| 1. |
- Berggren, Ulrik, et al.
(författare)
-
Intrapersonal variability in public transport path choice due to changes in service reliability
- 2022
-
Ingår i: Transportation. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0049-4488 .- 1572-9435. ; 49:6, s. 1517-1547
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Uncertainty during the course of a trip is regarded as a particularly disturbing phenomenon by public transport (PT) passengers and has been shown to have a substantial impact on travel behaviour. However, so far there has been little empirical evidence within contemporary research concerning the degree of mid- to long-term adaptation among PT passengers to changes in the principal cause of such uncertainty within PT transport systems: Lack of service departure reliability. While most studies to date have focussed on instantaneous or short-term behavioural responses, this paper presents results from a one-year panel dataset consisting of individuals’ trip itineraries derived from smart card transactions enriched by automatic vehicle location (AVL) data. We measured long-term line route usage and departure reliability, the latter in terms of headway regularity and schedule adherence, in two panel waves. Thus, we aimed for practical indicators that may be associated with specific line routes and origin–destination PT stop pairs used for recurring trips over time. Results from logistic regression indicate a consistent significant impact of changed headway regularity and punctuality change for line routes with relatively high departure frequency. However, there is a relative indifference to long-term reliability change by a significant share of individuals that have actual trade-offs between at least two line route options, possibly indicating satisficing behaviour among PT passengers. Implications on PT path choice forecasting and route planning are discussed.
|
|
| 2. |
- Berggren, Ulrik, et al.
(författare)
-
Public transport path choice estimation based on trip data from dedicated smartphone app survey
- 2022
-
Ingår i: Transportmetrica A: Transport Science. - : Informa UK Limited. - 2324-9935 .- 2324-9943. ; 18:3, s. 1813-1846
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Having access to realistic and empirically grounded passenger valuations of public transport trip components facilitate the undertaking of necessary trade-offs during planning of transport networks. Discrete choice estimation of path choice preferences is a practical way to obtain such preferences. This paper proposes a new take on the empirical foundation of path choice estimation based on revealed choices by introducing trip data for full activity-based ‘door-to-door’ public transport trips collected from a dedicated survey application for smartphones. Choice probabilities were modelled based on an explicitly generated choice set, where the public transport trip parts were generated using a branch-and-bound approach. Results in terms of estimated preferences are comparable to those based on conventional surveying methods and suggest significant premiums for paths involving public transport stops with an elevated level of passenger service as well as differences in preferences across population groups.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bondemark, Anders, et al.
(författare)
-
Do the distributional preferences of national infrastructure planners diverge from those of the public?
- 2023
-
Ingår i: Transportation Research Part A: Policy and Practice. - : Elsevier BV. - 0965-8564 .- 1879-2375. ; 170
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper, we study how the distributional preferences of planners and the public diverge in the context of national infrastructure planning. To do so, we surveyed a sample of 323 planners working at the Swedish Transport Administration and 2,108 members of the Swedish public. The most striking difference is that planners place a relatively higher value on aggregate benefits than the public. Planners also place a significantly higher relative value on infrastructure plans that benefit rail transport compared to the public. It is our contention that planners value aggregate benefits relatively more highly because they have a better understanding of the attribute and because they have internalised the long-standing goal of an economically efficient Swedish transport sector.
|
|
| 6. |
- Bondemark, Anders, et al.
(författare)
-
Is it expensive to be poor? Public transport in Sweden
- 2021
-
Ingår i: Transportation. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0049-4488 .- 1572-9435. ; 48:5, s. 2709-2734
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- One of the reasons to subsidise public transport is to improve the mobility of low-income groups by providing affordable public transport; however, the literature describes a situation whereby those with a low income are unable to afford the cheapest tickets per trip, i.e. travelcards, as they usually require a considerable up-front cost. In this study, we use a large dataset from the Swedish National Travel Survey to investigate whether, and if so how, income explains monthly travelcard possession among individuals for whom this would have been the least expensive option. We find a robust positive relationship between income and travelcard possession among low-income earners, indicating that those with a low income pay more to use public transport than more affluent individuals. As the accessibility of low-income groups is an important motivation for public transport subsidies, the findings from this study have important policy implications.
|
|
| 7. |
- Bondemark, Anders, 1989-, et al.
