| 1. |
- Eklund, Mona, et al.
(author)
-
Wellbeing, activity and housing satisfaction - comparing residents with psychiatric disabilities in supported housing and ordinary housing with support
- 2017
-
In: BMC Psychiatry. - : BioMed Central. - 1471-244X. ; 17
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background: The home is imperative for the possibilities for meaningful everyday activities among people with psychiatric disabilities. Knowledge of whether such possibilities vary with type of housing and housing support might reveal areas for improved support. We aimed to compare people with psychiatric disabilities living in supported housing (SH) and ordinary housing with support (OHS) regarding perceived well-being, engaging and satisfying everyday activities, and perceived meaning of activity in one's accommodation. The importance of these factors and socio-demographics for satisfaction with housing was also explored. Methods: This naturalistic cross-sectional study was conducted in municipalities and city districts (n = 21) in Sweden, and 155 SH residents and 111 OHS residents participated in an interview that included both self-reports and interviewer ratings. T-test and linear regression analysis were used. Results: The SH group expressed more psychological problems, but better health, quality of life and personal recovery compared to the OHS residents. The latter were rated as having less symptom severity, and higher levels of functioning and activity engagement. Both groups rated themselves as under-occupied in the domains of work, leisure, home management and self-care, but the SH residents less so regarding home management and self-care chores. Although the groups reported similar levels of activity, the SH group were more satisfied with everyday activities and rated their housing higher on possibilities for social interaction and personal development. The groups did not differ on access to activity in their homes. The participants generally reported sufficient access to activity, social interaction and personal development, but those who wanted more personal development in the OHS group outnumbered those who stated they received enough. Higher scores on satisfaction with daily occupations, access to organization and information, wanting more social interaction, and personal recovery predicted high satisfaction with housing in the regression model. Conclusion: The fact that health, quality of life and recovery were rated higher by the SH group, despite lower interviewer-ratings on symptoms and level of functioning, might partly be explained by better access to social interaction and personal development in the SH context. This should be acknowledged when planning the support to people who receive OHS.
|
|
| 2. |
- Bejerholm, Ulrika, et al.
(author)
-
Individual Placement and Support in Sweden-A randomized controlled trial
- 2015
-
In: Nordic Journal of Psychiatry. - : Informa UK Limited. - 0803-9488 .- 1502-4725. ; 69:1, s. 57-66
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background: Currently there is no evidence on the effectiveness of Individual Placement and Support (IPS) in Sweden. Aims: To determine the effectiveness of IPS on vocational outcomes among people with severe mental illness (SMI) in a Swedish context. A secondary aim was to evaluate a community integration effect. Methods: A randomized controlled trial with a parallel design was used. Mental health outpatients with SMI were randomized to IPS or traditional vocational rehabilitation (TVR) services. The allocation status was assessor-blinded. The primary outcome was competitive employment. All vocational outcomes were collected continuously, and socio-demographic and clinical variables at baseline, 6 and 18 months. The trial is registered with ClinicalTrials.gov: NCT00960024. Results: One hundred and twenty participants were randomized. Eighty seven per cent were assessed after 6 months, and 73% after 18 months. IPS was more effective than TVR in terms of gaining employment at 18-month follow-up (46% vs. 11%; difference 36%, 95% CI 18-54), along with the amount of working hours and weeks, longer job tenure periods and income. Cox regression analysis showed that IPS participants gained employment five times quicker than those in TVR. Ninety per cent of the IPS participants became involved in work, internships or education, i.e. activities integrated in mainstream community settings, while 24% in the TVR group achieved this. Conclusions: IPS is effective in a Swedish context in terms of gaining employment and becoming integrated within the local community. The welfare system presented obstacles for gaining competitive employment directly and it was indicated that internships delayed time to first competitive employment.
|
|
| 3. |
- Porter, Susann, et al.
