| 1. |
- Viman, Leif
(författare)
-
Gummiasfalt : laboratorieförsök
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Cored specimens and asphalt mass from rubber asphalt pavement laid in 2007 on the ring road in Malmö (E6) has been sent to VTI for analysis. The investigations have focused on assessing the performance characteristics: - Stability by Dynamic creep test according to FAS 468 - Flexibility by Stiffness Modulus according to FAS 454 - Abrasion Resistance by Prall test according to FAS 471 - Durability by Water Sensitivity according to FAS 446 and Winter conditioning test according to VTI methodology - Fatigue by Indirect tensile test on cylindrical specimens according to VTI methodology - Crack propagation by WTT equipment according to VTI methodology. In addition to these tests also master curves by stiffness modulus have been developed. Master curves are produced to make an overall assessment of the materials under different load and temperature conditions.
|
|
| 2. |
- Viman, Leif, et al.
(författare)
-
Kornform och mekaniska egenskaper hos grov ballast enligt nya europastandarder
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta projekt behandlar nya Europastandarder för provning av kornform ochmekaniska egenskaper hos grov ballast. Följande europastandarder harstuderats: - Bestämning av kornform med flisighetsindex (SS-EN 933-3) -Bestämning av motstånd mot fragmentering (krossning) med Los Angelesprovning(SS-EN 1097-2) - Bestämning av motstånd mot nötning med - micro-Devalprovning(SS-EN 1097-1) - Bestämning av motstånd mot nötning från dubbdäck (Nordiskametoden) (SS-EN 1097-9). EG:s byggproduktdirektiv av år 1989 syftar till attsäkerställa fri rörlighet av alla byggprodukter inom EU genom harmoniseringav den nationella lagstiftningen om väsentliga krav på byggprodukter. Deväsentliga kraven är: 1. Bärförmåga, stadga och beständighet 2. Brandskydd3. Hygien, hälsa och miljö 4. Säkerhet vid användning 5. Bullerskydd 6.Energihushållning. EU-kommissionen har givit det europeiskastandardiseringsorganet CEN (Comité Européen de Normalisation) mandat attutforma de tekniska specifikationerna eller produktstandarderna för olikabyggprodukter och däribland ballast. Produktstandarderna är s.k.harmoniserade standarder, i vilka en bilaga ZA definierar de krav som följerav byggproduktdirektivet. En ballastprodukt som uppfyller kraven i bilaga ZAför en viss användning får ett CE-märke, där CE står för "ConformitéEuropéenne". CE-märket är dock ingen kvalitetsstämpel utan bara ett bevis påatt produkten uppfyller de väsentliga kraven enligt ovan och att den därmedkan röra sig fritt på marknaden. Att en ballastprodukt överensstämmer med detekniska kraven kan bestyrkas på två olika sätt (system 2+ och system 4).System 4 baseras på producentens egenkontroll, varvid producenten intygarsjälv överensstämmelse med angivna krav. System 2+ är avsett för ballast vidanvändningsområden med höga säkerhetskrav och innebär att ett s.k. anmältorgan certifierar produktionskontrollen och utfärdar ett intyg och sedanfortlöpande övervakar produktionskontrollen. SWEDAC utser "anmälda organ" iSverige. Nordcert och VUC är exempel på sådana organ. I juni 2004 infördesCE-märkning som enda möjliga grund för att visa att en ballastprodukt är enbestyrkt produkt. I Sverige har Boverket beslutat att ballast tillasfaltbeläggningar, ballast till obundna bärlager till belagda vägar ochBanverkets makadamballast klass I skall bestyrkas enligt system 2+, medanövriga ballastprodukter får bestyrkas enligt system 4. Specifikationer
|
|
| 3. |
- Viman, Leif
(författare)
-
Provsträckor på E6, Fastarp-Heberg : laboratoriesprovning av bitumenbundna lager. uppföljning efter 7 års trafik
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- VTI har av Vägverket Västra regionen fått uppdraget att dokumentera och följa upp prov med olika vägöverbyggnader på E6 norr om Halmstad, delen Fastarp-Heberg. I detta notat redovisas de laboratorieanalyser som utförts på bitumen samt kompletterande analyser av permeabilitet som utförts på borrkärnor från 1996 (efter utläggning) och 2003 (efter 7 års trafik). Provvägen består av både betong- och asfaltkonstruktioner. I denna rapport redovisas resultat från bindemedelsanalyser och permeabilitetsbestämningar utförda efter utläggning (1996) och efter 7 års trafik (2003). Endast asfaltkonstruktionerna har ingått i undersökningen.