(författare)
-
Public preferences for distribution in the context of transport investments
- 2022
-
Ingår i: Transportation Research Part A. - : Elsevier. - 0965-8564 .- 1879-2375. ; 157, s. 160-184
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper, we present a study of Swedish inhabitants' preferences for distribution in three dimensions in the context of transport investments. Using choice experiments, we study the respondents' preferences for the distribution of benefits in the geographical, gender, and income dimension in relation to aggregate benefits. We find that they have quite strong preferences for equality in all dimensions, especially in the gender dimension. Additionally, when distribution is unequal, respondents tend to prefer that it is uneven in favour of non-metropolitan regions, women and low-income earners. We also find that variables describing self-interest, some general beliefs and the extent to which respondents consider the Swedish society to be fair may explain some preference heterogeneity.
|
|
| 8. |
- Bondemark, Anders, et al.
(författare)
-
Public preferences for distribution in the context of transport investments
- 2022
-
Ingår i: Transportation Research Part A: Policy and Practice. - : Elsevier BV. - 0965-8564 .- 1879-2375. ; 157, s. 160-184
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper, we present a study of Swedish inhabitants' preferences for distribution in three dimensions in the context of transport investments. Using choice experiments, we study the respondents' preferences for the distribution of benefits in the geographical, gender, and income dimension in relation to aggregate benefits. We find that they have quite strong preferences for equality in all dimensions, especially in the gender dimension. Additionally, when distribution is unequal, respondents tend to prefer that it is uneven in favour of non-metropolitan regions, women and low-income earners. We also find that variables describing self-interest, some general beliefs and the extent to which respondents consider the Swedish society to be fair may explain some preference heterogeneity.
|
|
| 9. |
- Hamidi, Zahra
(författare)
-
Examining Inequalities in Cycling Motility : A Pathway Towards Cycling Justice
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Realizing the environmental and social benefits of cycling requires effective policies that deliver increased and inclusive cycling. This thesis aims to contribute to the development of such policies by providing insights into what could make cycling achievable for more diverse social groups through engaging with theoretical perspectives from transport geography, the mobilities paradigm and social justice. In doing so the thesis examines the various elements that constitute an individual’s potential to use a bicycle and the connected inequalities.The thesis employs conceptions of accessibility and motility in combination with measures of inequality to examine the socio-spatial inequalities in cycling potentials. The first paper designs a new composite indicator based on Theil’s index of inequality and accessibility measures to study inequalities in bike-and-ride opportunities in Malmö. The second paper develops a quantitative operationalization of cycling motility by applying GIS-based and statistical analyses to empirical data collected using a survey study. Specifically, cycling motility is operationalized along three dimensions of access, competence, and appropriation. This is done by measuring cycling-related material and nonmaterial, as well as objective and subjective factors related to individuals and their social, cultural, and geographical environment.The subsequent papers put the concept of cycling motility in practice. The third paper builds on the approach developed in the second paper and examines inequalities in the cycling motility across different social groups from the three-dimensional justice lens of Nancy Fraser. Finally, the fourth paper provides insights into the relationships between individuals’ cycling motility and their realized mobility. The empirical findings highlight that such relationships vary across three urban contexts of Malmö, Gothenburg, and Beijing. Overall, the findings support that the operationalization of cycling motility is useful for studying individuals’ cycling potentials and capturing the connected between-individual differences, thereby helpful for development of policies that could realize the social and environmental potentials of cycling.
|
|
| 10. |
- Jenelius, Erik, Docent, 1980-, et al.
