| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
-
Att skapa lärgemenskaper och mötesplatser på nätet
- 2006
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken handlar om hur man kan utveckla nätbaserade lärgemenskaper och mötesplatser på nätet. Här behandlas lärgemenskaper som ett stöd vid utbildning och utveckling av distansutbildning men också inom olika verksamheter, där nätbaserade gemenskaper kan utvecklas som ett informellt stöd för kompetensutveckling. Boken belyser även aspekter som närvaro och anonymitet i nätbaserade gemenskaper samt användningen av synkrona teknologier, t.ex. videokonferens. Detta är den sista boken i en trilogi, där den första, Lärgemenskaper på nätet – en introduktion, utkom 2004 och beskrev varför och hur lärgemenskaper vuxit fram. Den andra boken, Att förstå lärgemenskaper och mötesplatser, publicerades 2005 och behandlade en rad aspekter utifrån vetenskapliga perspektiv samt förklarade närliggande fenomen. Tillsammans erbjuder böckerna en omfattande och god förståelse av uppkomsten och utvecklingen av lärgemenskaper och mötesplatser på nätet. Då användningen av nätbaserade gemenskaper blir en allt vanligare samarbetsform, är den här tredje boken tänkt att ge råd till dig som vill skapa mötesplatser och gemenskaper på nätet. Boken är användbar för utbildningsanordnare och kompetensutvecklare såväl inom skola som arbetsliv, samt för studenter inom området för IT och lärande. Oavsett om du arbetar med formell utbildning eller vill utveckla stöd för ett informellt kontinuerligt lärande, kan Att skapa lärgemenskaper och mötesplatser på nätet tillsammans med de andra två böckerna bidra till inspiration och vägledning i praktiskt skapande av kunskap och en ökad förståelse varför och hur människor lär tillsammans och möts på nätet.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bogdan, Cristian, et al.
(författare)
-
Tuning in : Challenging design for communities through a field study of radio amateurs
- 2007
-
Ingår i: Communities and Technologies 2007. - London : Springer London. - 9781846289040 ; , s. 439-461
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- As illustrated by the emerging field of Communities and Technologies, the topic of community, whether further qualified by ‘virtual’ (Rheingold 1993), ‘on line’ or ‘networked’ (Schuler 1996), has become a major focus for field study, design, technical infrastructural provision, as well as social, psychological and economic theorising. Let us review some early examples of this ‘turn to community’. (1999) discuss the ‘network communities of SeniorNet’, an organisation that supports people over the age of 50 in the use of computer networking technologies. The SeniorNet study highlights the complex ‘collage’ of participation and interaction styles that community members sustain, many of which go beyond conventional understandings of older people, their practices and relations to technology. While the members of SeniorNet are geographically dispersed, (1996) describe the ‘Blacksburg Electronic Village’, a local community computing initiative centred around Blacksburg, Virginia, USA. As long ago as 1994, (1994) claimed the existence of over 100 such projects in the US with very diverse aims and experiences but all concerned to be responsive to a community’s needs while exploiting the Internet and the technical developments it has made possible. For their part, (2001) offer some generic infrastructural tools for community computing, including support for ‘identity management’.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Enroth, Stefan, 1976-, et al.
(författare)
-
SICTIN : Rapid footprinting of massively parallel sequencing data
- 2010
-
Ingår i: BioData Mining. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1756-0381. ; 3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Massively parallel sequencing allows for genome-wide hypothesis-free investigation of for instance transcription factor binding sites or histone modifications. Although nucleotide resolution detailed information can easily be generated, biological insight often requires a more general view of patterns (footprints) over distinct genomic features such as transcription start sites, exons or repetitive regions. The construction of these footprints is however a time consuming task.METHODS: The presented software generates a binary representation of the signals enabling fast and scalable lookup. This representation allows for footprint generation in mere minutes on a desktop computer. Several different input formats are accepted, e.g. the SAM format, bed-files and the UCSC wiggle track.CONCLUSIONS: Hypothesis-free investigation of genome wide interactions allows for biological data mining at a scale never before seen. Until recently, the main focus of analysis of sequencing data has been targeted on signal patterns around transcriptional start sites which are in manageable numbers. Today, focus is shifting to a wider perspective and numerous genomic features are being studied. To this end, we provide a system allowing for fast querying in the order of hundreds of thousands of features.
|
|
| 10. |
- Ens, Emilie, et al.
(författare)
-
Recognition of indigenous ecological knowledge systems in conservation and their role to narrow the knowledge-implementation gap
- 2021
-
Ingår i: Closing the knowledge-implementation gap in conservation science. - Cham : Springer Nature. - 9783030810849 - 9783030810856 ; , s. 109-139
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Over recent decades, Indigenous knowledge (IK) systems, people, and territories have increasingly been recognized in mainstream conservation practice. However, recognition of the value of IK by governing bodies varies and is often a result of colonial and “development” history and the strength of hegemonic attitudes. Through regional case studies, this chapter explores the progress and challenges of integrating IK in conservation action which is key to narrowing the knowledge-implementation gap in this discipline. Key enabling factors allow IK integration into conservation action at national levels including: recognition of Indigenous land ownership; development and acceptance of cross-cultural or Indigenous methods; devolution of power to include Indigenous People in decision-making processes; acknowledgment of Indigenous groups and their rights; and acknowledgment of the benefits of using IK in biodiversity conservation. The regional case studies presented in this chapter suggest that the recognition of IK systems in conservation programs is greatly facilitated by adopting three pillars of Indigenous empowerment (Indigenous land ownership, acknowledgment of Indigenous peoples and their rights, and acknowledgment of the value of Indigenous knowledge systems) with concomitant benefit to narrow the knowledge-implementation gap in conservation science.
|
|