|
|
| 4. |
- Viman, Leif
(författare)
-
Ringanalys 2004 : analys av ballast enligt nya Europastandarder
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna ringanalys var i första hand att laboratorierna skulle få en möjlighet att lära sig de nya Europastandarder som gäller i Sverige fr.o.m. 1 juli 2004. Följande provningsstandarder har ingått i denna ringanalys. Inom parentes anges hur många laboratorier som deltagit i respektive standard. Kornkurva, SS-EN 933-1 (36), Flisighetsindex, SS-EN 933-3 (20), LT-index, SS-EN 933-4 (16), Andel korn med krossade eller brutna ytor, SS-EN 933-5 (23), Micro-Devalvärde, SS-EN 1097-1 (14), Los Angelesvärde, SS-EN 1097-2 (15), Korndensitet, SS-EN 1097-6 (33), Vattenabsorption, SS-EN 1097-6 (24), Kulkvarnsvärde, SS-EN 1097-9 (29). De båda provmaterialen bestod av ett krossat naturgrus (Prov A) och ett bergkrossmaterial (Prov B), båda var 8/16 mm sorteringar. Provuttaget gjordes med hjälp av lastmaskin som tog ut en större mängd material från upplag och blandade om. Alla provkartongerna fylldes sedan till hälften och sedan fullt upp för att minska separation. Varje laboratorium fick 1-6 provkartonger á 10 kg av varje provmaterial beroende på hur många analyser man anmält intresse för.
|
|
| 5. |
- Viman, Leif, et al.
(författare)
-
Ringanalys 2008 : provningsmetoder för asfalt
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This cross testing experiment with 50 participating Swedish road laboratories includes several European Standards now used in Sweden for testing asphalt mixes. The methods studied are: - determination of binder content and particle size distribution of asphalt mixes, - Marshall compaction of asphalt mixes, - determination of maxim and bulk density and void content of Marshall compacted asphalt mixes.The purpose of the cross testing experiment is to assess how well these tests have been implemented in the Swedish laboratories, but the purpose is also to assess whether the method FAS Metod 480 "Determination of binder content by extraction under ultrasonic method" can be considered to give equivalent results with SS-EN 12697-1 "Soluble binder content".
|
|
| 6. |
- Viman, Leif, et al.
(författare)
-
Styvhetsmodul : jämförande provning
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A total of thirteen laboratories in Sweden took part in a comparative investigation of determining resilient modulus according to the indirect tensile test. Three different types (i.e. makes) of equipment have been used in the investigation: eight Nottingham Asphalt Testers (NAT and NU), two hydraulic machines from MTS Corporation and five Australian (MATTA-UTM 5P) machine. NAT, NU and MATTA are pneumatic machines. A total of ten samples and two dummies were circulated between the laboratories for determining resilient modulus according to EN 12697-26 (with some explanations where the standard is unclear). The samples were produced in the laboratory and consisted of ABT11 160/220 and ABS16 70/100, five samples being taken from each asphalt. Two dummy samples consisted of Plexiglas (Ø100 mm) and Delron (Ø150 mm) respectively were also included in the test.