(författare)
-
Bilrestider i storstad: Variationsmönster och upplevd osäkerhet (VARIA) : Slutrapport för projekt som genomförts på uppdrag av Trafikverket
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten utgör slutrapport för projektet Bilrestider i storstad: Variationsmönster och upplevd osäkerhet (VARIA) som genomförts på uppdrag av Trafikverket (TRV 2018/16380).Det övergripande syftet med det här projektet har varit att vidareutveckla metoder för samhällsekonomiska kalkyler för olika åtgärder i trafiksystemet. Projektet bidrar till detta mål genom att utveckla kunskap om hur olika komponenter i restidsvariation påverkar trafikanternas faktiska erfarenhet av restidsvariation, och trafikanternas upplevelse av systematisk restidsvariation och deras restidsosäkerhet. Forskningsfrågorna studeras i två delstudier. En delstudie fokuserar på trafikanternas förståelse av restidsvariation, och deras upplevda restidsosäkerhet. Denna delstudie baseras på ett teoretiskt ramverk och två datakällor: (1) en enkätstudie av hur tillfrågade bilister beskriver den restidsfördelning de förväntar sig (och därmed kan antas planera för), samt (2) empiriska data som beskriver hur den verkliga restiden längs samma rutter varierar i olika dimensioner.Den andra delstudien fokuserar på sambandet mellan hur restiden varierar i data som uppmätts generellt, och den restidsvariation som enskilda bilister faktiskt utsätts för. Här utnyttjas ett statistiskt ramverk och en tredje datakälla: restidsobservationer från olika rutter på enskild passagenivå med beständiga fordons-ID.En grundläggande svaghet med den första delstudien ligger i att respondenterna i sina uppgivna restider inte tycks ha avgränsat sig på det sätt som var avsikten (bara rena körtider mellan de uppgivna ändnoderna). Trots detta anser vi att det utvecklade analytiska ramverket gör det möjligt att dra vissa övergripande slutsatser med bäring på studiens inledande frågeställningar.Resultaten från den första delstudien stöder sammantaget hypotesen att resenärerna i gemen i huvudsak baserar sin planering och schemaläggning inför en specifik resa på mer generella restidsprediktioner, som är underbyggda av deras samlade erfarenhet, (snarare än specifika erfarenheter eller annan information om restiden på den specifika rutten). Resultaten visar också att förare som kan bygga under sinna uppskattningar med mer specifik erfarenhet, har minst lika svårt att förutse hur restiden varierar, såväl när det gäller ”systematisk” som ”slumpmässig” variation, som förare som saknar specifik erfarenhet från just den rutt för vilken restiden skall uppskattas. Respondenternas prediktioner av restidsvariation är sämre än deras prediktioner av förväntad restid. Detta stöder hypotesen att restidens faktiska variation för en viss specifik rutt, under en viss specifik tid på dagen ger en långt ifrån komplett bild av den restidsosäkerhet som resenärer måste ta höjd för i sin planering och schemaläggning. Om samhällsekonomiska värderingar av restidsosäkerhet tillämpas direkt på uppmätt (eller predicerad) restidsvariation, utan hänsyn till det komplexa sambandet dem emellan, kan värdet av minskad restidsvariation såväl över- som underskattas. I den andra delstudien har vi undersökt i vilken utsträckning fordonen som korsar en rutt är återkommande resenärer, och hur den andelen beror av olika attribut. Med hjälp av data från Bluetooth- och Wifi-sensorer under en tremånadersperiod har vi funnit att det genomsnittliga antalet resor per fordons-ID är högre mot staden på morgontoppen och ut från staden på eftermiddagen, vilket är förenligt med vetskapen att pendlingsresor tenderar att ha den högsta regelbundenheten över dagar. Vi har även föreslagit en modell för hastighetsfördelningar hos rutter, som separerar variationen i en komponent med variation mellan resenärer, och en komponent med variation inom varje resenär (”individuell erfarenhet av restidsvariation”). Resultaten av modellberäkningar visar att den relativa individuella (inom resenären) variationen är betydligt högre i pendlingsriktningen (mot staden på morgonen och ut från staden på eftermiddagen) och på rutter med hög trängselnivå. Trängsel tycks alltså vara den viktigaste faktorn som förklarar den relativa restidsosäkerheten. På grund av en viss omnumrering över tiden av fordons-ID i datan som använts är den exakta frekvensen med vilken resenärer använder en rutt samt storleken på variabiliteten mellan resenärer och inom varje resenär svåra att skatta. Den beräknade frekvensen är låg, vilket i och för sig är i linje med analyser av data från trängselavgiftsportaler. Eftersom omhashningen rimligen är oberoende av geografi och tid på dagen så har vi kunnat göra relativa studier mellan rutter och tidsperioder. Resultaten indikerar att det måste göras en åtskillnad mellan den variabilitet som en enskild resenär kan ha erfarenhet av, och den totala variabiliteten som vanligtvis används i bedömningarna av restiders tillförlitlighet. Den relativa storleken på de två termerna varierar systematiskt med ruttegenskaper och tidsperioder. Utan denna åtskillnad kan kostnaderna för restidsvariabilitet överskattas
|
|
