| 1. |
- Torell, Agnes, 1993, et al.
(författare)
-
Low-density granulocytes are related to shorter pregnancy duration but not to interferon alpha protein blood levels in systemic lupus erythematosus.
- 2023
-
Ingår i: Arthritis research & therapy. - : BMC. - 1478-6362 .- 1478-6354. ; 25
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- An increased risk of pregnancy complications is seen in women with systemic lupus erythematosus (SLE), but the specific immunopathological drivers are still unclear. Hallmarks of SLE are granulocyte activation, type I interferon (IFN) overproduction, and autoantibodies. Here we examined whether low-density granulocytes (LDG) and granulocyte activation increase during pregnancy, and related the results to IFNα protein levels, autoantibody profile, and gestational age at birth.Repeated blood samples were collected during pregnancy in trimesters one, two, and three from 69 women with SLE and 27 healthy pregnant women (HC). Nineteen of the SLE women were also sampled late postpartum. LDG proportions and granulocyte activation (CD62L shedding) were measured by flow cytometry. Plasma IFNα protein concentrations were quantified by single molecule array (Simoa) immune assay. Clinical data were obtained from medical records.Women with SLE had higher LDG proportions and increased IFNα protein levels compared to HC throughout pregnancy, but neither LDG fractions nor IFNα levels differed during pregnancy compared to postpartum in SLE. Granulocyte activation status was higher in SLE relative to HC pregnancies, and it was increased during pregnancy compared to after pregnancy in SLE. Higher LDG proportions in SLE were associated with antiphospholipid positivity but not to IFNα protein levels. Finally, higher LDG proportions in trimester three correlated independently with lower gestational age at birth in SLE.Our results suggest that SLE pregnancy results in increased peripheral granulocyte priming, and that higher LDG proportions late in pregnancy are related to shorter pregnancy duration but not to IFNα blood levels in SLE.
|
|
| 2. |
- Bengtsson, Anna, 1973-, et al.
(författare)
-
Multi-view carotid ultrasound is stronger associated with cardiovascular risk factors than presence of plaque or single carotid intima media thickness measurements in subclinical atherosclerosis
- 2023
-
Ingår i: The International Journal of Cardiovascular Imaging. - : Springer Nature. - 1569-5794 .- 1875-8312. ; 39:8, s. 1461-1471
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We aimed to explore the prevalence of atherosclerosis by using multi-view ultrasound examination of the carotid arteries and its association with clinical risk factors in a middle-aged population at low to intermediate risk of cardiovascular disease (CVD). Carotid vascular ultrasound was performed in 3532 participants in the VIPVIZA trial. Mean and maximal carotid intima media thickness (cIMT) at prespecified angles and plaque presence were examined on the left and right side. Associations between CVD risk factors and ultrasound variables were quantified by partial least squares (PLS) regression. A combined ultrasound variable was computed using weights of the first PLS component. Associations between CVD risk factors and the combined multi-view ultrasound variable, single cIMT and plaque measurements, respectively, were determined using linear regression modelling. The participants’ mean age was 55.7 years and 52.9% were women. Plaque prevalence was 51.1% in men and 39.0% in women. cIMT was higher in men than in women and in the left compared with the right carotid artery. The strongest association of CVD risk factors was observed with the combined multi-view ultrasound variable (R2 = 24%), compared with single cIMT variables (R2 = 14–18%) and plaque presence (R2 = 15%). The pattern was similar in both sexes. The association with CVD risk factors and the combined ultrasound variable was stronger in 40-year olds (R2 = 22%) compared with 50- or 60-year olds (R = 12%). CVD risk factors are stronger associated with a combined ultrasound variable than plaque presence or single cIMT measures suggesting that carotid multi-view ultrasonography better captures the focality of early atherosclerosis. Clinical Trial Registration: ClinicalTrials.gov, number NCT01849575. May 8, 2013.
|
|
| 3. |
- Bengtsson, Karin, 1980, et al.
