| 1. |
- Annadotter, Kerstin, 1958-, et al.
(författare)
-
Det bostadssociala programmet i Helsingborg : Hur samarbetar Helsingborgs Stad, AB Helsingborgshem och stadens privata fastighetsägare för att lösa bostadsbehovet för människor som står utanför den odinarie bostadsmarknaden?
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redovisar resultat från en fördjupad studie av det bostadssociala programmet i Helsingborg åren 2017 och 2018. Studien anlägger ett brett angreppssätt då det bostadssociala programmet är komplext. Det hanteras inom ett samarbete mellan fyra av förvaltningarna i Helsingborg stad.Tre av dem: Socialförvaltningen, Arbetsmarknadsförvaltningen och Vård- och Omsorgsförvaltningen arbetar med och ger stöd åt många människor och där några av dessa behöver hjälp med att få en bostad. Den fjärde, Fastighetsförvaltningen, arbetar dels med att samla in och registrera tillgängliga bostäder bland stadens fastighetsägare, dels med att matcha det remitterade behovet från de tre andra förvaltningarna mot dessa bostäder. Det är ett komplext arbete och det tar tid att förstå, åtminstone övergripande, hur arbetet i och mellan de fyra förvaltningarna går till.Målet är att alla fastighetsägare med hyresfastigheter i Helsingborg ska vara anslutna till det bostadssociala programmet. Programmet syftar till att människor som står utanför den ordinarie bostadsmarknaden ska kunna få en bostlad med ett eget kontrakt.De övergripande frågorna i studien är: Hur arbetar man inom det bostadssociala programmet dels i den egna förvaltningen, dels tillsammans med de övriga förvaltningarna samt AB Helsingborgshem? Hur organiserar man sig? Vilka bostadsresurser har man? Vad är det som gör att människor som inte har stora skulder eller missbruk hamnar utanför den ordinarie bostadsmarknaden?
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Annadotter, Kerstin, 1958-, et al.
(författare)
-
Motiv för inflyttning till Dalen och Östbergahöjden samt inflyttades värdering av områdena : Arbetsrapport nr 5 i projektet Grannskapseffekter på områdesnivå- en fördjupad studie av bostadsrättsombildning i allmännyttan
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Huvudsyftet med denna studie är att få kunskaper om varför man flyttar till Östbergahöjden och Dalen samt vilka kvaliteter och eventuella problem de nyinflyttade upplever i respektive område. Metoden för att erhålla svar på frågorna är skriftliga enkäter där inbjudan att delta i en webbaserad enkät sändes ut via brev till personer som flyttat in till Östbergahöjden respektive Dalen under år 2014. Data på inflyttade personer 2014 erhölls från SPAR. Såväl brevet med inbjudan som enkäten var på både svenska och engelska. Antalet inflyttade år 2014 var 341 personer i Östbergahöjden och 320 personer i Dalen. Svarsfrekvensen efter två påminnelser blev totalt ca 12% i båda områdena, en mycket låg siffra.En analys av delgrupper av svarande indikerar att de som svarat kan anses vara representativa för de som har köpt en bostadsrätt eller fått en hyresrätt i respektive område. Priserna på bostäderna i Dalen och Östbergahöjden uppfattas som billiga och prisvärda. Det är den mest omnämnda orsaken för flytt till båda områdena. Man har kunnat köpa sin bostad eller köpa en större bostad. Man har i båda områdena i viss utsträckning flyttat från hyresrätt till bostadsrätt vilket talar för att områdena till del har fungerat som ett insteg på bostadsrättsmarknaden för de inflyttande.De svarande i båda områdena tillsammans bedömer att bostadsområdet de bodde i tidigare var tryggare, hade bättre rykte, att man hade bättre förtroende för grannar, att man tog mer hänsyn till varandra och att man höll mer rent och snyggt. Svaren per område visar att man i Östbergahöjden upplever att trygghet och områdets rykte är de faktorer där skillnaderna är störst och negativa jämfört med det bostadsområde där man bodde innan flytten.Att läget är centralt med goda kommunikationer och bra service är det näst mest omnämnda orsaken till varför man flyttat in, både för Dalen och Östbergahöjden. Andra ofta omnämnda orsaker till att flytta till Dalen är: ”nära natur, grönt”; ”trevligt område, fin arkitektur”; ”barnvänligt, bra skola, dagis ”samt att ”vänner, släkt har rekommenderat området”. Andra ofta nämnda orsaker att flytta till Östbergahöjden är att man ”flyttar ihop eller isär”; ”flyttat med släkt och familj” samt ”fick möjligheten; var tvungen”.Det bästa med att bo i både Dalen och Östberga är att områdena ligger nära Stockholms centrum. För Dalen omnämns också ”nära natur”; ”trevliga grannar, bra gemenskap”; ”trevligt område, ”fina innergårdar” samt ”bra lägenhet, stor lägenhet, billigt att bo”.Det mest omnämnda problemet med att bo i Östbergahöjden är ”anlagd brand”. Därefter kommer ”ungdomsgäng, knark, störande beteende, otryggt”, vilket också är de problem som omnämns mest i Dalen. I Dalen kommer därefter ”nedskräpning, dålig sophantering” samt ”dålig bostadskvalitet, planlösning, ljudisolering”.I Dalen upplever man att tex ungdomskriminaliteten minskat och att befolkningen håller på att gentrifieras. I Östbergahöjden fortsätter problemen med kriminalitet och bränder vilket oroar de boende. Östbergahöjden ser ut att lida större brist på socialt förtroende, gemenskap och samarbete än Dalen.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Annadotter, Kerstin, 1958-
