1. |
|
|
2. |
|
|
3. |
|
|
4. |
|
|
5. |
|
|
6. |
|
|
7. |
|
|
8. |
- Brandstedt, Eric, et al.
(författare)
-
I kraft av att vara människa : Om begreppet mänskliga rättigheter
- 2018
-
Ingår i: Mänskliga rättigheter i samhället. - 9789186980702 ; , s. 17-34
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- En central del av vår för-teoretiska förståelse av mänskliga rättigheter är att vi har dem i kraft av att vara människor, vad jag kallar människa-tesen. Genom begreppsanalytiska verktyg diskuterar jag två tolkningar av denna tes: att vi har mänskliga rättigheter i kraft av att tillhöra arten Homo sapiens eller eftersom vi är rationella och autonoma personer. Det finns problem med bägge tolkningarna. Arttillhörighetstolkningen vilar på en moraliskt irrelevant grund: det faktum att en individ tillhör en viss art är lika lite relevant som att den tillhör en viss ras eller kön. Personskapstolkningen är för snäv då den utesluter individer vars intressen vi intuitivt anser bör skyddas av mänskliga rättigheters, så som spädbarn. Problemen ställer naturalistiska teorier om mänskliga rättigheter inför ett dilemma: att antingen acceptera en moraliskt irrelevant grund för mänskliga rättigheter eller att mänskliga rättigheter inte har samma utsträckning som kategorin människa. Jag skisserar därefter ett alternativt sätt att grundlägga mänskliga rättigheter, en praktisk teori enligt vilken mänskliga rättigheter är legitimitetsvillkor för det internationella samfundet. Utifrån en sådan teori är det inte fallet att mänskliga rättigheter tillkommer individer i kraft av att vara människor, men däremot i kraft av att ha intressen tillräckligt viktiga för att vara internationella angelägenheter.
|
|
9. |
- Brandstedt, Eric
(författare)
-
Non-Ideal Climate Justice
- 2019
-
Ingår i: Critical Review of International Social and Political Philosophy. - : Informa UK Limited. - 1743-8772 .- 1369-8230. ; 22:2, s. 221-234
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Based on three recently published books on climate justice, this article reviews the field of climate ethics in light of developments of international climate politics. The central problem addressed is how idealised normative theories can be relevant to the political process of negotiating a just distribution of the costs and benefits of mitigating climate change. I distinguish three possible responses, that is, three kinds of non-ideal theories of climate justice: focused on (1) the injustice of some agents not doing their part; (2) the policy process and aiming to be realistic; and (3) grievances related to the transition to a clean-energy economy. The methodological discussion underpinning each response is innovative and should be of interest more generally, even though it is still underdeveloped. The practical upshot, however, is unclear: even non-ideal climate justice may be too disconnected from the fast-moving and messy climate circus.
|
|
10. |
|
|