| 1. |
- Grahn, Thomas, et al.
(författare)
-
Conceptual Integration of Digitalization and Servitization as Means to Introduce the Circular Economy
- 2022
-
Ingår i: Advances in Transdisciplinary Engineering. - : IOS Press BV. - 9781614994398 ; , s. 304-315
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The Circular Economy (CE) can be implemented with different strategies. In this analysis, it is assumed that there is a desire to find a CE introduction strategy that leads to as rapid and environmentally friendly increase of resource-efficiency as possible. It is further assumed that an introduction strategy needs to take full advantage of other resource-efficiency concepts, societal trends, and developments. It is observed that the ongoing Digitalization and Servitization trends have been found to significantly affect each other, and as Digitalization impacts the possibility to make operations more resource-efficient, and Servitization means a change in the business model, it is assumed that those trends affect the incentives and possibilities for companies to develop Circular Solutions (CS) suitable for the CE, and that it is relevant to ask how. The purpose of this is to contribute to the development of a resource-efficiency concept that synthesizes Digitalization and Servitization, to contribute with suggestions on how to efficiently introduce the CE. It is asked; What measures may take advantage of the Digitalization and Servitization trends, and efficiently facilitate introduction of the CE? To find the answer a theory synthesis conceptual approach is used, and it is analyzed how Digitalization and Servitization trends can contribute to increasing resource-efficiency, and what implications these trends may have on a strategy for the development of CS and the introduction of the CE. The findings indicate that companies interested in enacting resource-efficiency measures and being important actors in the future CE, should have their main focus on business models that incentivizes development of CS, rather than on techniques that enables the development of CS. This further indicates that an efficient CE strategy should prioritize policies that give actors responsible for procurement and purchasing, incentives to 'servitize' their purchasing strategy. © 2022 The authors and IOS Press.
|
|
| 2. |
- Grahn, Thomas, et al.
(författare)
-
Detection of wood species and defects with NIR
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this project the possibility to determine different wood species and detect defects on wood cross-sections on logs with hyperspectral near-infrared camera was investigated. This project was a laboratory study where cross-sections of logs were scanned at the wood and fibre analysis laboratory at RISE with near-infrared instrument.Wood samples from different origins and species, with different defects were scanned with a hyperspectral near-infrared camera. Classification models were developed to characterise and classify the different logs.Spruce and pine samples were collected from different sawmills, a group of these samples contained fungal growth. The defects within the collected logs varied and some samples contained decay fungi such as sap- and heart rot as well as non-destructive blue stain. Classifications models to distinguish between different wood species were developed, as well classification models to differentiate between healthy wood and the fungal attack were also developed.
|
|
| 3. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten : 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - : Aftonbladet. ; :2022-12-07
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. I strid med Parisavtalet ökar utsläppen av växthusgaser i en takt som gör att 1,5-gradersmålet kan överskridas om några år. De globala effekterna blir allt mer synliga med ständiga temperaturrekord, smältande isar, havshöjning och extremväder som torka, förödande bränder och skyfall med enorma översvämningar, som i Pakistan nyligen. Försörjningen av befolkningen utsätts för allvarliga hot i många länder.Minskningen av den biologiska mångfalden är extrem. Klimatkrisen är enligt WHO det största hotet mot människors hälsa i hela världen och barn utgör en särskilt sårbar grupp. Med Sveriges nordliga läge sker uppvärmningen här dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det förskjuter utbredningsområden för växtlighet och sjukdomsbärande insekter och ökar förekomsten av extremväder såsom värmeböljor, skogsbränder och översvämningar samt av många olika sorters infektioner och allergier. När extremväder ökar, ökar även stressen och risken för mental ohälsa. Värmeböljor ökar risken för sjukdom och död hos sårbara grupper som äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar. De negativa effekterna på hälsan kommer att öka i takt med klimatkrisen och barn riskerar att drabbas av ackumulerade negativa hälsoeffekter under hela sina liv. Redan i dag är mer än hälften av unga mellan 12 och 18 år i Sverige ganska eller mycket oroliga för klimat och miljö. Detta är förståeligt när våra beslutsfattare inte gör vad som krävs.Den juridiska och moraliska grunden för arbetet mot klimatförändringarna är att varje land måste göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. Centralt i det internationella klimatramverket är att rika länder med höga historiska utsläpp, däribland Sverige, måste gå före resten av världen. Dessa länder måste också bidra till att finansiera klimatomställningen i länderna i det Globala Syd, som är minst ansvariga för klimatkrisen men drabbas hårdast. Denna rättviseprincip är tydlig i Parisavtalet och var en het diskussionsfråga under COP27 i Sharm el-Sheikh, men lyser med sin frånvaro i det svenska klimatarbetet. Sverige har satt mål för att minska sina utsläpp. Men de är helt otillräckliga: minskningstakten är för låg och målen tillåter samtidigt att åtgärder skjuts på framtiden. Dessutom exkluderas merparten av Sveriges utsläpp från de svenska nationella utsläppsmålen; bland annat utelämnas utsläpp som svensk konsumtion orsakar utanför Sveriges gränser, utsläpp från utrikes transporter och utsläpp från markanvändning och skogsbruk, exempelvis utsläpp från förbränning av biobränslen eller utsläpp från dikade våtmarker (Prop. 2016/17:146 s.25-28).Sverige saknar dessutom ett eget mål för att öka upptaget av växthusgaser genom utökat skydd och restaurering av ekosystem, något som krävs för att begränsa de värsta konsekvenserna av klimatkrisen (IPCC s.32). Trots dessa låga ambitioner misslyckas Sverige med att nå sina utsläppsmål, konstaterar både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. En klimatpolitik i linje med Parisavtalet kräver både att alla typer av växthusgasutsläpp minskar samtidigt som – inte i stället för – upptaget av växthusgaser maximeras: i dag misslyckas Sverige på bägge fronter.Slutsatsen är tydlig. Sverige vidtar inte de åtgärder som krävs för att skydda barns och ungdomars rättigheter enligt Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Detta medför allvarliga risker för liv och hälsa för unga generationer, människor i andra länder och särskilt utsatta grupper. Detta kan inte fortsätta. Därför ställer vi oss bakom Auroras krav att Sverige börjar göra sin rättvisa andel och omedelbart sätter igång ett omfattande och långtgående klimatarbete som vilar på vetenskaplig grund och sätter rättvisa i centrum.
|
|
