| 1. |
- Arnell, Jenny, et al.
(författare)
-
Förutsättningar för ökad nytta av restvärme
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Restvärme från industrin står idag för nära 5 TWh levererad värme till fjärrvärmenäten i Sverige. Efter att interna effektiviseringar av den industriella processen har genomförts finns dock ytterligare potential för tillvaratagande av restvärme från svensk industri. Ett ökat nyttiggörande av industriell restvärme är därför önskvärt för såväl energibranschen, industrin och samhället; både för att optimera resursanvändandet i hela samhället, samt att minska miljöpåverkan. Projektet syftar till att redogöra för olika tekniska lösningar som finns för att tillvarata restvärme från industriella processer för utnyttjande för i första hand fjärrvärme. Genom att i denna studie belysa möjliga tekniska lösningar, dels generellt och dels genom faktiska samarbeten i form av tre fallstudier, ges en ökad kunskap och visar på möjligheten till ytterligare leveranser av restvärme från industriella processer. Flera studier har genomförts inom området och denna rapports mervärde ligger dels i att samla den tekniska kompetens och erfarenhet som finns kring nyttjande av restvärme, dels göra kvantitativa analyser samt kompletterande intervjuer. För att utreda vilka så kallade mjuka faktorer som är betydelsefulla vid denna typ av avtal och samarbeten har även en intervjustudie genomförts. Leverantörer av restvärme samt energibolagen har fått komma till tals och ge sina erfarenheter i frågan. Ett antal reella fall har analyserats för att besvara frågeställningar kring affärsmässiga lösningar och tekniska möjligheter kring restvärmeleveranser till fjärrvärmenätet. De tre fallstudierna är ett fall som täcker Stenungsundsklustret, Kungälv och Göteborg ner till Värö (dvs. ingående systemen i ett möjligt framtida regionalt fjärrvärmesystem på västkusten), Oskarshamns fjärrvärmesystem samt Oxelösunds fjärrvärmesystem. Olika frågeställningar för respektive fall har ställts upp för att ge en bred bild över hur leveranser av restvärme fungerar och vilka effekter det för med sig.
|
|
| 2. |
- Arnell, Jenny, et al.
(författare)
-
Konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar - En översiktlig kunskapssammanställning
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är framtagen inom ramen för projektet Konsekvenserför energisektorn av klimatförändringarna och presenterar översiktligt kunskapsläget om hur klimatförändringarna kan påverka energisektorn samt identifierar kunskaps- och forskningsbehov. Rapporterns resultat bygger på en litteraturstudie samt intervjuer med företrädare för energibranschen.
|
|
| 3. |
- Arnell, Jenny, et al.
(författare)
-
Miljöklassningssystem för fjärrvärmeuppvärmda byggnader
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Idag efterfrågas i allt större utsträckning certifiering och miljömärkning av såväl varor och tjänster som byggnader. En certifiering eller klassning av en byggnad innebär att ett antal uppställda mål för miljöprestanda måste uppfyllas1. De finns idag ett flertal olika miljöklassningssystem på marknaden. Gemensamt är att användandet av miljöklassningssystem har sin utgångspunkt i att bidra till förbättringar inom byggsektorns arbete kring miljöfrågor, exempelvis effektivare energianvändning, minskad miljöpåverkan och bättre innemiljö. En miljöklassning av en byggnad är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är där genomförd klassning skall vara tredjepartsgranskad. Genom att använda ett certifieringssystem för att utvärdera en befintlig eller projekterad byggnads miljömässiga hållbarhet kan en byggnad erhålla ett certifikat. Förutom lägre energikostnader, bättre innemiljö med mera är certifieringen också ett led i kommunikation och marknadsföring. Många multinationella företag har exempelvis som norm att använda en viss typ av miljöklassning för alla sina byggnader. Det finns ett flertal nationella miljöklassningssystem, exempelvis Miljöbyggnad, GreenBuilding och Svanen. Amerikanska systemet LEED och det brittiska systemet BREEAM används också i Sverige och nationella anpassningar håller på att tas fram. För BEEAM har en svensk anpassning föreslagits som skickats på remiss under våren 2013, det är detta förslag som beräkningarna i denna studie grundar sig på. I LEED finns en viss anpassning till de svenska förhållandena vad gäller fjärrvärme och fjärrkyla. Detta projekt har analyserat hur olika uppvärmningssystem påverkar slutresultaten enligt några miljöklassnings- och certifieringssystem. I denna studie har tre olika fjärrvärme- och fjärrkylanät samt värmepump och kylmaskin studerats. Ett kontor respektive ett flerbostadshus har använts som typhus för beräkningarna. Resultaten har också satts i ett större sammanhang där resurseffektivitet och miljöbelastning diskuteras.
|
|
