| 1. |
- Nilsson, Caroline, et al.
(författare)
-
Effekter av miljözoner i Lunds kommun
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 68-69
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kommuner kan, i enlighet med trafikförordningen, besluta om att stänga ute vissa motorfordon från miljökänsliga områden i en stad eller i ett område med hjälp av miljözon. I Lunds kommun finns idag en miljözon för tunga fordon innanför den så kallade Mellanringen i centrala Lund. Under 2020 skedde förändringar i Trafiklagstiftningen, vilket innebar att det infördes nya regleringar vad gäller kraven på fordon i miljözon. Från att enbart gällt tunga fordon (miljözon klass 1) infördes också miljözon klass 2 och 3 som berör lätta fordon samt elfordon, bränslecellsfordon och gasfordon. Inom ramen för Lunds kommuns Energiplan utreds en möjlig utveckling av dagens miljözon. En utveckling av miljözonen är ett led i arbetet för bättre luftkvalitet och i linje med kommunens klimatarbete. Utredningen är kopplad till handlingsplanen för projektet Klimatneutrala Lund och LundaEko, kommunens program för ekologisk hållbarhet. Syftet med utredningen är att klargöra de effekter som en utökad miljözon har. Tre scenarier har studerats. Scenario 1 innebär en utökning av dagens miljözon klass 1 till att omfatta hela Lunds tätort (tättbebyggt område) och att miljözon klass 2 införs innanför Mellanringen. Scenario 2 innebär också miljözon klass 1 inom Lunds tätort och klass 2 innanför Mellanringen, men med tillägget att även klass 3 införs i stadskärnan. Scenario 3 är införande av miljözon i tätorterna Dalby, Sandby, Genarp och Veberöd inom Lunds kommun. För scenario 1 och 2 beräknas hur trafiken påverkas utifrån antaganden om hur många fordonskilometer som körs inom zonen och vilka fordon som påverkas av de skärpta reglerna. Förändringen av fordonskilometer används sedan till att beräkna hur luftkvalité och klimatpåverkan förändras. En viktig del i analysen har varit anpassningsstrategier, det vill säga hur de människor som påverkas av miljözonen agerar. Dessa har delats in i tre övergripande grupper utifrån hur de kommer att anpassa sig; hållbara resor är de som byter till cykel eller kollektivtrafik eller avstår från att resa, byta bil är de som byter till en bil som är tillåten i miljözonen och ändra resa är de som byter målpunkt för sin resa. Valet av anpassningsstrategi påverkar såklart hela resan, från start till mål. Beräkningarna har dock bara gjort för sträckan som är innanför zonen.
|
|
| 2. |
- Malm, Erik, 1981-
(författare)
-
Analyzing the properties and biosynthesis of β-glucans from Gluconacetobacter and poplar
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Glucans are polysaccharides integral to many materials and biological functions. Under the umbrella of Biomime, the Swedish Center for Biomimetic Fiber Engineering, this work has aimed to improve basic understanding of the biosynthesis of such glucans. This has been achieved through direct investigation of cellulose structure, and by developing the tools to analyze glucan biosynthesis. Notably we have identified a novel chemical effector of glucan synthesis processes and developed a proteomic toolkit useful for analyzing membrane-bound glycosyltransferases, the enzyme group responsible for glucan biosynthesis. During this work, glucan synthesis has been studied using both Gluconacetobacter and Populus cell suspension cultures.Publication I. Gluconacetobacter cellulose (BC) was used as a base to create a novel and well characterized nano-material with improved mechanical properties. This novel composite of BC and hydroxyethylcellulose (HEC) had improved tensile strength compared to pure BC. Through thorough study utilizing dispersion measurements, electron microscopy, nuclear magnetic resonance and X-ray diffraction it was shown that the improved properties derived from a layer of HEC coating each fibril.Publication II. Bacterial cellulose was labeled in specific positions with 13C (C4 and C6). These samples were analyzed by CP/MAS NMR along with cellulose samples from cotton and Halocynthia sp. For each sample spectral fitting was performed and general properties of crystal allomorph composition and fibril widths were determined. Calculations were also made for water accessible surfaces of the fibrils. The results showed that water accessible C4 surface signals are reflective of the allomorph composition of the sample, along with a distorted signal that derives due to fibril imperfections. Water accessible surface signals from the C6 region are instead derived from rotamer conformations of the C6 hydroxymethyl groupsfrom glucose residues.In Publication III, a high-throughput screen was used to identify an inhibitor of Golgi-derived glycosyltransferase activity, termed chemical A. The structural basis for inhibition was determined and in vitro assays of callose synthesis were performed. The in vitro assays revealed chemical A to also be an activator of callose synthesis. To understand this activation kinetic studies were performed, showing that chemical A is a mixed type of activator, which can bind either the free enzyme or the enzyme-substrate complex. Chemical A has uses in chemical genetics for dissecting processes involving callose synthesis, such as stress response and cell-plate formation.In publication IV, we present an in-house developed platform for proteomics with a distributed processing model. This in-house system has been central to many proteomics tasks, including for those presented in publication V, and is being distributed as the Automated Proteomics Pipeline (APP).In publication V, conditions for enrichment of Detergent-Resistant Microdomains (DRM) have been optimized for Populus trichocarpa cell cultures. The proteins enriched in DRM were identified using mass spectrometry based proteomics, and a functional model for DRM was proposed. This model involves proteins specialized in stress response, including callose synthase, and cell signaling. This further strengthens the arguments for DRMs as sites of specific cellular functions and confirms they play a role in glucan synthesis.
|
|
