| 1. |
- Andersen, Christiane, 1951, et al.
(författare)
-
Gebrauchsbezogene Grammatik für Deutsch als Fremd- und Zweitsprache im mehrsprachigen Kontext
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Die Gebrauchsbezogene Grammatik für Deutsch als Fremd- und Zweitsprache im mehrsprachigen Kontext richtet sich an fortgeschrittene erwachsene Lerner mit verschiedenen Erstsprachen (und eventuell weiteren Sprachkenntnissen). Ihr vorhandenes Sprachwissen ist beim Grammatikerwerb ein Vorteil, denn Spracherwerb ist ein kognitiver Prozess und Mehrsprachigkeit beeinflusst den Grammatikerwerb. Diese Grammatik trainiert die Sprachbewusstheit mit Anregungen zur Reflexion über systematische Zusammenhänge von Form und Funktion im Deutschen und in anderen Sprachen. Ausgangspunkt dafür sind Prototypen und Gebrauchsmuster zu Wortformen und Konstruktionen. Sie prägen sich leicht ein und sind im alltäglichen Sprachgebrauch so häufig wie nützlich. Die Grundlagen und Besonderheiten der deutschen Grammatik präsentieren sich übersichtlich und leicht verständlich. Authentische Beispiele, Übungsaufgaben, ein ausführliches Register sowie Übersichten führen rasch zum Lernerfolg.
|
|
| 2. |
- Andersen, Christiane, 1951
(författare)
-
Lasst uns über Emotionen sprechen
- 2022
-
Ingår i: Bettina M. Bock/Steffen Pappert/Tanja Škerlavaj: Grenzgänge: Eine Spritztour durch Text-, Stil- und Zeichengefilde. - Berlin : Frank & Timme. - 9783732908448 ; , s. 15-20
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
- Andersen, Christiane, 1951
(författare)
-
Morphosyntaktische Variation bei der Verwendung von Verwandtschaftsbezeichnungen in einem Korpus der gesprochenen Sprache ethnischer Deutscher in der sibirischen Region Krasnojarsk (Russland)
- 2021
-
Ingår i: Kontaktvarietäten des Deutschen im Ausland. In: Beiträge zur Interkulturelle Germanistik. Band 14. Csaba Földes (red.). - Tübingen : Gunter Narr Verlag. - 9783823383048
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Die deutschen Siedlungen in Russland bildeten seit ihrer Entstehung kein sprachlich zusammenhängendes Gebiet, sondern sie waren durch sprachliche Vielfalt und Variation geprägt. Aus dem Korpus des heutigen gesprochenen Deutsch in der Region Krasnojarsk (SGC) sind alle Vorkommen von NPs mit einer substantivischen Verwandtschaftsbezeichnung nach morphosyntaktischer Variation untersucht worden. Die Fragestellung lautet: Welche Varianten treten in syntaktischen Positionen wie Subjektkasus, Possessiv und Komplementkasus (Verbergänzung) im untersuchten Korpus auf und gibt es möglicherweise eine plausible Erklärung für die Art der Variation? Die Fallstudie hat gezeigt, dass im heutigen Sprachgebrauch der russlanddeutschen Kontaktvarietät die Morphosyntax der untersuchten Verwandtschaftsbezeichnungen durch hohe Variantenvielfalt geprägt ist – bei gleichzeitiger Reduktion lexikalischer Mittel und syntaktischer Funktionen. Im Beitrag wird dafür argumentiert, dass dies an sprachtypologischen Prozessen anderer Kontaktvarietäten und an weiteren Spracherwerbsprozessen (z.B. bei Lernervarietäten mit den entsprechenden Kontaktsprachen als Erstsprache) überprüft werden müsste.
|
|
| 4. |
- Aufschnaiter, Andreas, et al.
(författare)
-
Fließbandfertigung von Atmungskettenkomplexen in Mitochondrien : Assembly line production of respiratory chain complexes in mitochondria
- 2022
-
Ingår i: BioSpektrum. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0947-0867 .- 1868-6249. ; 28:4, s. 366-369
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- A key function of mitochondria consists of energy conversion, performed with the help of the respiratory chain and the ATP synthase. Biogenesis of these essential molecular machines requires expression of nuclear and mitochondrially encoded genes. We describe our current understanding how these processes are coordinated and how they are organized in specific areas of the inner membrane to facilitate the assembly of these sophisticated complexes.
|
|
| 5. |
- Barow, Thomas, 1969, et al.
(författare)
-
Inclusive Education im Vereinigten Königreich und in Skandinavien
- 2022
-
Ingår i: Handbuch Inklusion und Sonderpädagogik. - Bad Heilbrunn : Verlag Julius Klinkhardt. - 9783825288044 ; , s. 194-198
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Ausgehend von der Etablierung des Inklusionsbegriffs in den 1990er Jahren beschreibt der Beitrag die national geprägten politischen und gesetzlichen Grundlagen inklusiver Bildung im Vereinigten Königreich und in Skandinavien. Die sonderpädagogischen Förderquoten werden dargelegt und ausgewählte Ergebnisse empirischer Forschung präsentiert. Die Verfasser problematisieren die uneinheitliche Definition von Inklusion und das Verhältnis von Inclusive Education zu Bildungs-systemen, die durch Marktorientierung und Wahlfreiheit charakterisiert sind. Hierbei kommt es zu paradoxalen Entwicklungen in Form einer Diagnose- bzw. Behandlungskultur und einer Renaissance gesonderter Unterrichtung. Diese widersprüchlichen Tendenzen bilden zugleich die zentralen Herausforderungen zukünftiger Schulentwicklung.
