| 1. |
- Göransson, Nils-Gunnar, 1954-, et al.
(författare)
-
Avnötningsbeständighet för högkvalitativa slitlagerbeläggningar : slitagemätningar i VTI:s provvägsmaskin (PVM) och jämförelser med laboratorietester enligt Prall
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Högkvalitativa beläggningsmassor samlades in vid produktion under beläggningssäsongerna 2009– 2013, däribland gummiasfalt samt referensbeläggning (ofta använd av VTI med ”Skärlundagranit” som ballast). Slitageprovning med avseende på avnötning från dubbdäck utfördes i VTI:s cirkulära Provvägsmaskin (PVM) i tre omgångar. Även provning enligt Prallmetoden (EN 12697/16) utfördes för att kontrollera överenstämmelsen mellan de olika provningssätten. I några fall har avnötningen även kontrollerats på platser där de aktuella beläggningarna utförts som slitlager. Dessa mätningar har utförts inom andra uppdrag vid VTI, varefter resultaten blivit tillgängliga för jämförelser.Varje enskilt test omfattade 14 beläggningstyper inklusive referensbeläggning fördelade på 28 provplattor i en PVM-ring. Provplattorna tillverkades i laboratoriemiljö. Vid tillverkningen av plattor kompletterades med en extra platta per beläggningstyp för laboratorieprovningar (tillverkning av 3 plattor per beläggningstyp det vill säga 42 plattor per ring). Plattorna karaktäriseras som normalplatta för PVM-test med en tjocklek av ca 40 millimeter.Varje test startade med däck som ”körts in” cirka 500 kilometer, monterade på personbil under näst intill identiska omgivande förhållanden. Däck, av samma fabrikat, för fyra testomgångar (4*4=16) köptes in vid samma tillfälle och delades upp slumpmässigt mellan ringarna.Slitagetesterna i PVM pågick tills ett linjärt slitageförlopp uppnåddes, dock minst 200 000 och högst cirka 300 000 varv. Uppföljningen utfördes genom slitage-/ beständighetsmätning med VTI:s Laserprofilometer av samtliga 28 provplattor per ring.
|
|
| 2. |
- Jacobson, Torbjörn, 1951-, et al.
(författare)
-
Erfarenheter av bullerreducerande beläggningar
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten sammanfattar erfarenheterna av bullerreducerande asfaltbeläggningar i Sverige. Den är i första hand inriktad på asfaltrelaterade faktorer som påverkar bulleregenskaperna. Den tar även upp betydelsen av vägens utformning när dränasfalt används, en inventering av var bullerreducerande beläggningar lagts på senare år, besiktning av sträckor som lagts i Stockholmsområdet, årskostnad, olika typer av bullerreducerande beläggning med mera. Den vanligaste benämningen på bullerreducerande asfalt är dränerande asfaltbetong, ABD eller förkortat dränasfalt. Dränasfalt har ett högt hålrum och en hög andel av grovballast (85 %). På så sätt får den ett sammanhängande porsystem, vilket kan leda bort vatten och absorbera en del av ljudet från däcken. Syftet med beläggningstypen var ursprungligen att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten på vägen vid regn. Med tiden har fokus flyttats till dränasfaltens bullerreducerande förmåga och används i dag huvudsakligen som en åtgärd för att begränsa bullerstörningar. I syfte att förbättra beständigheten hos dränasfalt, lagd i två lager, startades 2010 ett FOU-projekt, med deltagande från leverantörer, entreprenörer, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och Trafikverket. Tre större provsträckor på högtrafikerade vägar med en hastighet av 90, 100 och 110 km/h har byggts. De lades 2010, 2012 och 2014 i södra, mellersta och norra Sverige. Bullerreduktionen har vid utförandet legat på 7–8 dB(A) och minskat med 0,5–1 dB(A) per år. Beständigheten hos dessa dränbeläggningar har varit bra med stenlossning och andra typer av skador i liten omfattning.
|
|
| 3. |
- Jacobson, Torbjörn, 1951-, et al.
