| 1. |
- Andersson, Pär-Yngve, 1954-
(author)
-
Tid för litteraturdidaktiskt paradigmskifte?
- 2010
-
In: Tidskrift för litteraturvetenskap. - 1104-0556 .- 2001-094X. ; 40:3-4, s. 91-106
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Time for a Paradigmatic Shift in Literature Didactics? An increasing number of literary scholars are involved in the didactic education of university students studying to become teachers. In this article I discuss the difficulties and possibilities of the task in a changing media landscape where reading fiction seems to be losing popularity. I argue that the paradigm in literature didactics has hitherto been rather one-sided, dominated by reader response-theory and pedagogy based on the high valuation of individual experience, but neglecting the learning of literary skills and strategies. However, several researchers have pointed to the fact that Swedish pupils seem to interpret texts in rather subjective ways, in a kind of private readings. They have difficulties in understanding fictional texts, especially when the aesthetic forms are unfamiliar. The study of literature didactics cannot be restricted to the reader response-paradigm, but must make use of other perspectives in literary theory. In my opinion, the future teachers have to provide a widening of their pupils’ horizons. They must read a great variety of literature together, talk and write about it, and discuss relevant interpretations. Teachers cannot neglect teaching aesthetics, and they must, beginning in the early years of schooling, explain to their pupils the value of literary reading. Learning literary strategies is important for anyone, but especially for low performing readers. I argue that literature has a potential for increasing the sense of individual freedom and cultivating one’s mind, but also that literary studies can provide argumentative skills and raise a critical consciousness. In the visual and interactive culture of our days, the study of literature can be an alternative opportunity where slowness and critical reflection is honoured.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bergenmar, Jenny, 1973
(author)
-
Läsningens disciplinering. Om litteratursyn och litteraturundervisning.
- 2010
-
In: Tidskrift för litteraturvetenskap. - 1104-0556. ; :3-4, s. 17-26
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The teaching of literature and the disciplining of reading. The article discusses how the institutional norm of critical reading tends to rule out other ways of reading. Instead of mapping different kinds of reading practices and providing useful concepts for describing them, the teaching of literature often tends to be prescriptive and aimed at reproducing the this specific way of reading, and in extension, a certain view of literature related to it. This problem is discussed in connection to Rita Felskis “modes of textual engagements”, Michael Warners questioning of what qualifies as a critical reading, and Eve Kosofsky Sedgwicks concept of “reparative reading”.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Erixon, Per-Olof, 1954-
(author)
-
Svenskämnet i skärmkulturen
- 2010
-
In: Tidskrift för litteraturvetenskap. - Lund : Föreningen för utgivande av Tidskrift för litteraturvetenskap. - 1104-0556 .- 2001-094X. ; 40:3-4, s. 153-163
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Vi lever i ett multimedialt samhälle där skriftspråkets plats och funktion i den offentliga kommunikationen har decentrerats och dess tidigare roll som kommunikationsmediet framför andra nu tillsammans med bild, ljud och text i mer integrerande delar har förvandlats till ett bland flera kommunikationsmedier. Genom denna snabba utveckling av nya medier har skriftkulturen, och därmed också grunden och förutsättningen för skolämnet svenska alltmer kommit att utmanas. I denna ”new media age”, har skärmen delvis ersatt boken som det dominerande kommunikationsmediet. Men kommunikationsteknologier påverkar inte bara de sätt på vilka kunskap transmitteras, utan också innehållet i den kunskap som skapas, liksom de sätt på vilka undervisning organiseras.Bruket av IKT har inte vuxit fram i en skolkultur, utan utanför skolan. Därför finns det en inneboende spänning mellan IKT-stödd undervisning och traditionella sätt att arbeta i skolan. Introduktionen av IKT i en skolkontext kan ses som en förhandling mellan olika kulturer, där läraren ombeds att anpassa sin undervisning till en ”invaderande” kulturs behov, dvs. IKT-kulturen. Den starkaste faktorn när lärare bestämmer sig för att använda ny teknologi i undervisningen är de externa förväntningarna från skolledare och politiker, som tycks bli starkare ju längre undervisningserfarenhet en lärare har. Den svagaste faktorn rör datorn som ett verktyg för att utveckla och höja nivån på undervisningen och tycks minska i betydelse i takt med att lärare förvärvar undervisningserfarenheter. Skolämnen är i olika utsträckning “inbäddade” i IKT[vi]. Inom vissa skolämnen betraktas IKT som en sorts ”trojansk häst”, som står i konflikt med en djupt liggande ”ämnesgrammatik”. Studier i USA, Kanada och Storbritannien visar att föreställningen om ämneskulturer har betydelse när det gäller lärares och elevers användning av IKT. Samtidigt för ungdomar med sig populär- och mediekulturella kunskaper och erfarenheter in i klassrummet och de specifika skolämnena. De lever i en multimedial kultur utanför skolan och brukar en mängd olika medieteknologier för olika ändamål och i olika kommunikativa situationer, där bilden, musiken och texten intar en framträdande plats, dvs. en “screen culture” eller ”media ecology ”.Bruket av ny teknik och nya medier i skolan tycks leda till en pedagogisk förändring i motsats till vad exempelvis Cuban hävdar. Överlappande kulturer och ”ownership” leder till förändrade lärar- och elevroller. Medieteknologin fungerar som en ”fulcrum”, dvs. som en sorts vändpunkt, tänkt som ett resultat inte av en plötslig insikt, utan som resultatet av en process, eller omorientering i den pedagogiska praktiken. Likt reminiscenser från ett gammalt samhälle tycks en sorts teknikfientlighet ligga inbäddad i den pedagogiska diskursen och skolans olika ämnesparadigm. Det finns en tendens till att uppfatta det som har med ny teknik och nya medier att göra som något virtuellt och därmed inte verkligt, dvs. som en verklighetsförlust. Den här artikeln tar sin utgångspunkt i skolämnet svenska, som i allt högre grad står under inflytande av en digital medie- och skärmkultur och ställer frågan om vad detta har för betydelse för ämnets (1) innehåll och (2) undervisningsformer.
|
|
| 8. |
- Graeske, Caroline
(author)
-
Värdefull eller värdelös? : Om värdegrund och genus i läromedel i svenska
- 2010
-
In: Tidskrift för litteraturvetenskap. - 1104-0556 .- 2001-094X. ; :3-4, s. 163-176
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Lately there are numerous studies that show the limits of gender and fundamental value questions in various teaching aids. In Swedish as a school subject, this kind of research is insufficient, which is noteworthy since several researches today regard Swedish as a subject that deals with issues such as democracy and dialogism in a decisive way. Therefore, this article analyses three recently published text books aimed at literary history in Swedish as a school subject for upper secondary school with a focus on fundamental values. In the Swedish educational system, fundamental values is a central concept that illuminates matters connected to democracy, norms and values, and gender and equality are particularly significant issues. The study, which is both quantitative and qualitative, will be based on questions of intersectionality. Recurrent questions are thus how various authorships are presented based on gender, class, nationality and sexual preference. The results show that the analysed text books predominantly include a white, western, male discourse while discourses of women, non-European and national minorities clearly are excluded. Furthermore, men and women are valued differently. In the analysed course material, stereotypical images of masculinity and femininity that are belitted, and sometimes even sexist, are constructed. There is also an othering of non-European authors where non-European women are twice as marginalised. These evaluative points of departure, explicit and implicit, strengthen and manifest traditional gender roles and a heterosexual matrix which implacably go against the fundamental values of the Swedish educational system.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