(författare)
-
Occurrence and relative risks for non-vertebral fractures in patients with ankylosing spondylitis compared with the general population: a register-based study from Sweden
- 2023
-
Ingår i: Rmd Open. - : BMJ. - 2056-5933. ; 9:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- ObjectivesTo estimate the incidence of non-vertebral fractures in ankylosing spondylitis (AS) compared with the general population.MethodsNationwide register-based cohort study including patients with AS (n=11 611, 65% men, mean age 48 years), and matched general population controls (n=58 050). Five prespecified fracture outcomes: (1) non-vertebral; (2) fracture of the proximal humerus, distal forearm or hip; (3) proximal humerus; (4) distal forearm and (5) hip) were identified through register linkages with follow-up 2007-2016. We used Poisson regression to calculate incidence rates (IRs), number of fractures per 1000 person-years at risk and IR ratios (IRRs), overall and by sex and age. IRRs were adjusted for history of any prior fracture.ResultsIRs (men/women) for non-vertebral fracture in AS were 11.9 (95% CI 11.0 to 12.9)/14.5 (95% CI 13.1 to 16.1) and in controls 10.0 (95% CI 9.7 to 10.4)/11.8 (95% CI 11.1 to 12.4), IRR (men/women) 1.2 (95% CI 1.1 to 1.3)/1.2 (95% CI 1.1 to 1.4). IRs (men/women) for fractures of the humerus, forearm or hip in AS were 4.0 (95% CI 3.5 to 4.6)/6.3 (95% CI 5.4 to 7.3) and in controls 2.7 (95% CI 2.5 to 2.9)/5.5 (95% CI 5.1 to 6.0), IRR (men/women) 1.5 (95% CI 1.3 to 1.7)/1.1 (95% CI 0.9 to 1.3). IRRs were statistically significantly elevated in men with AS versus controls for forearm fracture (1.4 (95% CI 1.1 to 1.7)) and hip fracture (1.8 (95% CI 1.4 to 2.3)), whereas not in women with AS where the IRRs were 1.1 (95% CI 0.9 to 1.4) and 1.0 (95% CI 0.6 to 1.4). For humerus fracture, IRRs were 1.4 (95% CI 0.99 to 1.9) in men with AS versus controls and 1.1 (95% CI 0.8 to 1.6) in women.ConclusionsBoth men and women with AS have a slightly higher risk of non-vertebral fractures than the general population. A statistically significantly higher risk of fractures of the proximal humerus, distal forearm or hip was found in men with AS in comparison to general population, where the relative risk was especially pronounced for hip fracture.
|
|
| 4. |
- Kadefors, Anna, Professor, 1962-, et al.
(författare)
-
Samverkan Hög inom väg- och järnvägsunderhåll : Uppföljning av tidiga skeden i tre pilotkontrakt
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BakgrundAffärsformerna för drifts- och underhållskontrakt har varit föremål för diskussion av flera olika anledningar de senaste åren. Dels har entreprenörerna påtalat att osäkerheten i uppdragens innehåll är för stor för att de traditionella mängdkontrakten, upphandlade på lägsta pris, ska fungera bra. Man menar att sådana kontrakt medför stora risker för företagen och även påverkar arbetsmiljön och förutsättningarna att rekrytera personal till branschen negativt. Entreprenörerna har därför efterlyst kontrakt med mindre risk och bättre samverkan. En annan aspekt är att Trafikverkets egna kontraktsanalyser och Riksrevisionens granskningar har pekat på att taktiserad prissättning (obalanserad budgivning) i traditionella driftkontrakt medför att Trafikverket har bristande kunskap om kostnadsbilden och även kan leda till ineffektiv användning av statliga resurser.Trafikverket har sedan några år börjat testa samverkansinriktade upphandlingsstrategier (Samverkan Hög) i större investeringsprojekt inom verksamhetsområdena Stora projekt och Investering. Utifrån dessa erfarenheter och kritiken mot de traditionella kontrakten beslöt Trafikverket att även utveckla en kontraktsmodell för Samverkan Hög för baskontrakt för väg- och järnvägsunderhåll. Den nya kontraktsmodellen innebär att entreprenören upphandlas i ett tidigt skede, baserat på kvalitetsparametrar samt entreprenörarvodet. Kontraktet delas in i två faser, där Fas 1 utgörs av en process där entreprenören och beställaren gemensamt tar fram genomförandeplan, produktionskalkyl, detaljerad