljuset av sjukdomen obönhörligen inte låter sig fångas och fasthållas? Det senare är en ur etisk synvinkel akut fråga som dessa demensberättelser aktualiserar och som kan sägas gälla sjukdomsberättelser överlag.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Wallgren Hemlin, Barbro, 1963
(författare)
-
Bishop Esaias Tegnér and the Changes: Textual Variants as Clues to the Creative Process
- 2023
-
Ingår i: GENESIS Taipei 2023. The Draft and its environs. Taipei, 28–29 September 2023 Organized by National Central University and National Taiwan Normal University. - Taipei.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bishop Esaias Tegnér and the Changes. Textual Variants As Clues to the Creative Process “I think it’s very interesting to learn the order in which Tegnér made the changes.” These words were uttered by one of my colleagues as we studied deletions and amendments in the famous Swedish nineteenth-century poet and bishop Esaias Tegnér’s handwritten preaching manuscripts. All these changes that Tegnér had made in his manuscripts were later to be presented in an organised fashion as textual variants in the critical edition of his ecclesiastical speeches, which we were working on at the time. To study and note all changes made in a text, or variations between different versions of the same text, is a tremendous work, but also the essence of the critical edition. It is not only the final version of the text that deserves attention. Indeed, the preceding versions are equally interesting, and through meticulously ordered comments, the critical edition makes it possible to follow the creative process that led to the final product. By employing the edition’s framework of textual variants, I will in my talk give some examples of changes that Tegnér made in his ecclesiastical speeches. It is interesting to see what is changed over the course of the writing process in terms of stylistics, content and composition. Choices of words are harshened or softened, words are moved around to reshape sentences, one paragraph is swapped for another. What then, is the effect of the changes? And are there aspects in the surrounding context that may shed light upon the reasons for the alterations? The edition is part of the Tegnér Society publication of the collected writings of Esaias Tegnér (see bibliography below). The philological work has been conducted by Barbro Wallgren Hemlin, and the work will in its entirety consist of four or possibly five volumes. The three first volumes were published in 2017, 2019 and 2022. The fourth one is due out in 2024. The edition is based on a comprehensive body of material – approximately 1 200 handwritten pages of manuscript. The project has been conducted with continuous financial support from the Swedish Academy and Riksbankens Jubileumsfond (The Swedish Foundation for Humanities and Social Sciences) among others.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Nilson, Maria, 1965-, et al.
(författare)
-
Från MOOC till FLIPPAT
- 2020
-
Ingår i: DELTA-konferensen. - Växjö/Kalmar : Linnaeus University.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur kan utvecklingen av digital pedagogik berika både distanskurser och campusundervisning? Från en MOOC om fantasy-litteratur till en campuskurs om Astrid Lindgren.
|
|
| 9. |
- Iaffa Nylén, Sofia, 1991-
(författare)
-
La recepción de Gloria Gervitz en los países nórdicos
- 2021
-
Ingår i: "La recepción de Gloria Gervitz en los países nórdicos", Conference on Latin American Literary and Cultural studies in the Nordic countries, Göteborgs universitet, 18-20 november 2021.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- El poema extenso Migraciones (1976 – 2020) de la poeta mexicana Gloria Gervitz (1943 –) ha tenido una recepción notablemente exitosa en los países nórdicos en general – y en Suecia en particular. Por ejemplo, el poema ha sido traducido al sueco nada menos de dos veces (2009 y 2018), mientras que en inglés solo existe una traducción (2004). Además, Gervitz ha sido invitada a numerosas conferencias y encuentros en los países nórdicos. Sin embargo, en el mundo hispánico, el interés sobre Gervitz entre los lectores y los críticos ha sido más tibio. En esta presentación se describe y discute el éxito de Gloria Gervitz en los países nórdicos desde un punto de vista sociológico y discursivo (Pierre Bourdieu, Michel Foucault). Se pregunta: ¿cómo se relaciona la poesía de Gervitz con diferentes campos y discursos literarios en el ámbito nórdico? ¿Qué aspectos de la poesía de Gervitz son especialmente apreciados por los críticos de esta región, y cuales no? La hipótesis central es que el éxito de Gervitz en los países nórdicos – y en Suecia en particular – en gran parte se debe a ciertos discursos literarios y académicos que enfocan y valoran aspectos de movimiento (‘fluidez’) e hibridez en la literatura en general. Esta tendencia y perspectiva literaria se revela por ejemplo en las varias discusiones que se han llevado a cabo en los países nórdicos sobre ecología, migración y género en Migraciones.
|
|
| 10. |
|
|