(författare)
-
Provvägsförsök på E4 Huskvarna med bullerreducerande asfaltbeläggning
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten beskriver ett provvägsförsök med bullerreducerande asfaltbeläggning på E4, Huskvarna. Entreprenadformen för objektet var totalentreprenad med bland annat krav på bullerreducering under funktionstiden. Sommaren 2010 lades två lager av dränasfalt (dubbeldrän) på en sträcka av 2,7 km genom Huskvarna. I samband med utförandet av beläggningen lades också ett antal provsträckor in i objektet. En arbetsgrupp med representanter från Svevia, Nynas, VTI och Trafikverket hade startats upp i början av 2010 med syfte att ta fram ett koncept för dubbeldrän som har så bra tekniska och akustiska egenskaper som möjligt. Tidigare erfarenheter visade på relativt korta livslängder för den här typen av beläggningar och skador relaterade till bristande beständighet förekom i tidiga skeden. VTI har utfört bullermätningar enligt CPX-metoden (ISO/DIS 11819-2) åren 2010, 2011, 2012, 2013 och 2014. Mätningarna har utförts i samtliga körfält och riktningar och gav följande resultat: 2010: Bullerreduktionen 7 till 8 dB(A). 2011: Bullerreduktion 7 till 8 dB(A). 2012: Bullerreduktion 6,5 till 7,5 dB(A). 2013: Bullerreduktion 6 till 7 dB(A). 2014: Bullerreduktion 3 till 6 dB(A). Förändringen på 3 dB(A) från 2014 jämfört med 2013 är kopplad till körfältet K1 där vägbanan förseglades hösten 2013. Porerna kan delvis ha täppts igen av det tillförda bindemedlet men även av vägsmuts. De utrinningstester som utfördes 2014 visar också på sämre dräneringsförmåga jämfört med tidigare mätning ar. Borrkärnor från vägen kommer också att undersökas med avseende på vägsmuts i porerna.
|
|
| 4. |
- Karlsson, Emelie, 1988-, et al.
(författare)
-
Ringanalys bitumen : viskositet
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En ringanalys har genomförts av sju olika laboratorier i Sverige för fyra olika bitumenkvalitéer, två penetrationsbitumen och två mjukbitumen. Syftet med ringanalysen var att jämföra viskositetsmätningar med kapillärer mot den nya varianten med rotationsviskosimeter. Utöver dessa metoder analyserades även åldringsegenskaper vilket senare inte utvärderades. Mycket data samlades in från olika varianter på dessa analyser och fokus har sedan legat på att utvärdera data från SS-EN 13302, SS-EN 12595 och SS-EN 12596 som var det huvudsakliga syftet med ringanalysen. Utvärderingen har handlat om att jämföra reproducerbarheten, R, för de olika metoderna vid denna ringanalys med standardernas angivna precisionsmått. För metoden SS-EN 13302 var ringanalysens spridning generellt mindre än metodens precisionsmått medan det för SS-EN 12595 och SS-EN 12596 generellt var större.
|
|
| 5. |
- Viman, Leif, 1951-, et al.
(författare)
-
Evaluation of Slag as aggregates in Asphalt Mixtures
- 2016
-
Ingår i: Proceedings of 6th Eurasphalt & Eurobitume Congress. - : Czech Technical University in Prague.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- During the last decade, the Swedish Transport Administration together with contractors, Steel industry in Sweden and the Swedish National Road and Transport Research Institute have built test road sections with Steel slag in various locations in Sweden. Steel slag has well-known good adhesion, durability, wear resistance and noise reducing properties. This project pointed out the importance for steel slag producers to produce a slag quality that fulfils the requirements as road material, where also particle emission is an important issue. There are over 10 producers of steel slag in Sweden. There are several goals for using steel slag in asphalt mixes; mainly longer technical lifetime caused by good wear resistance against studded tyres, good stability performance in binder and base course, and good durability performance, the latter being especially important in porous asphalt, where it also potentially gives some noise-reducing effects. In addition, the environmental aspects in terms of particle emission, were an important issue for this project. So far, test sections show good performance according to road surface measurements. Laboratory test according to European standards for aggregate and several road simulator test for wear resistance and particle emission have been performed during the last five years by means of the unique road simulator at VTI. An important part of the project is to increase the knowledge for the steel slag producers to develop a material that fulfils the requirements for road material in as many aspects as possible, both technical and environmental issues. The results are so far promising, and expectations are met.