tidplan och riktkostnad. I Fas 2, som är en option, ingår sedan etablering (Fas 2a) och utförande av basunderhåll (Fas 2b). Våren 2020 upphandlade Trafikverket tre pilotkontrakt med kontraktsmodellen Samverkan Hög inom drift och underhåll: två vägkontrakt och ett järnvägskontrakt.Under hösten 2021 initierades ett nytt forskningsprojekt i samarbete mellan Trafikverket och forskare knutna till det nationella forskarnätverket ProcSIBE ((Procurement for Sustainable Innovation in the Built Environment[1]) för att följa upp och utvärdera kontraktsmodellen Samverkan Hög inom basunderhåll för väg och järnväg. Hela forskningsprojektet omfattar tre delstudier av anbudsskedet, Fas 1 samt Fas 2. Den här rapporten behandlar Fas 1 i de tre pilotkontrakten. De två vägkontrakten har följts upp genom intervjuer med Trafikverket och entreprenörerna. Forskningsprojektet kommer att fortsätta med att följa upp utvecklingen under Fas 2 och även jämföra med två traditionellt upphandlade kontrakt. Järnvägskontraktet avbröts efter Fas 1 och uppföljningen av detta baseras på medverkan i tre workshops som organiserades av Trafikverket efter avbrottet.ResultatIntervjuerna visar på ett stort stöd bland de intervjuade, även på järnvägssidan, för att arbeta mer samverkansinriktat. De fördelar som framhålls har att göra med ökad resurseffektivitet och innovation, bättre arbetsmiljö som ökar branschens attraktivitet, samt att lägre risk gör det lättare för nya aktörer att etablera sig på marknaden. Sammanfattningsvis visar erfarenheterna på en betydande potential i den modell som har testats, men det är också tydligt att det behövs ytterligare utveckling och justeringar, liksom kompetensutveckling och ett mer långsiktigt utvecklingsarbete.Några centrala resultat och rekommendationer sammanfattas nedan[2]:· För att lyckas i ett samverkanskontrakt är det avgörande att ledande personer på båda sidor är erfarna i sina roller, tror på samverkan, har skaffat sig en förståelse av både kontrakt och etablerade principer för samverkan, och inte underskattar uppgiftens komplexitet. Båda kontraktsparterna behöver därför ha funktioner som kan förbereda personalen, följa upp samverkan och flytta personer som inte fungerar. Detta är en organisatorisk kompetens som även kan bedömas vid utvärdering av anbud.· För Trafikverket har insynen i entreprenörernas kostnadskalkyler inneburit en ökad förståelse av hur förfrågningsunderlagen för driftkontrakt ska vara konstruerade för att vara lätta för entreprenörerna att prissätta och minska onödiga riskpåslag. Man har också kunnat konstatera att Trafikverkets egenkalkyler stämmer relativt bra. Arbetet med att ta fram självkostnader för olika poster tog dock betydligt mer tid och kraft än vad man hade förväntat sig. Utifrån den kunskap man nu har fått skulle Trafikverket och entreprenörsidan kunna gå vidare och gemensamt identifiera principer för prissättning och områden där det kan vara bättre att använda schabloner. Kostnadsindexering, viten och bonusar behöver också ses över på basis av de erfarenheter som gjorts i pilotkontrakten.· Det finns goda möjligheter för utveckling och innovation i Samverkan Högkontrakten. En viktig lärdom är att förutsättningarna för att driva utvecklingsarbete i driftkontrakt snarast är bättre i Fas 2, då hela organisationen och alla underentreprenörer är på plats. Detta är en skillnad mot investeringsprojekt, där Fas 1 uppfattas vara mest central. Medarbetarna på projektnivån upplever dock att Trafikverkets ambitioner har varit otydliga, framför allt när det gäller vilken frihet pilotkontrakten haft att utmana regelverken. Inför Fas 2 och kommande kontrakt behöver Trafikverket förtydliga vilka frihetsgrader som finns, samt aktivt stödja nytänkande även under Fas 2.· De flesta av de intervjuade ser betydande fördelar med samverkan med Samverkan Hög och menar att kommande projekt kan ha stor nytta av de lärdomar som gjorts. Trafikverksrepresentanterna upplever dock att det interna stödet för pilotkontrakten har minskat över tid och att syftet att driva utveckling har ersatts av ett ensidigt fokus på kostnadsutvecklingen på kort sikt. Man ser ingen tydlig plan för hur erfarenheterna ska föras vidare och upplever att rutiner och funktioner för att stödja sådant lärande till stor del saknas.