(author)
-
Mental health literacy among vocational rehabilitation professionals and their perception of employers in the return-to-work process
- 2019
-
In: Journal of Vocational Rehabilitation. - : IOS Press. - 1052-2263 .- 1878-6316. ; 50:2, s. 157-169
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- BACKGROUND: Individuals with mental health problems often need support from vocational rehabilitation professionals in their return-To-work (RTW) process. Research has shown that this support can be deficient, with vocational rehabilitation professionals lacking relevant knowledge and an underlying belief in the individual's ability to resume a working life. More understanding is therefore needed of professionals' mental health literacy and their perception of and influence on employer roles in the RTW process. OBJECTIVE: To explore the mental health literacy of Swedish vocational rehabilitation professionals and their perception of employers in the RTW process. METHOD: Qualitative grounded theory study which included 22 interviews of vocational rehabilitation professionals working with individuals with mental health problems in their RTW process. RESULTS: Three categories emerged: holding a position of power in the RTW process, viewing and believing in individuals' work ability plays a central role, and recognizing the employer's role as a key factor for realizing employment. CONCLUSION: Increasing the mental health literacy of vocational rehabilitation professionals is crucial since they have a decisive role with both clients and employers in the RTW process.
|
|
| 4. |
- Lexen, Annika, et al.
(author)
-
Occupational engagement and cognitive functioning among persons with schizophrenia: en explorative study
- 2018
-
In: Scandinavian Journal of Occupational Therapy. - : Informa UK Limited. - 1103-8128 .- 1651-2014. ; 25:3, s. 172-179
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background: Cognitive functioning may have implications for engagement in daily occupations among people with schizophrenia.Objectives: This cross-sectional study explores relationships between time use assessed occupational engagement and cognitive functioning among persons with schizophrenia.Methods: Thirty-nine participants from four mental health care services in Sweden participated. The Profile of Occupational Engagement among persons with Severe mental illness (POES) and a cognitive test battery was used.Results: Higher attention and psychomotor speed and higher scores in information processing speed, immediate and delayed verbal recall, and immediate and delayed visual recall were significantly correlated with higher scores in occupational engagement. Regression analyzes revealed that information processing speed and delayed visual recall best explained the variance in occupational engagement (R2 = 0.36).Conclusions: Cognitive functioning has implications for occupational engagement, and thus the ability to perform daily occupations in a balanced rhythm within various social and physical environments.
|
|
| 5. |
- Johanson, Suzanne, et al.
(author)
-
Enabling the return-to-work process among people with affective disorders : a multiple-case study
- 2019
-
In: Scandinavian Journal of Occupational Therapy. - : Taylor & Francis. - 1103-8128 .- 1651-2014. ; 26:3, s. 205-218
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background: The Individual Enabling and Support (IES) model is an adapted, supported employment program developed to meet motivational, cognitive and time-use needs of people with affective disorders. Vocational programs for this target group have been developed but more knowledge is needed about the important characteristics and perceived usefulness of the programs. The aim of this study was to illustrate the IES model and process from multiple perspectives.Methods: Five participants were included in this multiple-case study. The material comprised interviews with participants, intervention documents, memos and interviews with employment specialists. Within and cross-case analyzes and an analytical generalization were performed.Results: The cases illustrated different IES processes, and the theme; Enabling engagement in return to work (RTW) was formulated. Continuous support from the employment specialist and a focus on personal resources and motivation were essential to overcome low self-confidence regarding RTW. Motivational, cognitive and time-use strategies gave an opportunity to learn new behavior and coping strategies for job seeking, getting employed and working.Conclusion: Providing a combination of these strategies integrated with supported employment could promote self-efficacy and engagement in the RTW process among people on sick leave due to an affective disorder.
|
|
| 6. |
- Lexén, Annika, et al.