|
|
| 6. |
- Viman, Leif, 1951-
(författare)
-
Slaggasfalt, delrapport A : ballastegenskaper och slitageegenskaper enligt Prall
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns ett stort intresse att öka användningen av slagg genom att ständigt söka nya applikationsmöjligheter. Detta projekt har inriktats på slaggers användning som ballast i asfaltbeläggning, där de mest positiva egenskaperna är de goda slitage- vidhäftnings- och bullerdämpande egenskaperna, samt god stabilitet och beständighet. Ett syfte med projektet är att göra slaggasfalt till ett naturligt val på vägar i tätbebyggt område, där det krävs hög hållfasthet till exempel i rondeller och vid trafikljus och där buller och partikelbildning är ett problem. Ett andra syfte är att öka materialhushållningen i samhället genom att använda slagger, som produceras i samband med ståltillverkning istället för andra material vars egenskaper ofta resulterar i asfalt med sämre prestanda än slaggasfaltens. I denna första delrapport redovisas och sammanfattas resultaten från undersökningar av ett 10-tal olika slagger, med avseende på: 1. ballastegenskaper. 2. slitageegenskaper enligt Prall (SS-EN 12697-16). Genom att förbättra processtekniken och hantera slaggerna på lämpligt sätt avseende krossning, magnetavskiljning och sortering med mera hos slaggproducenten, kan kvalitén bli bättre och jämnare och materialen bli ett värdefullt vägbyggnadsmaterial. Slaggerna skickades in till VTI från respektive leverantör. VTI utförde all provning. Ballastprovningen av de olika slaggerna har utförts enligt gällande europastandarder för egenskaperna nötningsresistens, sprödhet och kornform: · SS-EN 1097-1 nötningsmotstånd (micro-Deval), · SS-EN 1097-2 motstånd mot fragmentering (Los Angelesvärde), · SS-EN 1097-9 motstånd mot nötning av dubbdäck (Nordiska kulkvarnsmetoden), · SS-EN 933-3 kornform – Flisighetsindex. För Prall-testerna har asfaltprovkroppar av typen ABS11 (asfalt för slitlager) tillverkats, där finfraktionen (0–4 mm) bestått av granitmaterial och allt material >4 mm bestått av respektive slagg. De allra flesta av de testade slaggtyperna är REACH-registrerade produkter.
|
|
| 7. |
- Viman, Leif, 1951-, et al.
(författare)
-
Slaggasfalt, delrapport B : stabilitet och skjuvegenskaper hos slaggasfalt
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Slagg som ballast i asfalt har tidigare undersökts både i laboratorium och genom olika vägförsök. Främst har dessa undersökningar avsett slitlagerbeläggningar eftersom man funnit att många slagger är mycket nötningsresistenta och har även visat positiva egenskaper som ballast i bullerdämpande beläggningar. I detta notat redovisas ett delprojekt i ett större Vinnovafinansierat projekt där undersökningarna istället inriktats på stabilitetsegenskaper hos asfaltbundna bind- och bärlager. Borrkärnor från tre vägobjekt har undersökts, där slaggasfalten utsatts för mycket tung trafik vid in- och utfarter till två olika stålindustrier och ett objekt där slaggasfalten ligger i en rondell. Dessa beläggningar är 10-15 år gamla. Utöver dessa försök har även bindlagerbeläggning av typen ABb 16 med 70/100 bitumen tillverkats på laboratorium av slagg från 10 olika stålproducenter samt en referens med konventionell ballast. De analyser som utförts är dynamisk kryptest enligt FAS metod 468 och skjuvhållfasthet enligt metod utvecklad på VTI. Skjuvhållfastheten har undersökts vid olika temperaturer och frekvenser (belastningshastigheter), vilket gör det möjligt att presentera resultaten i så kallade Masterkurvor. Fördelen med denna typ av komplexa undersökningar är att man kan bedöma hur beläggningarna fungerar under olika årstider och vid olika trafikhastigheter. Resultaten från både borrkärnorna och laboratorieproverna av bindlager har visat att asfalt med slagg som ballast ger stabila beläggningar och är mycket lämpliga på särskilt utsatta ytor som rondeller, trafikljus och busshållplatser, där man har stora skjuvpåkänningar.
|
|
| 8. |
- Viman, Leif, 1951-, et al.