· För att investera i ny kunskap och anpassa sina strategier behöver entreprenörerna se en tydlig riktning, men även de intervjuade entreprenörrepresentanterna uppfattar Trafikverkets långsiktiga målsättningar för Samverkan Hög och andra samverkansmodeller inom driftverksamheten som oklara. Flera intervjuade från både Trafikverket och entreprenörerna lyfter risken att förlora tid och missa chansen att vara på erfarenheterna från de tre kontrakten.· En slutsats är att Trafikverket bör överväga att snarast starta ytterligare några pilotkontrakt där konceptet utvecklas baserat på lärdomarna från pilotkontrakten. Det är också viktigt att ta fram en plan för fortsättningen baserat på de resultat som kommer fram. ProcSIBEs tidigare studier har visat att Trafikverket har svårt att uppnå tillräcklig uthållighet och systematik det förändringsarbete man driver kopplat till kontraktsmodeller. För att stärka kan Trafikverket kommunicera strategier och planer brett samt involvera andra beställare, branschrepresentanter och forskning i utveckling och uppföljning. Detta skulle öka trycket på Trafikverket att hålla fast vid intentioner och överenskommelser, bygga förtroende samt tillföra fler kunskaper och perspektiv. [1] ProcSIBE (på svenska: Upphandling för ett hållbart och innovativt samhällsbyggande) har under flera år studerat och utvärderat ett flertal modeller som Trafikverket har tillämpat för upphandling av olika typer av uppdrag. Se www.procsibe.se för mer information och rapporter från tidigare studier. [2] Fler slutsatser och rekommendationer återfinns i kapitel 8 i rapporten.
|
|
| 5. |
- Nyman, Emma, et al.
(författare)
-
Reduced progression of carotid intima media thickness by personalised pictorial presentation of subclinical atherosclerosis in VIPVIZA : A randomised controlled trial
- 2023
-
Ingår i: Clinical Physiology and Functional Imaging. - : John Wiley & Sons. - 1475-0961 .- 1475-097X. ; 43:4, s. 232-241
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: Reduced progression of atherosclerosis can decrease the risk of cardiovascular disease (CVD). This study aimed at evaluating the effect of a pictorial intervention showing atherosclerotic severity on the progression of carotid atherosclerosis.Methods: A prospective randomised open-label blinded end-point trial with participants aged 40–60 years enroled from a routine CVD prevention programme. The intervention group (n: 1575) and their treating physicians received an image based presentation of subclinical atherosclerotic severity measured by carotid ultrasound. The control group (n: 1579) did not receive any information about ultrasound results. Carotid ultrasound at baseline and at 3-year follow-up contained plaque detection and measurements of carotid intima media thickness (cIMT). The left, right and bilateral-mean-cIMT, plaque prevalence and total plaque area (TPA) at 3-year follow-up were compared between groups. Significance level was set to p = 0.01 to adjust for multiple comparisons.Results: The intervention group revealed reduced cIMT progression in the left-mean-cIMT of −0.011 mm (p = 0.001) compared with the control group. The intervention effect on cIMT progression was most prominent in individuals with increased cIMT and plaque prevalence at baseline (−0.021 mm, p = 0.005). There were no differences in progression between groups for the right-and bilateral-mean-cIMT (−0.005 mm, p = 0.223 and −0.005 mm, p = 0.036, respectively), nor any differences between groups for plaque prevalence or TPA (odds ratio 0.88, p = 0.09 and 0.89, p = 0.21, respectively).Conclusion: Pictorial presentation of subclinical atherosclerotic severity sent to both the individual and their treating physician resulted in significantly reduced left cIMT progression. Pictorial presentation has the potential to increase adherence in CVD prevention.
|
|