(författare)
-
Vilka är orsakerna till ett ökat behov av bostäder till Helsingborgs bostadssociala program och hur ska bostadsbehovet lösas? : En förstudie.
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Helsingborgshems formulering av problemet som denna rapport adresserar är att man önskar få besked av socialtjänsten, i detta fall Arbetsmarknadsförvaltningen och Socialförvaltningen, hur behovet av en utökning av det bostadssociala programmet ser ut. Hur många lägenheter per år är behovet och vilka klienter eller klientgrupper hos förvaltningarna är det som har behovet? Inom Helsingborg stad är det Arbetsmarknadsförvaltningen, Socialförvaltningen, Vård- och Omsorgsförvaltningen och Fastighetsförvaltningen som samarbetar inom ramen för det bostadssociala programmet. Fastighetsförvaltningen fungerar som spindeln i nätet, administrerar och fördelar remisser från förvaltningarna på de lägenheter som ställs till socialtjänstens förfogande av Helsingborgshem och privata fastighetsägare. Från den 1 januari 2015 har socialnämnden och dess förvaltning samordningsansvaret för det bostadssociala programmet. I intervjuerna har framkommit att gruppen av försörjningsstödstagare som saknar övrig social eller ekonomisk problematik inte är ny för Socialförvaltningen utan har funnits länge, att man inte vet om gruppen har ökat eller inte samt att man har svårt att bedöma hur många personer som utgör behovet av en utökning av det bostadssociala programmet. Socialförvaltningen uppger ändå att det kan röra sig om ca 50 personer eller fler. Man betonar att siffran är en grov uppskattning och att man vill återkomma om antalet. Fastighetsförvaltningen bedömer sitt behov till ca 40-50 personer. Dessa personer har enligt förvaltningarna ingen så kallad bostadsproblematik, innebärande att personerna inte har någon belastning som gör att de inte kan uppfylla hyreslagens krav på en hyresgäst. Dessa personer skulle enligt nuvarande regler vara kvalificerade för ett förstahandskontrakt med hyresgaranti inom det bostadssociala programmet. Arbetsmarknadsförvaltningen uppger att de inte har något utökat behov av lägenheter med hyresgarantier inom det bostadsociala programmet. Ett urval reflektioner, slutsatser och rekommendationer är: Hemlösheten i Sverige idag kan till stor del förklaras av en mängd dysfunktionaliteter på strukturell och institutionell nivå i samhället, se avsnitt 3 och Appendix 2. En kompletterande förklaring av den pågående snabba ökningen av hemlösheten är den internationella flyktingkrisen och antalet asylsökande som kommer till Sverige.Helsingborgs stad har ett upparbetat och välfungerande system för det bostadssociala programmet som berörda förvaltningar nu ser över med syftet att åstadkomma ett ännu bättre system för det bostadssociala programmet. Enligt uppgift (feb 2016) finns ett förslag från arbetsgruppen som innebär smärre justeringar av programmet eftersom man i stort är nöjda med gällande ordning.Helsingborgs stad behöver kommunicera med, informera och engagera fler privata fastighetsägare i staden att delta i det bostadssociala programmet och att bidra med lägenheter motsvarande sin marknadsandel av hyresmarknaden i Helsingborg. Det bedöms här som nödvändigt för att uppnå stadens mål: att minska segregation och utanförskap. Vid behov kan staden använda verktygen markanvisningar och exploateringsavtal för att få även nyproducerade lägenheter till det bostadssociala programmet.Relevant och korrekt statistik behöver föras av och kommuniceras mellan alla parter i det bostadssociala programmet, det vill säga förvaltningarna och fastighetsägarna.Den kommunala hyresnormen behöver höjas för att möjliggöra lägenheter med hyresgaranti i fler bostadsområden.Socialförvaltningen i Helsingborg har svårt att bedöma behovet av fler hyreslägenheter med hyresgaranti. De problem som orsakar svårigheter av en behovsbedömning behöver identifieras, kommuniceras och lösas.Bygg fler hållbara bostäder, även till låginkomsttagare. Öka konkurrens och innovation i nyproduktion och på bostadsmarknaden.Ingen av förvaltningarna har identifierat vilka klientgrupper som står för det ökade behovet av hyreslägenheter med hyresgaranti.
