| 1. |
- Grennfelt, Peringe, et al.
(författare)
-
Saltsjöbaden 3"
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Air quality is a common issue of large concern all over the world. Threats to health and ecosystems have initiated policy measures ranging in scale from local to international.Though significant steps have been taken in many countries, the problems are not solved and are also increasing in many areas.
|
|
| 2. |
- Grennfelt, Peringe, et al.
(författare)
-
Towards robust European air pollution policies : constrains and prospects for a wider dialogue between scientists, experts, decision-makers and citizens : a workshop report
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The international regulation of transboundary air pollution in Europe is often considered a success story. The success is usually explained by a close relationship between scientists and policy makers. When looking into other international environmental areas (e.g. climate change, marine pollution), there have generally been larger obstacles in the science-policy relationships. Social scientists have for many years studied the international policy development processes for air pollution and pointed to certain factors of importance in for its success. There have however seldom been opportunities for social scientists, policy makers and scientists to discuss together the interrelations between science and policy in the area.In order to further evaluate the science policy interactions and discuss possibilities for social scientists to play a role in the further development of air pollution strategies a workshop was organised in Gothenburg, Sweden 5-7 October 2005. The workshop was organised by the Swedish ASTA programme and the EU Network of Excellence ACCENT in collaboration with the Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution and the EU CAFE initiative. Approximately 35 participants from 12 countries representing Europe, North America and Japan attended at the workshop. This report compiles the outcome of the workshop. The report is also available at http://asta.ivl.se/
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Norrman, Jonas, et al.
(författare)
-
Biogas som drivmedel för bussar i kollektivtrafik
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Idag har ett femtontal svenska kommuner metangasbussar. Endast 8% av totalt 13 000 bussar i Sverige drivs med metangas. Denna rapport om förnybara drivmedel för bussar visar dock att många huvudmän för kollektivtrafik skruvar upp miljömålen och år 2020 skall största delen av energin de använder vara förnybar. Biogas är ett av flera förnybara alternativ. Med biogas minskar utsläpp av koldioxid till atmosfären och även det svenska oljeberoendet. Sedan tidigare är det känt att de förnybara bränslen behöver större volymer av både drivmedel och fordon för att priserna skall sjunka och bli konkurrenskraftiga. I rapporten presenteras ett räkneexempel för årlig driftskostnad för en biogasbuss och en dieselbuss. Resultatet visar att en biogasbuss är knappt 10% dyrare per år i drift än en modern dieselbuss, främst beroende av ett högre inköpspris. Om man dock enbart tittar på den miljöekonomiska värderingen så medför biogas lägre kostnader även jämför med dieselbussar av miljöklass Euro5. Ansvaret för utformning av kollektivttrafik ligger hos politikerna. Tidigare var kollektivtrafiken kommunal men idag är upphandling den vanligaste driftsformen för kommunal kollektivtrafik. Upphandling innebär en delegering av politiskt ansvar från väljare till entreprenörer och för att få med miljökraven använder många kommuner rekommendationer från Sveriges lokaltrafikförening (SLTF). Enligt detta underlag är det möjligt både ställa krav på andel förnybara drivmedel samt att specificera drivmedel, t ex biogas
|
|
| 5. |
- Norrman, Jonas, et al.
(författare)
-
Biogas som drivmedel för fordon i Västra Götaland
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kunskapen om de samhällsekonomiska förutsättningarna samt miljömässiga utfallen av ökade investeringar och därmed större utbud av alternativa drivmedel som Biogas är av stor betydelse i en tid då man samtidigt strävar efter att uppfylla olika miljömål, minska oljeberoendet och uppmuntra till ökad tillväxt. Denna rapport presenterar resultatet från en undersökning utförd av IVL Svenska Miljöinstitutet för näringslivsnätverket Biogas Väst och dess huvudman Business Region Göteborg. Utredningen presenterad i denna rapport har studerat utvecklingen av den västsvenska biogasmarknaden samt analyserat de miljöekonomiska värden som erhålls genom användning av biogas som drivmedel.
|
|
| 6. |
- Norrman, Jonas, et al.
(författare)
-
Energinätverket Green4U - en miljöekonomisk studie
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Visionen för Energinätverket Green4U i Grästorp är att utveckla en process för omställning till ett förnybart energisystem på lokal nivå. Med förnybart energisystem menas att den lokala produktionen av förnybar energi är lika stor, eller större än, konsumtionen av energi i samma region. Denna studie har haft som mål att producera en nulägesbeskrivning samt en bild av framtidsutsikterna för förnybar energi i Grästorp. Beskrivningen baseras på en enkätundersökning rörande efterfrågan av förnybar energi och produktionspotential av förnybar energi inom Grästorps kommun. Enkätstudien svarade på frågor kring förhoppningarna om framtiden hos bönderna och där det framkom att de flesta jordbruken planerar att öka sin produktion fram till år 2009. Svaren på frågorna i enkäten visar att det finns intresse, dvs efterfrågan, för förnybar energi bland invånarna i Grästorp. Av de råvaror som produceras i Grästorp, och som kan användas till produktion av biogas, står spannmål för den största volymen med en lika mycket som hela Grästorps årliga energikonsumtion. Teoretiskt sett finns det tillräckligt potential inom jordbruket att producera energi för att täcka konsumtion i Grästorp. 12% av elkonsumtionen produceras lokalt i Grästorp. Mer produktion är redan planerad och det finns tillstånd att bygga ut vindkraften ytterligare. Även för uppvärmning finns det lokal produktion i form av träbränsle. Energikonsumtionen i Grästorps kommun har minskat med 20% de senaste tio åren inom jordbrukssektorn men ökat med 15% inom transportsektorn. Förändringen ger en indikering om ett förändrat mönster i sysselsättningen där färre arbetar inom jordbruket och fler pendlar till arbeten utanför kommunen
|
|