(author)
-
Cognitive functioning and employment among people with schizophrenia in vocational rehabilitation
- 2016
-
In: Work: A Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation. - 1051-9815. ; 54:3, s. 735-744
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- BACKGROUND: Employment is central to recovery in schizophrenia, but little attention has been paid to its relationship with cognitive functioning. OBJECTIVE: This cross-sectional study adds to the knowledge base of relationships between cognitive functioning and gaining competitive employment, work hours per week, and monthly income among people with schizophrenia in vocational rehabilitation. It also examines which area of cognitive function may be decisive for gaining employment. METHODS: Thirty-nine vocational rehabilitation participants were administered a cognitive battery based on MATRICS Consensus Cognitive Battery. Socio-demographic, clinical, and vocational data were gathered and analyzed with nonparametric statistics. RESULTS: Individuals with competitive employment differed from those without competitive employment in attention and psychomotor speed, delayed verbal recall, immediate visual recall, and planning, reasoning, and problem-solving. Higher scores in immediate and delayed verbal recall and planning, reasoning, and problem-solving correlated with more work hours per week and higher income. Immediate visual recall was related to higher income. Higher scores in planning, reasoning, and problem-solving was an indicator of competitive employment (OR=1.48). CONCLUSIONS: Higher order cognitive functioning of planning, reasoning, and problem-solving may have a central role in gaining employment. The findings should be considered in compensation for or improving cognitive functions for vocational rehabilitation participants.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bejerholm, Ulrika, et al.
(author)
-
Supported employment adapted for people with affective disorders—A randomized controlled trial
- 2017
-
In: Journal of Affective Disorders. - : Elsevier BV. - 0165-0327. ; 207, s. 212-220
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background While effective vocational methods for gaining employment exist for people with schizophrenia and similar conditions, no evidence exists with regard to people with affective disorders. We aimed to study the effectiveness of a newly developed Individual Enabling and Support (IES) model adapted for the target group and compared to traditional vocational rehabilitation (TVR). Methods An assessor-blinded randomized controlled trial (RCT) with a parallel design was performed. Sixty-one participants received IES or TVR. The primary outcome was employment rate at 12-month follow-up. Secondary vocational outcomes, depression severity, and quality of life were also studied. Trial register number is ISRCTN93470551. Results IES was more effective for employment compared to TVR (42.4% vs. 4%; difference 38%, 95% CI 0.12–0.55). Significant group differences were present in secondary vocational outcomes (hours and weeks employed, time to employment), and depression severity. The IES-group had significantly lowering in depression scores and increased quality of life scores during the intervention period. Limitations This RCT was limited by the small sample size due to restriction of recruitment to middle-sized cities within geographically diverse sites in southern Sweden. Larger trials are needed, also in primary health care and employment services settings. Conclusions IES is more effective than TVR for attaining employment and improving depressive symptoms. On a societal level, IES closes the time and service gap between treatment and employment, and thus lowers sick-leave costs. © 2016
|
|
| 9. |
- Bergmark, Magnus, 1975-
(author)
-
Integrerade psykosociala insatser : Policy, implementering och praktik i ett komplext verksamhetsfält
- 2017
