| 1. |
- Hakim, Hassan, et al.
(författare)
-
Ringanalys 2000 : analys av asfaltbeläggning - skrymdensitet - vattenkänslighet genom pressdragprovning - prallslitage - dynamisk kryptest
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ringanalyser har utförts på följande metoder under år 2000: - Skrymdensitet enligt gällande FAS Metoder - Vattenkänslighet genom pressdragprovning enligt FAS Metod 446 - Prallslitage enligt FAS Metod 476 - Dynamisk kryptest enligt FAS Metod 468 Proverna bestod av borrkärnor utborrade från beläggningsytor bestående av massatyperna ABS16/B85 och AG16/B180 med två skilda packningsförfarande för att erhålla prover med höga respektive låga hålrum. Ca 50 laboratorier har deltagit i ringanalyserna för skrymdensitetsmetoderna och 20 lab för vattenkänslighet, 8 för Prallslitage och 14 för dynamisk kryptest
|
|
| 2. |
- Hakim, Hassan, et al.
(författare)
-
Ringanalys 2001 : analys av bindemedelshalt & kornkurva
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ringanalyser har utförts på följande metoder under år 2001:- bindemedelshalt enligt gällande FAS Metod 404, 406, 432, 462, 476 och 480 ;- kornstorleksfördelning enligt FAS Metod 221.Proverna, bestående av en ABb16 70/100 massa med 6,3 procent bindemedelshalt,uttagna från verk, har analyserats med avseende på bindemedelshalt ochkornkurva av de cirka 60 laboratorier som deltog i ringanalysen.Resultaten redovisas i form av repeter- och reproducerbarhet för de olikaanalysmetoderna. I rapporten redovisas även andra statistiska mått.
|
|
| 3. |
- Viman, Leif, et al.
(författare)
-
Flödesblandning av slitlager enligt KGO-III metoden
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna undersökning visar att flödesblandning enligt KGO-III metodik kan gebeläggningar med mycket god beständighet. Borrkärrnor från fem olikavägobjekt har analyserats med avseende på styvhetsmodul efter att provernautsatts för s.k. "vinterkonditionering". (Saltvatten ochfrys-töbehandlingar). KGO-III metodiken uppvisar motsvarande beständighet(något bättre i samtliga fall) som referensbeläggning, trots 0,5 % lägrebindemedelshalt och ca 30°C lägre tillverkningstemperatur. Förklaringen ansesvara att KGO-III massa får en homogenare blandning samt att dettablandningsförfarande ger tjockare bindemedelshinnor, främst runt de grövrepartiklarna i massan. De studier av plan- och tunnslip som utförts hosVejtekniskt Institut i Roskilde visar att även referensen är förhållandevishomogen i detta fall samt att motsvarande bindemedelshinnor erhållits hosKGO-III massorna trots lägre bindemedelshalt. De fältmätningar som utförts pådessa sträckor bekräftar att beläggning enligt KGO-III konceptet väluppfyller kraven på friktion och textur. Jämförs texturmätning i inre ochyttre hjulspår uppvisar KGO-III sträckorna något homogenare yttextur änreferensen.
|
|
| 4. |
- Viman, Leif
(författare)
-
Ringanalys 2003 : analys av bindemedel
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ringanalyser har utförts på följande bitumenanalyser under år 2003: - SS-EN1426, penetration; - SS-EN 1427, mjukpunkt; - SS-EN 12595, kinematiskviskositet; SS-EN 12596, dynamisk viskositet. Proverna, bestod av två olikabitumen (70/100 och 160/220) som analyserades med avseende på ovanståendeparametrar av ca 20 laboratorier som deltog i ringanalysen. Endast några avdessa har dock utfört viskositetsbestämningar.
|
|
| 5. |
- Viman, Leif, et al.
(författare)
-
Stålarmering i flygfält : kan stålnät i banor påverka flygplansinstrument?
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här studien har haft tre syften, dels att förklara de störningar ijordens magnetfält som uppmätts av Sveriges geologiska undersökning (SGU), pånorra delen av taxibana till startbana 01/19 Arlanda, dels att allmänt utredahur stålnätsarmering stör jordens magnetfält och dels belysa hur dagens ochkommande flygplans instrument påverkas av sådana störningar. Vad gäller SGU:smätningar på Arlanda har vi, efter utredningar som gjorts tidigaretillsammans med det arbete som utförts inom projektet, kommit till slutsatsenatt de störningar i jordens magnetfält som uppmätts på taxibana tillstartbana 01/19 Arlanda har sin mest troliga förklaring i att armeringsnätmagnetiserats permanent av den magnetvagn som använts för att städa banan.Armeringsnätet i den aktuella banan var av annan sort än vad som normaltanvänds, med en högre benägenhet för permanent magnetisering, medan stål somnormalt används i armeringsnät är i princip omöjligt att magnetiserapermanent. Beräkningar utförda av AerotechTelub bekräftar att permanentmagnetism skulle kunna ge det mönster som SGU redovisar. Beräkningar hargjorts för en stor mängd olika fall - nät med och utan permanent magnetism,nät med olika riktning i förhållande till jordens magnetfält, för punkter inärheten av ett näts kant, i närheten av ett gap mellan två nät och förpunkter över ett nät långt ifrån kant och gap. I det andra syftet att utredahur stålnätsarmering allmänt stör instrument, och då speciellt en kompass,kan beräkningarna för fallet utan permanent magnetism sammanfattas som attdet är endast på mycket låga höjder, upp till ett par dm över nätet, sommätbara störningar kan förekomma. Om en armeringsmatta inte är permanentmagnetiserad kan den alltså inte skapa problem för ett flygplansnavigationssystem. Våra egna mätningar utförda med ett precisionsinstrumentöver ett armeringsnät styrker detta, bilaga 3. Kommer man att utsätta en banaför mycket starka magnetfält, till exempel från en magnetvagn, är det alltsåväsentligt att man väljer en typ av stålnätsarmering som inte kanmagnetiseras permanent. I den tredje frågan - hur känsliga är dagens ochkommande flygplan för störningar i jordens magnetfält - har vi kontaktatAerotechTelub som utvecklar instrument till såväl civila som militäraflygplan. De menar att problemet med störningar i magnetfältet får alltmindre betydelse eftersom utvecklingen går från traditionella kompasser ochmot system som inte är beroende av magnetfält. Vi har alltså funnit detsannolikt att de störningar som SGU redovisar har sin förklaring i permanentmagnetisering som framkallats av magnetvagnen i armeringsnät som är av annansort än vad som normalt används. Vi har därför också valt att kommentera ochförklara tillgängliga utredningar och inlägg utifrån den övertygelsen attproblem inte uppstår om man använder normalt armeringsstål.
|
|
