| 1. |
- Brännström, Malin, 1973-, et al.
(författare)
-
Samebyars avtalsrätt — en replik
- 2019
-
Ingår i: Svensk juristtidning. - Uppsala : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :2, s. 165-169
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln "Samebyars avtalsrätt" gör Eivind Torp bedömningen att den nuvarande rennäringslagen inte ger utrymme för att behandla renskötselrätten eller delar av rätten som ett civilrättsligt avtalsobjekt. Därför menar Torp att samebyarna saknar rättslig befogenhet att ingå avtal som innebär inskränkningar av renskötselrätten. Vi menar att Torp i sin analys av rättsläget bortser från den rättsutveckling som skett i tiden efter 1971 när den nuvarande rennäringslagen infördes. Dessutom är frågan om samebyarnas avtalsrätt mer komplex än vad den aktuella artikeln visar.
|
|
| 2. |
- Bylander, Eric, Professor, 1973-
(författare)
-
Den datoriserade domaren
- 2019
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :1, s. 1-7
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artificiell intelligens (AI) kan uppfattas som ett hot mot framtiden för domarna och domstolarna. I den professorsinstallationsföreläsning som här återges i skriftlig form konstateras att frågan om vi bör ersätta den mänskliga domaren med en dömande maskin reser fundamentala frågor om domarrollen och dömandets natur. Till belysning av vad som kan tänkas vara möjligt och lämpligt lämnas en beskrivning av vägen fram till dagens teknikanvändning i de svenska domstolarna. Distinktionen mellan juridiken betraktad som å ena sidan en konst och å andra sidan en teknik identifieras som betydelsefull för studier av om det finns något unikt mänskligt i uppgiften att vara domare i domstol och vad detta i så fall kan tänkas bestå i.
|
|
| 3. |
- Derlén, Mattias, 1976-, et al.
(författare)
-
Perspektiv på prejudikat : En empirisk undersökning av tingsrätternas bruk av Högsta domstolens rättspraxis i tvistemål
- 2019
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Stockholm. - 0039-6591. ; :8, s. 751-772
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Betydelsen av HD:s avgöranden som prejudikat har rönt allt större uppmärksamhet, främst med fokus på hur HD själv ser på sin rättspraxis. Denna artikel kompletterar diskussionen genom att undersöka tingsrätternas bruk av prejudikat. Artikeln visar att endast en relativt liten andel av HD:s avgöranden används aktivt i tingsrätterna och att överlappningen mellan de avgöranden som används av tingsrätterna och de som används av HD själv är ytterst begränsad. En möjlig förklaring är att HD i hög grad prövar frågor som mycket sällan uppkommer i tingsrätterna. Detta är inte nödvändigtvis problematiskt, men motiverar en diskussion om hur HD bäst kan leda rättstillämpningen.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Frändberg, Åke
(författare)
-
Några tankar om naturrättsidéer och positivism : tillika en kritisk kommentar till vår tids missbruk av termerna "naturrätt" och "positivism"
- 2019
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :9, s. 849-859
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det florerar i våra dagar en spridd användning av termerna ”naturrätt” och ”positivism”, som dels vilar på ett logiskt felslut och dels är ohederlig. I artikeln presenteras dessa uppfattningar och förklaras varför de lider av dessa båda defekter. Detta sker i relief mot en idéhistorisk exposé över de båda begreppens idéutveckling. Man kan skilja mellan två stadier i denna: (1) Den klassiska naturrättsläran och den klassiska positivismen samt (2) den moderna naturrättsläran och den moderna positivismen. Mot bakgrund av denna exposé behandlas sedan ovannämnda ”urartade” naturrättstanke och ”urartade” positivism.
|
|
| 6. |
- Gustafsson, Kristian
(författare)
-
På spaning efter den tid när bostadsrättsägare skyddades från flytt
- 2019
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :10/19, s. 913-921
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När beneficieskyddet för bostadsrätter infördes i svensk rätt var lagstiftarens syfte att bostadsrätter som utgångspunkt skulle undantas utmätning. Sedan införandet har värdet på bostadsrätter stigit. Värdestegringen har varit avgörande för rättsutvecklingen och idag skyddas endast en förhållandevis liten andel av svenska bostadsrätter från utmätning genom beneficieregeln i 5 kap. 1 § första stycket 6 p. utsökningsbalken. Utöver att värdet på bostads-rätter stigit sedan införandet, har även en påtaglig bostadsbrist utvecklats i Sverige. Artikeln rör den framväxta bostadsbristens förhållande till beneficieskyddet för bostadsrätter och frågan huruvida ändrade förhållanden på den svenska bostadsmarknaden åter bör påverka rättsutvecklingen.
|
|
| 7. |
- Hardenberger, Alexander
(författare)
-
Bevisbördans placering i fordringsmål II — särskilt om förhållandet mellan den civilrättsliga regeln och föremålet för bevisbördan
- 2019
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :7/19, s. 705-720
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Författaren har i en tidigare artikel diskuterat Högsta domstolens praxis avseende bevisbördans placering i fordringsmål med utgångspunkt i rättsfallen ”Tandläkarens olycka” (NJA 2014 s. 364) och ”Terrys Restaurang” (NJA 2017 s. 1094). I artikeln presenteras bl.a. två alternativa tolkningar av rättsfallet ”Tandläkarens olycka”. Den 6 februari i år meddelade Högsta domstolen dom i NJA 2019 s. 23, ”Den betalande sambon”. I domskälen (se p. 13 sista meningen) uttalar Högsta domstolen att ”Tandläkarens olycka” ska förstås vila på en civilrättslig regel om särskild återkravsrätt. Nedan diskuteras dels konsekvenserna av det klargörande som Högsta domstolen gör rörande förståelsen av ”Tandläkarens olycka”, dels tillämpligheten av den princip som skapades genom samma rättsfall.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Lehrberg, Bert, jur dr lärostolsprofessor
(författare)
-
Köplagens dispositiva karaktär
- 2019
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 3, s. 236-254
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 10. |
|
|