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- InledningAlltsedan psykiatrins avinstitutionalisering tog fart under 1980- och 1990-talen har en utveckling av samhällsbaserade psykosociala insatser förespråkats för att erbjuda vård och stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Insatserna förväntas bidra till att brukarna får tillgång till effektiv vård och stöd, samtidigt som de inkluderas i samhället. Vidare förutsätts insatserna baseras på kunskap och evidens, samt bygga på brukarens delaktighet och stödja dennes återhämtning. En annan målsättning är att vissa insatser ges i form av integrerade modeller, så att personer ur målgruppen får tillgång till sammanhållet stöd från inblandade myndigheter. Även om Sverige räknas som ett resursstarkt land som har kommit långt på området, så förekommer kritik mot utvecklingen. Kritiken har berört både planering och styrning på politisk nivå, men även utförandet av de insatser som erbjuds till brukarna. Kritiken har bland annat handlat om bristande samverkan mellan landsting och kommuner, och om stora lokala variationer i den erbjudna servicens kvalitet. I den här avhandlingen studeras dels utformningen av policy på området, dels implementering av specifika insatser. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur svenska policymakare på nationell nivå har hanterat utvecklingen av psykosociala insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning, samt att analysera möjligheter och svårigheter för organisationer och personal när det gäller att implementera de insatser som förespråkas av beslutsfattare. De frågeställningar som avhandlingen söker besvara är följande:Hur formuleras policy som syftar till att införa samhällsbaserade psykosociala insatser, och vad kan policyns egenskaper innebära för genomförandet av den?Vilka styrstrategier uttrycks i statliga policydokument?Vad hämmar respektive underlättar implementeringen av föreslagna integrerade psykosociala insatser?Hur kan vi förstå vad som påverkar möjligheten att erbjuda integrerade psykosociala insatser, i termer av lokala förutsättningar och strategier för implementering?MetodPolicy på området studerades genom en studie av tre av de övergripande dokument som beslutats på regeringsnivå de senaste 20 åren. Riktade kvalitativa innehållsanalyser baserade på relevant litteratur genomfördes. Implementering av insatser studerades genom att 15 program följdes under 3 års tid. 14 av dessa arbetade med att implementera arbetsrehabiliteringsprogram utifrån modellen Individual Placement and Support (IPS). Under samma tidsperiod följdes ett team som implementerade den intensiva samordnings-, vård- och stödmodellen Assertive Community Treatment (ACT). För att bedöma verksamheternas följsamhet till modellerna genomfördes programtrohetsskattningar av samtliga program. Data avseende programmens målgrupp samlades också in. Tre IPS-program deltog i en fördjupningsstudie där kvalitativa intervjuer genomfördes med ledare, personal och samverkanspartners. Implementeringen av dessa program analyserades utifrån implementeringsramverket the Consolidated Framework for Implementation Research. Implementeringen av samtliga 14 IPS-program studerades med hjälp av skattningsskalan the Sustainable Implementation Scale (SIS). När det gäller ACT-teamet genomfördes dels kvalitativa innehållsanalyser av djupintervjuer, och dels skattningar av implementeringskomponenter med hjälp av SIS.ResultatPolicy på området har innehållit stora mått av otydlighet och konflikt, både gällande de mål och medel som har formulerats. Regeringen har främst förespråkat så kallade mjuka styrstrategier, vanligen i form av statliga stimulansbidrag. Vissa förtydliganden och konkretioner har skett under tid, vilka ibland går i linje med de internationella rörelserna New Public Management och evidensbaserad praktik. Exempel på försök att strama upp styrningen är målformuleringar som förespråkar riktade och prestationsbaserade stimulansbidrag, samt nationella riktlinjer för att styra utvecklingen mot utvalda specificerade insatser. Trots detta är det fortfarande de berörda myndigheterna som är ansvariga för att välja ut, utforma och implementera psykosociala insatser. På verksamhetsnivå leder detta till att många otydligheter består, vilka ibland är relaterade till svårigheter att avgränsa ansvarsområden och att förändra hindrande regelverk och traditioner. Dessutom förekommer konflikter, exempelvis i form av konkurrerande målsättningar och ojämn resurstilldelning.Studierna av de integrerade modellerna IPS och ACT visar att implementering av dessa är möjlig, även i en sektoriserad välfärdskontext som den svenska. Det finns dock en rad faktorer på såväl organisationsnivå som teamnivå, som försvårar implementeringen. Exempel på dessa är de involverade organisationernas varierande målsättningar och traditioner, regelverkens utformning, samt svårigheter att erhålla långsiktig finansiering. I en del fall beskrivs de arbetssätt som modellerna