|
|
| 6. |
- Anop, Sviatlana, 1974-
(författare)
-
Apartment price determinants : A comparison between Sweden and Germany
- 2015
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Similar development of economic fundamentals in Germany over the last two decades did not lead to the same dramatic house price increases as it is in Sweden. What can explain this house price stability over a long period? This thesis attempts to find the answer this question.The first paper in this thesis contains an extended literature review on the studies focused on the factors affecting house prices in the short and in the long run. Existing literature adopts a broad variation of approaches and reaches different conclusions attempting to answer the question about what are the key drivers of house prices. Conclusions often depend on the model specifications and econometric methods applied. Though there is a considerable agreement in real estate economics theory regarding the main factors that affect house prices (or so called “fundamental determinants”), it is hard to find a consistent definition regarding what factors can be considered as “fundamentals” and what factors belong to “non-fundamentals”. The dominating factors that are presented in the majority of the studies are income, population, interest rate, housing stock and unemployment. Studies done after the recent financial crisis put more attention on such factors as the behavior of the market participants, financing conditions and regulations. The characteristics of the bank lending and valuation policies as well as regulations on the rental market have received attention in the research literature, but the impact of these factors on house price dynamics is not measured and not well described. Therefore the other two papers in this thesis aim to provide a better insight in to the factors that create fluctuations in housing markets.The second paper investigates the effects of macroeconomic indicators such as population, income housing stock, mortgage interest rate on house prices. Estimation is done by applying panel data methodology on regional data for major cities in Germany and Sweden and by using yearly observations from 1995 to 2010. Results suggest that the long-run development of apartment prices in Sweden can be explained by changes in such factors as population, disposable income per capita, mortgage interest rate, housing stock, and prices per square meter in the previous period. The price for the previous period has the highest impact in comparison with other factors in Sweden. At the same time for Germany this is the only factor that is valid for long-term house price development. Estimates for fundamental factors such as population, disposable income, mortgage interest rate and housing stock appeared as not significant in house price development in the long run in Germany. A closer analysis has shown that the fundamental factors developed in a similar way in both countries during the analyzed period, though the house prices dynamic is very different. The conclusion is that fundamental factors cannot provide an explanation for the differences in house price developments in two countries and further analysis of institutional differences in the housing markets is done in the third paper.Third paper applies a comparative analysis approach and hypothetico-deductive method in order to examine the differences in the banking policies on mortgage financing and approaches to valuation of mortgage properties in Germany and Sweden. The results suggest that the extreme rise in Swedish house prices above the long-term trend was created by expanding bank lending policies that was supported by the general macroeconomic factors and regulation environment on the housing market. The main difference between countries in approaches to valuation for mortgage purposes is that in Germany that mortgage is based not on the market value as it is in Sweden, but on the long-run sustainable value, so called “fundamental” value. Mortgage lending value is determined in such a way that is also develops in the same tempo as fundamentals in the long-run and is not that procyclical as market value. Using a long-term sustainable value has a restrictive effect on the housing prices and in such a way stabilizes the market. One more factor that gives stability to the housing market in Germany is the well-functioning rental market. Third paper contributes to a better understanding of necessary conditions for the house prices to rise in the long run above the fundamentals level and suggests policy solutions that can reduce the risks of housing bubbles and increase financial stability.
|
|
| 7. |
- Blomé, Gunnar, 1980-, et al.