(författare)
-
Slaggasfalt, delrapport C : slitage och bildning av inandningsbara partiklar (PM10)
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta notat presenteras en studie som gjordes för att undersöka om användning av slaggasfalt i tätbebyggda och tättrafikerade områden kan minska damningsproblematiken vintertid. Slaggasfalten visar mycket god nötningsresistens, men bilden är delvis oklar. Provning av partikelbildning och slitageegenskaper har utförts i VTI:s provvägsmaskin (PVM) med slagg från Ovako Bar. Ett tidigare försök i provvägsmaskinen utförd på en beläggning med samma slaggmaterial ingår i redovisningen. Slitagemätningarna uppvisar en oklar bild, troligen beroende på att slaggen som använts innehåller stålrester. Detta resulterade i en ojämn beläggningsyta med utstickande stålbitar som i sin tur medförde att dubbarna kröp ut ur däcket när de träffat dessa stålbitar och därmed gav ökat slitage av beläggningen. Slitagemätningar i PVM är en metod som inte helt liknar slitageförhållanden i fält eftersom att däcken går i en ständig cirkelrörelse runt banan. Man har inte observerat fenomenet med utstickande stålbitar så utpräglat i fält som i PVM. Vid tester med vanlig asfalt minskar dubbutsticket under slitagetestet, det är därför mycket svårt att jämföra resultatet från slitagemätningen på denna slaggasfalt med resultat från tidigare körningar på andra beläggningar. På grund av den oklara slitagebilden kunde det övergripande syftet med undersökningarna inte riktigt uppnås. Slitageegenskaper testade enligt Prall har dock visat på mycket god nötningsresistens. Testerna i provvägsmaskinen har visat att partikelbildningen från slaggasfalt ligger på samma nivå som den från asfalt tillverkad av naturliga ballastmaterial, testade med samma typ av dubbdäck. Antalet partiklar domineras av mycket små partiklar. Den testade beläggningen, ABS8, med slagg uppvisar en betydligt lägre antalskoncentration av mycket små partiklar (runt 20 nm) än andra testade asfaltsbeläggningar och tidigare testade ABS11 med slagg, vilket är ett intressant men svårförklarat resultat. Elektronmikroskopi visar att partiklarna (PM10) är kantiga, korniga och flakiga och uppvisar typiska drag för såväl mineral- som metallfragment. Partiklar ner till ett par hundra nanometer observerades.
|
|
| 9. |
- Viman, Leif, 1951-
(författare)
-
Stickprov vid utförandeentreprenader : jämförelse mellan ”riskytor” och övriga ytor på några vägobjekt
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta projekt var dels att bedöma hur homogenitet kan mätas och kvantifieras över ett objekt med nylagd asfaltbeläggning och att dels bedöma hur egenskaperna hos dessa asfaltbeläggningar varierar mellan definierade riskytor och övriga ytor. Detta kan sammanfattas i tre olika frågeställningar: Fråga 1: Vilka metoder finns för att bedöma homogeniteten på nylagda asfaltbeläggningar? Fråga 2: Hur mycket varierar egenskaperna på ytor som bedömts som riskytor jämfört med övriga ytor? Fråga 3: Speglar entreprenörens kvalitetsuppföljning resultaten från riskytor eller angränsande ytor?
|
|
| 10. |
- Viman, Leif, 1951-, et al.
(författare)
-
Återvinning av MJOG/MJAG i varmblandad asfalt (halvvarmt i varmt) : Malmtransportväg Kaunisvaara – Svappavaara (MaKS)
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna undersökning var att se i vilken grad man kan blanda in gamla asfaltbeläggningar som granulat i nytillverkad varmasfalt utan att försämra egenskaperna hos den nya beläggningen. Vägen mellan Kaunisvaara och Svappavaara behövde rustas upp på grund av kraftigt ökande malmtransporter med mycket tunga fordon (90 ton) framöver. För att se om den gamla beläggningen kunde användas som granulat i nytillverkad varmasfalt planerades fyra provsträckor med olika halter av gamla asfaltbeläggningar. De alternativ som testats är 0 procent inblandning (referensmassa) samt 10, 20 och 30 procent granulatinblandning. Asfaltmassa från dessa fyra provsträckor har skickats till VTI för analys. Förutom grundläggande data av bindemedelshalt och kornkurva har bindemedelsegenskaper på återvunnet bitumen utförts (penetration och mjukpunkt) samt bestämning av hålrumshalt och styvhetsmodul vid +10 °C på borrkärnor från laboratorietillverkade plattor. Resultaten visar att materialet från provsträckorna med granulat är likvärdiga med referensmassan avseende styvhetmodul vid +10 °C. Undersökningen indikerar därmed att tekniken med att blanda återvunnen mjukasfalt i varmasfalt fungerat väl i halter upp till 30 procent. Vägen bör följas upp framöver för att studera eventuella skillnader mellan de olika provsträckorna över tiden med beaktande av hur omfattande den tunga trafiken kommer att vara längs denna vägsträcka.
|
|