|
|
| 6. |
- Barretta, Iginia, 1987
(författare)
-
On the edge of the margins by Karl-Markus Gauß 'writing': Italy : Am Rand der Ränder von Karl-Markus Gauß’ Schreiben: Italien
- 2020
-
Ingår i: Germanoslavica : Zeitschrift für germano-slawische Studien. - 1210-9029. ; 31:1-2, s. 129-148
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- - While reading Karl-Markus Gauß’ literary works one learns to see Europe in a different light. His depiction of the continent draws a different cartography of it, where border-territories, border-knowledge and the peripherical become central, and vice-versa. Among Gauß’ preferred peripheries a specific area stands out as the centre of his narrative: Southeast Europe. Central Europe instead, otherwise conventionally considered as the continent’s geographical, political, cultural and power core, occurs only as a contra point to this. There is a country, however, which, although is not a part of Gauß’ narrated Southeast, frequently appears in his works: Italy. By looking at its different representations in selected writings of the author, this article aims to investigate why and how Italy emerges on Gauß’ otherwise southeast-centred personal map. While on the one hand, for example, the author problematizes rather concealed episodes of Italy’s fascist past or criticizes the regionalism of the Lega Nord, on the other hand, he casts light on unknown border-crossing facts of Italy’s history, culture and geography by narrating mostly unknown Italian intellectuals, places and minorities. In this way, Gauß’ depiction of Italy presents an ambiguous, complex, transboundary, and eventually unexpected, unknown country. It may be exactly because of these aspects that Italy takes a favoured place at the edges of Gauß’ border-writing. © 2021 JJMLL Publishers/Yarmouk University. All Rights Reserved.
|
|
| 7. |
- Barretta, Iginia, 1987
(författare)
-
Vom Lesen lesen. Zur Konzeption und Darstellung des Lesers im postmodernen Roman
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I postmoderna romaner tillskrivs läsaren en avgörande roll. Läsaren träder ofta fram som fiktionaliserad figur respektive protagonist i texternas handlingar, där olika typer av läsning och dessas olika funktioner visas upp och reflekteras. Läsarens och läsandets förekomst i dessa romaner är dock inte enbart ett diegetiskt fenomen. Den vittnar även om en viss konception av förhållandet mellan läsaren/läsandet och det estetiska verket som i sin tur återspeglar de receptionsestetiska teorier som utvecklades i Tyskland i slutet av sextiotalet och är kända under namnet receptionsestetik. Dessa teorier framhäver och utforskar läsarens roll i skapandet av textbetydelse. Förutom återkommande skildringar av läsaren och läsningen utmärker sig postmoderna texter därutöver genom sina metafiktiva strategier, såsom exempelvis just läsarens fiktionalisering, intertextualitet, dialogiskt berättande, olika narrativa speglingar och andra självreflexiva företeelser. Utifrån receptionsestetikens teorier och i synnerhet med hjälp av Wolfgang Isers och Umberto Ecos arbeten om bland annat den implicita läsaren undersöker den här avhandlingen ovan nämnda strategier och deras samspel i fem postmoderna romaner. Syftet är att undersöka vilka funktioner dessa strategier har i de valda texterna samt hur de samspelar med varandra för att göra den empiriska läsaren medveten om både fiktionsskapande och om sin egen läsprocess. Särskild vikt läggs vid hur läsaren fiktionaliseras i texterna: gemensamma mönster i framställningen av läsaren identifieras och läsartyper liksom återkommande motiv som används för att tematisera läsande kartläggs, varvid analysen även utreder hur dessa mönster och motiv återspeglar en viss konception av läsare och läsande. Arbetet inleds med ett kapitel om Italo Calvinos "Se una notte d’inverno un viaggiatore" (1979). På grund av romanens status som ett slags mall för en typiskt postmodern skildring av läsaren och läsandet syftar analysen av denna roman till att introducera och beskriva centrala litterära mönster och motiv men även koncept och teorier som är avgörande även för förståelsen och analysen av de efterföljande tyskspråkiga romanerna, det vill säga Gerhard Köpfs "Die Strecke" (1985); Christoph Ransmayrs "Die Schrecken des Eises und der Finsternis" (1984); Felicitas Hoppes "Pigafetta" (1999) och Walter Moers’ "Die Stadt der Träumenden Bücher" (2004). Å ena sidan visar analysen av de tyskspråkiga romanerna hur dessa använder sig av mönster och strategier som förekommer redan i Calvinos roman, å den andra framhävs även de olika romanernas individuella sätt att skildra läsaren och läsandet. Undersökningen visar att den fiktionaliserade läsaren faktiskt framställs på ett liknande sätt i alla de analyserade texterna. Därmed kan ett typiskt postmodernt sätt att avbilda och förstå läsaren identifieras. Kännetecknande är framförallt betonandet av läsaktens produktiva kraft och således även av det nära förhållandet mellan läsande och skrivande. Även specifika motiv kopplade till läsarens involvering i läsakten återkommer, exempelvis läsningen som kroppslig erfarenhet eller som hotande och farlig kraft. Samtidigt visar avhandlingen att samspelet mellan de undersökta narrativa strukturerna och metafiktiva strategierna tycks syfta till att göra den empiriska läsaren medveten om sin produktiva roll i det litterära meningsskapandet och receptionen av fiktion. På så vis blir läsandet till en lek eller ett spel där den empiriska läsaren är en medveten medspelare, ett synsätt på läsande och läsare som genomsyrar och därigenom kan förstås som kännetecknande för skildringen och konceptionen av läsaren i samtliga de undersökta postmoderna romanerna.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
