| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Fyhr, Mattias
(författare)
-
Förord
- 2011
-
Ingår i: Henry James <em>När skruven dras åt</em>. - Stockholm : Modernista. - 9789185453955
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Fyhr, Mattias
(författare)
-
Mare Kandres monster och verkligheten
- 2011
-
Ingår i: Tidskrift för litteratur teori och estetik, Aiolos. - Stockholm : Aiolos tidskrift & förlag. - 1400-7770. ; :40-41, s. 185-202
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I artikeln diskuteras hur Mare Kandre (1962-2005) använde sig av verkligheten i sitt författarskap och vad hon menade med ordet "verklighet".
|
|
| 5. |
- Fyhr, Mattias, et al.
(författare)
-
Nycklar till drömmen : Fem anteckningar om H. P. Lovecraft
- 2010
-
Ingår i: Kritiker: Nordisk tidskrift för litterär kritik och essäistik. - : Ariel förlag. - 1104-196X. ; :15/16, s. 165-169
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Variant av förordet till Lovecraft, Anteckningsbok (ellerströms 2009 ISBN 9789172472013)
|
|
| 6. |
- Fyhr, Mattias
(författare)
-
"Om natten som om dagen, i ljuset som i mörkret kringsvävar mig din blodbestänkta vålnad" : Erik Johan Stagnelius och den gotiska romanen
- 2011
-
Ingår i: I litteraturens underland. - Stockholm : Makadam. - 9789170610936 ; , s. 287-302
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I kapitlet diskuteras de likheter mellan verk av Stagnelius och tidens engelska gotiska verk, främst Munken (svensk översättning 1800-1804) av M G Lewis, som tyder på att Stagnelius läste och inspirerades av samtida gotiska verk. I kapitlet menas "att det står utom allt tvivel att Stagnelius på ett eller annat sätt kommit i kontakt just med gotisk litteratur, kanske särskilt [Lewis'] Munken, och dessutom inspirerats av den." Det påtalas även att det är märkligt att Stagneliusforskningen inte på allvar har undersökt eventuell inspiration av engelsk gotik i samtida svensk översättning (trots att man vet att exempelvis Tégner läste Munken) men att detta skulle kunna ha sin förklaring i att Stagneliusforskningen hellre hänvisar till idag mer finkulturella författare än till Stagnelius' samtida populärlitteratur. Så tar exempelvis Paula Henrikson i Dramatikern Stagnelius (2005) avstånd från att Böök kallade tre av Stagnelius' dramer för "skräckdramer" eftersom hon finner termen "genremässigt diffus" då "Den understryker styckenas inslag av de i tiden omtyckta skräckeffekterna men kan samtidigt skymma det faktum att dessa inslag varken är självklart dominerande i Stagnelius' dramer eller alldeles nymodiga, utan i själva verket står i förbindelse med äldre dramatisk litteratur (till exempel Calderón eller Shakespeare)" (s 311). Fyhr konstaterar att Henrikson tillhör "det dominerande läger av Stagneliusforskare där hänvisningen till Shakespeare faller sig naturligare än att hänvisa till Stagnelius' samtida populärkultur."
|
|
| 7. |
|
|