(författare)
-
Uthyrningspolicys och förmedlingsstrategier i kommuner och bostadsföretag
- 2015. - 1
-
Ingår i: Social hållbarhet med fokus på bostadsrenovering. En antologi. - : Sustainable Integrated Renovation, Rapport 2015:4. - 9789188001801 ; , s. 151-168
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antologin om social hållbarhet har skrivits inom ramen för den starka forskningsmiljön om hållbar integrerad renovering, SIRen. De som bidragit till antologin kommer både från akademi, institut och näringsliv och representerar olika discipliner och aktörer. Vi vill främst tacka alla författare som har varit med och bidragit med sin värdefulla kunskap och sina perspektiv på vad social hållbarhet kan innebära. Vi vill också passa på att tacka de deltagande företagen och organisationerna som aktivt deltar med sin kompetens, erfarenhet och egen tid. Sist men inte minst vill vi tacka Forskningsrådet Formas för värdefullt stöd som gjorde det möjligt att författa bidragen, redigera texter och trycka antologin. Hans Lind, professor på KTH och Kristina Mjörnell, senior forskare på SP och adjungerad professor på LTH har ansvarat för redigering och sammanställning av antologin. Margareta Widegren har lagt in texterna i en gemensam form och Louise Quistgaard och Jenny Lööf på SP har gjort framsidan så att antologin har fått en fin layout.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Lind, Hans, et al.
(författare)
-
Sustainable Renovation Strategy in the Swedish Million Homes Programme : A Case Study
- 2016
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 8:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sweden has a large multifamily housing stock that was built between 1960 and 1975. An important current issue is how this stock can be renovated in a sustainable way. The article analyses a strategy used by a suburban municipal housing company that had clear social ambitions and offered the tenants three options of renovation: Mini, Midi and Maxi. Most tenants chose the Mini alternative which meant that they could afford to stay and that there was no increase in costs for the social authorities. An investment analysis showed that the Mini alternative had a positive net present value, but that the Midi and Maxi alternatives were more profitable. Even though there was no clear environmental focus in the renovation, energy use was reduced by 8%. As a conclusion, the study shows that a sustainable renovation is possible but that there are a number of conflicts between the different dimensions of sustainability.
|
|
| 10. |
- Mjörnell, Kristina, et al.
(författare)
-
Renovation Strategies for Multi-Residential Buildings from the Record Years in Sweden-Profit-Driven or Socioeconomically Responsible?
- 2019
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI. - 2071-1050 .- 1548-7733. ; 11:24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- An important part of the multi-family housing stock in Sweden was built during the record years 1961-1975 and is in need of extensive renovation to be modernized. The stock is also at the center of political discussion of how to sustain 'good housing for all', especially in the rental sector. These renovation needs coincide with present energy targets and provides an opportunity to combine renovation with energy efficiency measures. Common for many of these buildings are that neglected maintenance has led to technical shortcomings, such as high energy use and low thermal comfort due to bad insulation, unsatisfactory air tightness and leaky windows, inefficient heating systems and insufficient ventilation, and moisture damage due to leaking building envelope and leaking pipes. However, the people living in these buildings are not willing to or cannot afford to pay the higher rents that extensive renovations would entail. Earlier research has highlighted the broader societal problem of energy renovations, but also that of housing companies' priority of measures with short payback times, and those that give the possibility to raise rents. However, recent observations indicated a tendency towards more holistic approaches to housing renovation, and this study was initiated to investigate how public and private housing companies deal with renovation levels, rent increases and related social problems. The main conclusions are that sustainability and social responsibility are moving up on agendas in the public sector, but also, apparently, in the renovations strategies among the private companies. What is also seen is a trend moving from extensive total renovations to more tenant-adapted and step-by-step renovations. Renovation options which do not entail such large rent increases are increasingly being seen. Implications are that housing owners favor gentle renovation with reasonable rent increases of 10%-20%, which at the same time, may be a drawback for reaching energy efficiency targets.
|
|
