| 1. |
- Warberg, Anna, 1985
(författare)
-
Svensk internationell domsrätt enligt EU:s insolvensförordning
- 2023
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln belyser den svenska internationella domsrätten för insolvensförfaranden enligt EU:s insolvensförordning art. 3.1 med fokus på utvecklingen i EU-domstolens praxis de senaste fem åren. Anknytningskriteriet ”platsen för gäldenärens huvudsakliga intressen” kommenteras även mot bakgrund av förordningens uttalade mål att motverka illojal forumshopping.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ericson, Marika, 1977-, et al.
(författare)
-
Covid-19 i Sverige : Rättsliga perspektiv på krisberedskap och de åtgärder som vidtagits för att hantera pandemin
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :10, s. 1080-1097
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikel presenterar vi några av de rättsliga åtgärder som vidtagits av lagstiftare, regering och myndigheter under pandemin och sätter dem i ett konstitutionellt och förvaltningskulturellt sammanhang. Artikeln inleds med en genomgång och analys av vissa ingripande rättsliga åtgärder av klassisk smittskyddskaraktär, exempelvis förbud mot folksamlingar, stängning av skolor och andra verksamheter och liknande. Däremot tar vi inte upp åtgärder av stödjande karaktär, exempelvis olika former av ekonomiskt stöd såsom permitteringsstöd, anstånd med skatter och dylikt. Efter detta går vi igenom vissa grundläggande skillnader mellan regelverket för totalförsvar och krisberedskap och beskriver krisberedskapssystemet något mer i detalj. Slutligen betraktar vi Covid-19 ur systemperspektivet och drar slutsatser inför framtiden.
|
|
| 4. |
- Fridström Montoya, Therése, 1973-
(författare)
-
HD om godmansförutsättningar - ett steg fram, två tillbaka och ett snedsteg
- 2022
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 735-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rättsfallskommentar analyseras Högsta domstolens senaste avgörande om vad som krävs för att godmanskap ska anordnas. Beslutet innebär att den krets hjälpbehövande som kan komma ifråga för såväl godman- som förvaltarskap begränsas. HD har nämligen formulerat ett nytt krav på att den enskildes hjälpbehov måste bero på en nedsatt kognitiv förmåga. Avgörandet ger upphov till en rad frågor såsom hur detta nya krav närmare ska förstås, vilka krav som kan ställas på den medicinska utredningen i ett godmans- eller förvaltarärende och hur prövningarna av någons behov av ställföreträdarskap ska genomföras. Ytterligare frågor som aktualiseras är förhållandet mellan socialrättsliga stödinsatser och civilrättsligt ställföreträdarskap, samt betydelsen av FN:s funktionsrättskonvention i dessa sammanhang.
|
|
| 5. |
- Heidbrink, Jakob, 1971
(författare)
-
Sedvanans betydelse i modern förmögenhetsrätt
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 2020, s. 770-784
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Diskuterar i ljuset av den såkallade Girjas-domen sedvanans ställning och betydelse i svensk förmögenhetsrätt.
|
|
| 6. |
- Adestam, Johan, 1982-, et al.
(författare)
-
Avtalsrättsligt medhjälparansvar
- 2022
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 2022:1, s. 98-123
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det inomobligatoriska medhjälparansvaret har länge ansetts bygga på oskrivna tillräknanderegler. Anta att B anlitar C för att utföra något som uppfyller B:s avtalsförpliktelse mot A och att C orsakar A skada genom handlingen eller underlåtelsen H. Frågan om B:s skadeståndsansvar mot A ska enligt dessa regler avgöras på samma sätt som om B själv hade företagit H. De centrala frågorna blir då om H strider mot någon avtalsförpliktelse som B har mot A och om C har företagit H på ett sådant sätt att den i relationen mellan A och B tillämpliga ansvarsgrunden (t.ex. oaktsamhet) är uppfylld. Den traditionella bilden har emellertid utmanats i litteraturen och även i prejudikatet NJA 2018 s. 301. Artikeln argumenterar för att de konkurrerande beskrivningarna är omotiverade och att gällande rätt alltjämt svarar mot den traditionella bilden.
|
|
| 7. |
- Almkvist, Gustaf, 1985-
(författare)
-
Prejudikatbildning i straffvärdefrågor
- 2022
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :5, s. 464-473
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De senaste 20 åren har det skett en betydande ökning av antalet prejudikat som gäller straffmätningen. Där denna del av straffrätten länge tycks ha uppfattats som en omdömesfråga där Högsta domstolen inte hade någon större uppgift är i dag intresset av en enhetlig rättstillämpning centralt när domstolarna ska bestämma straffvärdet i ett enskilt fall. I artikeln diskuteras några frågor som detta "förrättsligande" av straffmätningen väcker.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
