| 1. |
|
|
| 2. |
- Allelin, Majsa, 1989-
(författare)
-
om om-organisering
- 2024
-
Ingår i: OEI. - Stockholm : OEI Editör. - 1404-5095. ; :104-105, s. 276-285
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Om innovationens villkor utirfrån arbetsdelningens historiska utveckling.
|
|
| 3. |
- Allelin, Majsa, 1989-
(författare)
-
om om-organisering
- 2024
-
Ingår i: OEI. - Stockholm. - 1404-5095. ; :#104-105, s. 276-285
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Israelson, Per, 1974-
(författare)
-
Förord
- 2020
-
Ingår i: OEI. - 1404-5095. ; :88-89, s. 4-10
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Krantz, Gunnar, Konstnärlig professor, 1962-
(författare)
-
Och så får det inte vara några blyertsteckningar! : om autografin och seriernas ursprung
- 2020
-
Ingår i: OEI. - Stockholm : OEI. - 1404-5095. ; :88-89, s. 34-42
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Litteraturen kring Rodolphe Töpffer och hans verk är idag tämligen omfattande. Påfallande i denna är dock frånvaron av en tydlig framskrivning av den metod som var förutsättningen för mångfaldigandet av hans berättelser - s. k. överföringslitografi (eller transferlitografi). Det verkligt revolutionerande med överföringslitografin är att den tillåter konstnären att teckna och skriva med tusch direkt på ett överföringspapper, utan att behöva spegelvända texten. Töpffer beskriver själv metoden, som innefattar svart tusch och en stålstiftpenna. Detta är anmärkningsvärt då serieteckning med svart tusch och någon form av stålstiftpenna eller pensel på papper, fortfarande anses vara branschstandard. Trots att dagens tryckteknik sedan länge lämnat stadiet där teckningar krävde distinkta svarta linjer för att vara reproducerbara är den svarta tuschlinjen är fortfarande norm i tecknade serier. I praktiska handledningar ingår vanligen ett kapitel om tuschteknik och dagens digitala ritprogram emulerar traditionella (ofta namngivna) verktyg för tuschning; penslar, pennor, markers o s v. Detta har hittills inte lyfts nämnvärt inom serieforskningen. I stället tas de praktiker som är förknippade med seriernas framställning för givna och slutar ofta i cirkelresonemang om att tecknade serier tuschas för att de alltid gjorts så. Att ledande serieforskare här svävar på målet, skulle kunna tolkas som generell okunskap vad gäller den konstnärlig praktiken. Källor:Kunzle, David 2007, Father of the Comic Strip : Rodolphe Töpffer, University Press of Mississippi, Jackson
|
|
| 10. |
- Kullberg, Christina, Professor, 1973-
(författare)
-
Föränderliga öar
- 2022
-
Ingår i: OEI. - 1404-5095. ; :94-95, s. 33-40
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ön utgör en problematisk geografi. Öar rör på sig. Några försvinner. Andra dyker upp. Var börjar de? Var slutar de? Hur står de i relation till andra geografier? Är de del av havet eller kontinenten? En ö är sin kustlinje som inte är fast. Om en ö sträcker ut sig i oändlighet måste vi omvärdera vad dess avskildhet egentligen innebär. Thresor de la langue francoyse tant ancienne que moderne (1606) särskiljer ön från andra geografier genom att trycka på att det inte finns några hinder för att nå en ö. Det är inte gränserna som definierar ön utan dess föränderlighet. Kustlinjer är också platser där utbyten sker, där kulturer blandas, varor och kunskap utbytes. På gott och ont. Natur och landskap på öar som koloniserades på 16- och 1700-talet blev fullständigt förändrade som följd av européernas intrång. Idag är öar bland de geografier som är mest utsatta för klimatförändringar. Öar är sårbara, prekära, inte för att de är isolerade utan för att de är öppna mot omvärlden.
|
|