förespråkar som försvårande, då de upplevs som annorlunda och utmanande för existerande rutiner och uppfattningar om stöd till målgruppen. Ett stort hinder för effektiv implementering är svårigheter att samverka, främst mellan, men även inom inblandade organisationer. De flesta program som lyckades genomföra en hållbar implementering hade personal som var duktiga på att navigera förbi de hinder som orsakades av ogynnsamma regler, och de lyckades även hitta vägar för att etablera samverkan, både horisontellt (med samarbetspartners på samma hierarkiska nivå) och vertikalt (mellan ledning och personal). En verksamhetsledare som har möjlighet att påverka samverkansrelationer i både horisontell och vertikal riktning är gynnande för implementeringen. Andra betydelsefulla komponenter som underlättar implementering är en noggrann planering innan ett program startas, medveten rekrytering av personal, formering av ändamålsenliga styrgrupper, samt att tidigt i processen arbeta strategiskt för att lösa finansieringsfrågan. Även programtrohetsskattningar var betydelsefulla, då de både fungerade som instrument för att identifiera förbättringsområden för programmen, men också hade en legitimerande funktion vid återkoppling till ledningen.SlutsatserDet råder en samstämmighet i övergripande målsättningar som syftar till att utveckla området integrerade psykosociala insatser. På en mer konkret nivå är läget betydligt oklarare, både gällande målsättningar i policy och av vem och hur insatserna ska implementeras. Även om vissa förändringar skett, står regeringen fortsatt för en mjuk styrning vilken lämnar ett stort ansvar till de myndigheter som ska implementera valda insatser. Detta innebär en rad svårigheter för frontlinjepersonalen, vilket leder till att de ofta behöver lägga mycket tid och energi på att hitta vägar för att överkomma dessa svårigheter.I många fall har ledare och personal goda möjligheter att uppnå en hög programtrohet på teamnivå, men för en hållbar implementering krävs det att ett program är väl förankrat både vertikalt och horisontellt. Därför finns ett behov av att forskare och beslutsfattare tar ett tydligare helhetsgrepp, både på området policy och implementering av specifika insatser. Skattningar av programtrohet och implementering kan vara ett stöd i att identifiera vad som fungerar samt vad som behöver förändras i och mellan organisationer. Men för att programmen ska lyckas med en effektiv implementering på organisationsnivå behöver deras legitimitet stärkas vertikalt, och planering för långsiktig lokal finansiering behöver göras i ett tidigt skede.
|
|
| 10. |
- Liljeholm, Ulrika, et al.
(author)
-
Att utveckla arbetsidentitet hos unga vuxna med psykisk ohälsa
- 2019
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Bakgrund: Hur vi identifierar oss är starkt kopplat till arbete. Unga vuxna är en känslig grupp när det gäller inträde på arbetsmarknaden. Om de också har psykisk ohälsa blir det ännu svårare och risken för marginalisering ökar. Likväl har arbete visat väsentlig betydelse för en personlig återhämtning. Syftet med studien var att utforska erfarenheter bland unga vuxna med psykisk ohälsa som börjar arbeta, med fokus på processen att utveckla arbetsidentitet. Ytterligare syfte var att utveckla kunskap för att förbättra kliniskt resonemang bland arbetsterapeuter och andra yrkesverksamma inom psykiatrisk rehabilitering och arbetsinriktad verksamhet i strävan att stödja unga i deras övergång i arbete och därmed vardagligt socialt och samhällsliv.Metod: Grounded teori användes som design. Materialet bestod av 13 djupintervjuer med unga vuxna med psykisk ohälsa i åldern 19-26 år, som arbetat i minst tre månader. Resultat: Att börjar arbeta bidrog med en process av inre och yttre förändring, nya känslor, utmaningar och förståelse för omvärlden. Tidigare negativa tankemönster blev mer positiva. Nya roller och aktivitetsmönster utvecklades vilket förändrade synen på egen förmåga och därigenom self-efficacy. Denna utveckling bidrog till en positiv process som gav en arbetsidentitet och nya riktningar i livet. Slutsatser: Vi antar att processen att utveckla arbetsidentitet stöder övergången till vuxen ålder och en karriärutveckling för unga vuxna med psykiska ohälsa. Resultaten stöder att utveckling av arbetsidentitet förväntas vara en del av en personlig återhämtningsprocess för individer. Stöd till unga vuxna med psykisk ohälsa genom möjligheter att arbeta är kritiskt.
|
|