|
|
| 7. |
- Viman, Leif
(författare)
-
Uppföljning av vägar utförda med KGO III-metoden : slitlagerbeläggningar
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The positive effects that have been established from the laboratory tests performed on cored samples from pavement surface layers laid according to the KGO III method, compared with reference pavements three years' remain after traffic. Results from field measurements according to noise, friction, texture and rut depth, performed directly after compaction and after three years' traffic show that KGO III pavement performed well compared to the reference pavement. Also laboratory tests on cored samples show that KGO III pavements after three years' traffic still have good durability, tested through stiffness modulus and wear resistance before and after a special winter condition method developed at VTI. The mix procedure, called flow mixing procedure, in the KGO III concept, gives a more homogenous mix with thicker mastic (binder + fine aggregate) film around coarse aggregates. This enables manufacturing of bituminous mixes at lower temperature and with lower binder content, which gives qualitative, environmental and economical advantages. The contractors of the Swedish Road Administration have during the period 1998-2006 manufactured over 500 000 tone bituminous mixtures with this methodology, mostly surface layers.
|
|
| 8. |
- Wiman, Leif G, et al.
(författare)
-
Prov med olika överbyggnadstyper : observationssträckor på väg E6, Fastarp-Heberg. resultatrapport efter 7 års uppföljning, 1996-2003
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I samband med utbyggnaden av väg E6 norr om Halmstad, delen Fastarp-Heberg, valde Vägverket att utföra överbyggnader med olika konstruktiv utformning. VTI har på uppdrag av Vägverket Västra regionen dokumenterat byggandet och följt tillståndsutvecklingen på speciellt utvalda observationssträckor. Vägavsnittet, som är totalt ca 21 km varav 1/3 är utförd med bituminös beläggning och 2/3 med cementbetongbeläggning, öppnades för trafik den 13 november 1996. I föreliggande rapport redovisas resultatet av tillståndsuppföljningen under de sju första åren efter trafikpåsläpp. Uppföljningen är planerad att pågå ytterligare tre år. Så här beskriver Vägverket Västra regionen bakgrunden till provvägen: "Det svenska vägnätet har successivt belastats med allt större laster. Regelverken för utförande har förnyats med jämna mellanrum bl.a. för att konstruktionerna skall klara lasterna. Under ett flertal år har nybyggda vägar utförts som asfaltkonstruktioner. Under senare delen av 1980-talet beslöts att utföra någon nybyggd väg med betongöverbyggnad. De vägar som utfördes med betong var E4 vid Arlanda och E6 söder Falkenberg. Då det stod klart att E6 Fastarp-Heberg skulle byggas ut till motorväg tog regionchefen i västra regionen beslut att detta objekt skulle utföras som provväg dels med betongöverbyggnad dels med asfaltöverbyggnad. Huvudsyftet var att kunna jämföra de olika konstruktionerna mot varandra i ett långsiktigt perspektiv. Det förväntade resultatet är att kunna redovisa säkra skillnader mellan de olika konstruktionerna beträffande: stabilitet, spårslitage, deformationsresistens, underhållskostnader, friktion och buller. Den förväntade nyttan är att med en väl underbyggd uppföljning från projektet kunna planera och investera med de för ändamålet rätta tekniska lösningarna framförallt på de bundna överbyggnadslagren."
|
|
| 9. |
- Wiman, Leif G, et al.
(författare)
-
Prov med olika överbyggnadstyper : uppföljning av observationssträckor på väg E6, Fastarp-Heberg. 1996-2006
- 2009
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I samband med utbyggnaden av väg E6 norr om Halmstad, delen Fastarp–Heberg, valde Vägverket att utföra överbyggnader med olika konstruktiva utformningar. VTI har på uppdrag av Vägverket Region Väst dokumenterat byggandet och följt tillståndsutvecklingen på speciellt utvalda observationssträckor. Vägavsnittet, som är totalt cirka 21 km varav 1/3 är utförd med bituminös beläggning (12 observationssträckor) och 2/3 med cementbetongbeläggning (7 observationssträckor), öppnades för trafik den 13 november 1996. Huvudsyftet med provvägen är att studera de olika överbyggnadstypernas förmåga att motstå spårbildning, både med avseende på dubbdäcksavnötning och med avseende på deformation från den tunga trafiken. Vidare är syftet att studera jämnhet i längdled och de olika slitlagertypernas egenskaper med avseende på friktion och buller. I denna rapport redovisas resultat och analyser av tillståndsuppföljningen under de tio första åren efter trafikpåsläpp (1996–2006).
|
|
